Skånska Dagbladet ställer en intressant fråga i sin ledare, Koncentrera SVT:s utbud till en enda kanal:

Varför skall [licens]pengar satsas på program som Mästarnas mästare, Anders och Måns eller Andra avenyn?

Och det är ännu värre än så. Medan den obligatoriska licensavgiften vi alla med tvång måste betala till Radiotjänst används för kommersiellt trams, kräver staten riktig public service på allt större avgifter i det digitala marknätet.

Många läsare reagerade när bloggen nyligen meddelade:

Axess TV är public service i dess främsta form. Man sänder den ena sevärda dokumentärserien efter den andra. Därför är det skandal att staten mångdubbelt höjt avgifterna för det statliga digitala marknätet, vilket gjord Axess TV till betalkanal. SVT får av staten garanterade licenspengar för att sända ytligt skräp, medan riktig public service tvingas betala till staten för att sända kvalitet.

Flera läsare trodde inte det var sant. Tvingas en TV-kanal som sänder mer dokumentärer och kultur än SVT att betala till staten för det? Medan SVT får betalt via statliga regler för att förflacka, banalisera och reducera samhällsbevakningen?

Jo, så ser svenska politikers kulturpolitik ut. Den verkliga målet med public service är, på rent Orwellska, inte att förkovra och höja bildningsnivån i befolkningen, utan tvärtom att fördumma. Politikerna agerar aggressivt och entydigt för att avveckla samhällsengagemanget i Sverige.

Varför kan inte en enda så kallad “kulturpolitiker” i riksdagen ifrågasätta det riktiga i att staten utarmar riktig public service i privata kanaler genom allt högre avgifter i det digitala marknätet, medan man pumpar ut pengar från oss skattebetalare på ytlig underhållning som lika gärna skulle kunna bära sina kostnader i kommersiella kanaler.

Hur korkad får svensk kulturpolitik bli?