Göteborgs-Posten berättade för en tid sedan hur närradio producerad av Eritreanska föreningen i Göteborg sänder ut material till stöd för regimen i hemlandet. I ett program skall regimtrogna eritreaner uppmanats att inte hälsa på meningsmotståndare och att de ska ”ha med sax för att klippa deras tungor”. 

Det svenska närradiosystemet är kanske okänt för många. Men trots sin relativt anonyma tillvaro så är det många föreningar och intressegrupper som bedriver radioverksamhet. Över 900 lokala föreningar i Sverige har tillstånd att sända närradio. 

Få överträdelser
Helena Söderman på Granskningsnämnden för radio och tv berättar att anmälningar som kritiserar sändningar av det slag som uppmärksammats från Eritreanska föreningen i Göteborg på intet sätt tillhör vanligheterna. Varje år kommer det in mycket få anmälningar till Granskningsnämnden rörande sändningar i närradion.

– Närradion i Sverige är ganska stort med över 900 tillstånd och relativt detta är antalet anmälningar mycket litet. Under 2009 inkom det bara 24 anmälningar. Vanligtvis ligger det runt 15 stycken, ibland upp emot 30. Upprördheten är inte så stor med andra ord.

Antalet anmälda program är så lågt att Granskningsnämnden ibland på eget initiativ går in och lyssnar igenom sänt material för att få en överblick över eterformen. Men Helena Söderman erkänner att nämnden enbart hör en bråkdel av allt som sänds.

I och med närradions karaktär som föreningskanal så gäller mycket få regler. Det rör sig helt enkelt om intresseradio och inga krav på exempelvis opartiskhet existerar.  

– Det kan ju exempelvis vara en politisk förening som sänder och då kan man ju inte ha några krav på opartiskhet, säger Helena Söderman.

De regler som existerar berör sponsring och reklamtid, samt att man skall meddela vem det är som står för budskapet som förmedlas. Reglerna utgår från radio och TV-lagen.

– De flesta anmälningar beträffar sponsring och otillbörlig reklam. Under förra året rörde cirka en fjärdedel uttalanden som anmälarna anser utgjorde yttrandefrihetsbrott.

De anmälningar som rör yttrandefriheten skickas vidare till Justitiekanslern (JK). Där ingår anmälningar om förtal och hot. Under 2009 anmäldes fem sändningar till JK och alla rörde förtal. Statistiken var likartad under 2008 med fyra anmälningar om förtal och en om olaga hot. Inga har dock gått vidare till domstol.

Religion och politik
Av landets drygt 900 tillståndshavare organiseras mellan 600 och 700 i Närradions Riksorganisation. Föreningens ordförande Lars-Erik Backström förklarar att det är sällsynt att någon går över gränsen.

– Det är inte vanligt med extrema åsikter längre. Det fanns mer tidigare. I Stockholm fanns det några extrema islamistiska grupper och i Skåne fanns det extrema åt höger. Lagen är skriven på det sättet att man blir av med tillståndet om man sänder sådant. Men det är såklart svårbedömt – närradio är ju åsiktsradio.

Tidigare fanns ett register hos Radio- och TV-verket där de olika förenigarna som sände radio kategoriserades. Där kunde avläsas hur många religiösa eller politiska organisationer som sände närradio. Detta register lades dock ner för några år sedan.

Tillväxt bland invandrare
I den svenska närradions barndom var det politiska partier som ledde utvecklingen. Men på senare år har den partipolitiska radion minskat. Precis som för är det många religiösa föreningar som sänder, men även invandrarföreningar är vanligt.

– Det kostar ju en del att hålla på så det är intresseföreningar och religiösa grupper som sänder mest. Men det är en väldig stor och skild skara. Speciellt i de städer med stora invandrargrupper ser vi tillväxt av invandrarföreningar som sänder närradio, säger Lars-Erik Backström.

Antalet föreningar som sänder har sjunkit sedan 1990-talet men antalet timmar som sänds är oförändrat.  På många orter har föreningar gått samman i en ”ortsradio” för att erbjuda ett fullständigt radiopaket med lokal karaktär. Politiken minskar dock fortfarande i närradioetern.

– Förr i tiden sände alla de politiska partierna närradio, men nu finns det bara kvar på enskilda orter.  

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se