Second Opinion har undersökt hur fyra olika medier det senaste året har rapporterat om strömavbrott. Sveriges Television (svt.se), riks- och lokalredaktioner, har vid ett 90-tal olika tillfällen rapporterat om strömavbrott på något sätt. Nerikes allehanda (na.se) har rapporterat om strömavbrott drygt 50 gånger. Dagens Nyheter (dn.se) och Norrköpings Tidningar (nt.se) har rapporterat om elavbrott vid knappt 40 tillfällen vardera. Det är alltså en företeelse som med regelbundenhet behandlas i medierna. Majoriteten av det som har publicerats i de fyra medierna handlar om att det pågår eller har pågått ett strömavbrott. Ett typexempel, här från Rapport:

Omkring 500 hushåll i Trelleborg och många abonnenter i Kristianstad, Sjöbo, Tomelilla och Åstorp drabbades av strömavbrott i eftermiddags efter kraftig vind och nedblåsta träd.

Variationen mellan hur stora strömavbrotten som det rapporteras om är varierar kraftigt. Ett elavbrott som berör 30 personer når läsarna, likväl om det är 100 000 personer som är berörda. Genomgångens mest extrema rapportering står Norrköpings Tidningar för som berättar att fem hushåll är utan ström:

Åby hade i natt av strömavbrott där drygt 2300 hushåll drabbades. Vid sjutiden på onsdagsmorgonen var fortfarande fem hushåll utan el.

Förutom rapporteringen om att strömavbrott har inträffat har medierna under året också varnat för elavbrott. När det enligt väderprognoserna drar ihop sig till oväder har medierna vid flera tillfällen under vintern lyft fram risken för att det kan bli elavbrott. Dagens Nyheter publicerar till exempel en artikel under rubriken Varning för strömavbrott där man förklarar att risken för strömavbrott är större än vanligt på grund av vädret:

Med det kalla vädret ökar risken för strömavbrott, varför människor rekommenderas att hålla sin elförbrukning nere och klä sig varmt.

SVT Rapport har en liknande vinkel:

Risken för strömavbrott har ökat på grund av det kalla vädret och nu manar elbolag kunder att hålla nere elförbrukningen.

Artiklarna publicerades den 8 januari i år, men någon uppföljning att det trots allt inte har blivit några större strömavbrott har inte gjorts. SVT:s Östnytt står för ett undantag och följer upp en elavbrottsvarning:

Risken är annars stor för nya strömavbrott när snötyngda träd faller på ledningarna.

Dagen efter konstaterar man att det inte blev några avbrott. Men det här är alltså ett undantag. Medierna är i regel inte intresserade av att följa upp varningarna med utfallet. Med tanke på att medierna lyfter upp risker för strömavbrott borde den nyfikna redaktionen fråga sig varför det vid dessa tillfällen inte blev några avbrott av betydelse och hur utvecklingen för avbrott egentligen ser ut. Det närmaste någon i Second Opinions genomgång kommer någon generell bild av strömavbrott är SVT:s Tvärsnytt. I ett inslag om krisberedskapen i hemmen rapporterar man:

Elavbrott händer inte så ofta men när det väl sker så är det bra att vara förberedd. Batteridriven radio, stormkök och ficklampor är några saker som gör det lättare att hantera en eventuell kris.

Men trots att man konstaterar att strömavbrott inte är särskilt vanligt drar man sig inte för att vara dramatisk i ingången till inslaget:

Vad gör man när det blir strömavbrott? Vi är dåliga på krisberedskap i hemmen, trots att det kan gälla liv eller död.

Medierna är generellt sett inte intresserade av att sätta alla de rapporterade strömavbrotten i ett större sammanhang. Rapporteringen blir i stället ytlig med fokus på varje enskilt tillfälle och hur många som då är drabbade. Norrköpings Tidningar gör ett undantag där de i samband med en artikel som handlar om återkommande strömavbrott på en plats, ger lite mer fördjupning om hur nätföretagen jobbar med att minska riskerna för elavbrott.

Han (elbolagets representant, red anm.) säger att de nu jobbar med ett stort projekt för att vädersäkra största delen av de elledningar som finns.
- I de allra flesta fall innebär det att man gräver ner ledningarna. När det inte går så finns det andra lösningar som en isolerad kabel.

Förutom det här undantaget ges det under den undersökta perioden inte fördjupning eller större perspektiv. Därför får inte heller mediekonsumenterna helhetsbilden, trots att det finns mer att berätta.

De företag som är ansvariga för elnäten kommer från 2006 fram till 2011 att ha satsat 38 miljarder kronor på att minska antalet strömavbrott och göra dem som uppstår kortare. Det kan jämföras med till exempel regeringens infrastruktursatsning på pendlare och transportberoende företag på 10 miljarder kronor under två år. Den investeringen presenterades som ”den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition”.

Den 1 januari 2011 träder ett funktionskrav i ellagen i kraft. Det innebär att inga elavbrott i regel får vara över 24 timmar, men i vissa undantagsfall får de vara längre. För att nå dit jobbar nätföretagen med olika metoder, bland annat gräver företagen ner ledningar i områden där det går, isolerar ledningar så att de ska tåla nedfallna träd bättre och går igenom de så kallad ledningsgatorna så att de nedfallna träden inte ska nå ledningarna.

Det här jobbet har man kommit långt med, men det visar sig ännu inte i den totala statistiken. Energimyndighetens bedömning är dock att utvecklingen går åt rätt håll.

- Min uppfattning är att det går åt det positiva hållet. Jag bedömer att det blir bättre, säger Mikael Toll, projektledare inom trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

- Jag jobbar med ett väldigt brett perspektiv. I alla våra analyser gör vi bedömningen att elbranschen är på rätt väg. Branschen plöjer ner väldigt mycket pengar i att göra tryggare lösningar för eldistributionen. Det är ett batteri av åtgärder som görs och allt är ett led i att möta samhällets strängare krav på dem som infrastrukturägare. Det finns ett genuint engagemang från branschen att se till att elavbrott inte inträffar, säger Mikael Toll.

Elmarknadsinspektionen kom förra våren med rapporten ”Lägesrapport för leveranssäkerhet i elnäten”, där man har analyserat leveranserna av el i näten mellan 1998 och 2007. Man konstaterade att leveranssäkerheten i stort sett har varit oförändrad under de här åren: ”Av tillgänglig statistik framgår att leveranssäkerheten har varit oförändrad mellan 1998-2007, med undantag från regionnäten i de högre spänningsnivåerna där en förbättring har skett under de senaste 10 åren.”

Man kunde dock inte dra några slutsatser om vilka effekter branschens investeringar sedan 2006 har fått på antalet avbrott och längden på dem: ”Utifrån tillgänglig statistik om medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens på en aggregerad nivå är det än så länge inte möjligt att identifiera effekterna av de investeringar som genomförts efter stormen Gudrun i syftet att uppfylla ellagens funktionskrav år 2011.”, skriver man i rapporten.

Även branschorganisationen Svensk energi för statistik över driftstörningar, statistik som enligt Energimyndigheten är mycket tillförlitlig. Matz Tapper, teknikansvarig på nätenheten på Svensk energi, säger att det hittills är svårt att se en trend över driftstörningarna för åren skiljer sig mycket åt i vilka väderförhållanden som har varit.

Till exempel var det extrema år 2005 och 2007 med stormarna Gudrun och Per. Men han menar att i den senaste statistiken från nätföretagen kan man se att de investeringar som har gjorts börjar bära frukt.

- Om man skulle analysera statistiken skulle man se att det nu är färre strömavbrott och att de är kortare än tidigare. Men man skulle behöva fler år med liknande väderförhållanden för att kunna se en trend. Enskilda nätföretag kan dock visa på utvecklingen om man till exempel tittar på ett specifikt område, säger han.

Fortums egen statistik visar till exempel att avbrottstiden i de landsbygdsområden där de levererar el har minskat tydligt under förra året. ”2009 års utfall visar en tydlig minskning av den genomsnittliga avbrottstiden, … Att effekten visar sig först 2009 beror på att många projekt utförts i flera etapper och inte varit helt klara förrän under 2008/2009”.

Investeringarna sker etappvis, så den fulla effekten kommer att visa sig först under 2010. Men det finns områden där förbättringarna redan i dag är påtagliga. Ett exempel är Lenungshammar i närheten av Arvika i Värmland. Här har Fortum investerat drygt 11 miljoner kronor och ersatt 3,5 mil oisolerad ledning med isolerad kabel som antingen har grävts ner eller hängts i luften. 2007 och 2008 hade området 57 strömavbrott.

Under 2009 hade avbrotten sjunkit till åtta av vilka tre inträffade innan ledningsförbättringarna var genomförda och ett var ett planerat avbrott. Det återstår ytterligare en ledning i Lenungshammar som ska åtgärdas, så avbrotten kan förmodas bli ännu färre.

I dag har elbranschen genomfört mer än 70 procent av de investeringar man ska ha gjort till 2011 då de nya kraven på elavbrotten börjar gälla. Men att samhället på sikt ska nå 100 procent säkra elleveranser är inget vi kan räkna med, menar Mikael Toll på Energimyndigheten:

- Det skulle behövas hängslen, svångrem, livlinor och allt möjligt. Det är nog väldigt få i samhället som skulle vara beredda att betala den kostnaden som det skulle innebära att ha en sådan stor trygghet. Givetvis ska näten vara riktigt säkra och man ska ställa hårda funktionskrav på dem som levererar den här typen av tjänster i samhället, men man kan inte lägga allt ansvar på dem.

– Man måste också ur ett kostnadsnyttoperspektiv se till att de som använder el har en beredskap på att hantera ett elavbrott om det nu inträffar, så att inte konsekvenserna blir för allvarliga, säger Mikael Toll

Relaterade länkar: DN1, DN2, DN3