EKONOMISKOLAN, DEL 4.
Sveriges Riksbank är den äldsta riksbanken i världen och är i dag utformad som en självständig myndighet under riksdagen. Det innebär att Riksbanken tar de beslut de finner förenliga med sitt enda mål – att se till att inflationen, det vill säga den allmänna prisökningstakten i samhället, är låg och stabil. Målet är en inflationstakt på 2 procent, med en toleransnivå på 1 procent upp eller ner.

Riksbankens struktur
Ungefär varannan månad träffas Risbankens direktion och beslutar om reporäntan (se nästa del) ska ändras. Detta kallas normalt för ett räntemöte, penningpolitiskt möte eller Riksbanksmöte i medierna. Direktionen består av sex stycken framstående ekonomer som väljs på en mandatperiod på fem eller sex år. Direktionen leds av ordföranden Stefan Ingves. Den aktuella reporäntan, historia och en kalender över framtida beslut finns på Riksbankens hemsida.

Stefan Ingves, eller någon annan i direktionen, uttalar sig alltid i samband med att ett nytt räntebeslut fattats och förklarar Riksbankens syn på ekonomin och styrräntans utveckling. Dessa pressträffar får ofta stort genomslag i medierna.

Ibland, när något extraordinärt har inträffat, kan Riksbanken höja och sänka räntan utanför den normala tidsordningen. Detta har hänt ett antal gånger de senaste åren till följd av finanskrisen, och får mycket stor uppmärksamhet. 

I mediernas sökljus
Förutom själva räntebeskedet så uppmärksammas Riksbankens direktion speciellt vid två andra tillfällen – när Riksbankens protokoll presenteras och när den penningpolitiska rapporten släpps.

Riksbankens protokoll presenteras drygt en månad efter räntemötet. I protokollet presenteras hur varje enskild direktionsmedlem röstade och deras personliga åsikter om räntan och ekonomins utveckling. Detta kan skapa medieuppmärksamhet om det råder stor skillnad mellan de olika ledamöternas åsikter.

Exempelvis förordade en av direktionsmedlemmarna, Lars E.O. Svensson, sänkt ränta till 0 procent vid det senaste mötet, från den nuvarande nivån på 0,25 procent. Då han ej fick gehör av de andra direktionsmedlemmarna valde han att reservera sig mot beslutet.

Den penningpolitiska rapporten presenteras tre gånger per år och är en fördjupad sammanställning av Riksbankens syn på ekonomin. I rapporten presenteras en räntebana som beskriver Riksbankens prognos över hur reporäntan kommer att förändras framöver. Räntebanan och den penningpolitiska rapporten får ofta mycket stor uppmärksamhet i medierna. 

Ute i världen
Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, förkortas ofta Fed i rubriker eller i text. Ekonomijournalister skriver ofta termer såsom fedräntan eller fedfundsrate, vilket avser den amerikanska centralbanksräntan. Ordföranden heter Ben Bernanke och syns ofta i medierna. Andra viktiga centralbanker i världen är den europeiska centralbanken, ECB, samt den brittiska, BOE.

I del fem av ekonomiserien kommer vi att diskutera riksbankens olika verktyg som används för att påverka ekonomin, bland annat den konstant omskrivna reporäntan.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se