I studien som inslaget handlade om har forskarna använt en magnetröntgenkamera (fMRI) för att mäta vilka delar av hjärnan som aktiveras när en annan deltagare får mer respektive mindre än en själv. Deltagarna fick också olika mycket pengar i början av experimentet för att skapa ojämlikhet. "Rika" deltagare blev glada när "fattiga" fick pengar, medan fattiga blev ledsna när rika fick stålar.

Detta gäller dels när deltagarna själva skattar sin tillfredsställelse, men mer intressant är att det också stämde med hur hur två delar av hjärnan (som tidigare visats vara kopplade till belöningar och värdering av utfall) aktiverades.

Forskarna drar slutsatsen att vi nu har "direkt neurobiologiska bevis som stödjer existensen av preferenser för jämlikhet". Det är dock långt från Vetenskapsradions påstående att jämlikhetsbegreppet "är inprogrammerat i hjärnan och inte i första hand en effekt av social anpassning".

Studien säger ingenting om det biologiska kontra det sociala. Det enda studien visar är att preferenser på ojämlikhet också har en motsvarighet i hjärnan. Det vore konstigt om så inte var fallet.

Vårt beteende styrs av hjärnan och kommer därför speglas i ökad hjärnaktivitet någonstans. Samma sak gäller för övrigt även mina preferenser för Apples nya pryl iPad. Jag är säker på att min hjärnas belöningscentra aktiveras när jag ser Steve Jobs presentera den nya prylen, men det betyder förstås inte att jag är biologiskt förprogrammerad att älska iPad.

Svensk vetenskapsjournalistik går i stor utsträckning ut på att okritiskt direktrapportera från tidskrifterna Nature och Science samt några ledande medicintidskrifter. Man bör dock vara skeptisk även till rön som läggs fram i dessa tidskrifter.

I synnerhet samhällsvetenskaplig forskning i Nature och Science har ofta karaktären av "den första studien om X". Att en studie publiceras i dessa tidskrifter ska därför inte tolkas som att något "bevisats", utan det handlar snarare om att det är en intressant hypotes som vi har goda skäl att ta på allvar och jobba vidare med.

Den nyss nämnda studien är både välgjord och intressant och förtjänar att tas på stort allvar. Men vill vi veta något om det biologiska kontra det sociala arvet är det tvillingstudier snarare än fMRI-studier vi bör titta närmare på.

Till exempel har några svenska nationalekonomer visat att altruism är delvis ärftligt. Det finns också mycket annan forskning som Vetenskapsradion skulle kunna ha använt för att argumentera att människans rättvisepatos inte bara är socialt programmerat, men studien som de hänvisade till säger ingenting om den saken.

Men inte heller tvillingsstudier är alltid helt lätta att tolka. Jag skulle exempel kunna tänka mig att ha-begär för en iPad skulle visa sig vara delvis ärftligt om man gjorde en tvillingsstudie (eftersom iPad-begär säkerligen är korrelerat med vissa personlighetsdrag).

Den som har möjlighet borde göra en studie som visar att iPad-begär är korrelerat med aktivering i hjärnans belöningscentra och en tvillingsstudie som visar att det är delvis ärftligt. Nature eller Science skulle säkert publicera och Apple bidrar nog med finansiering.