En sondering av tidningsartiklar där begreppet används visar att ordet kan vara kopplat både till det ena och det andra. Helsingbors dagblad citerar kommunalrådet Birgitta Södertun om en byggnation av till exempel ett konserthus, och hon säger att ”staden får ett mervärde”. Vad mervärdet är skrivs inte.

I Sydsvenskan används mervärde i en artikel om baden i Kävlinge skall bli privata. Kristdemokraten Peter Rugarn  motiverar sin syn med att ”vi skall få ett mervärde, genom mer friskvård- och hälsovård.”.

Mathias Martinsson, som är lektor i samhälle och kultur vid Campus Norrköping, tycker det är ett problem att till och med länsstyrelser eller kommunala förvaltningar har stulit ordet rakt av.

Den bildade läser då att kommunens tjänster skall ge mervärde, då måste det ske på någon annans bekostnad. Och eftersom det är kommunen som producerar arbete och tjänster blir det begreppet problematiskt.

- Det är bedrövligt om journalistiken köper en beskrivning som företag, kommuner och landsting serverar som något positivt, när det egentligen borde granskas kritiskt.

På annans bekostnad
Begreppet mervärde betyder enligt klassisk marxistisk kulturanalys att någon gör profit på någon annans bekostnad och utnyttjar denne. Analysen innebär att kritiskt granska kapitalismen, men inte att vara kommunist rent politiskt.

- Det mest tragiska med att använda ordet mervärde är att aktörer använder ett ord som är negativt laddat, och förenat med gammal marxistiskt teoribildning som är grunden för kritiken till kapitalismen. Det är det som är så spöklikt med det här, att kommersialismen använder det som ett positivt ord, säger Mathias Martinsson

Genomskåda skräpord
Som journalist måste man naturligtvis förhålla sig kritisk till en sådan här floskel och fråga sig var det egentligen innebär, men tyvärr köps beskrivningen av ordet som positivt laddat, menar Mathias Martinsson.

- De tolkar mervärde som något positivt när det egentligen kan innebära att någon utnyttjar någon annan. Till exempel är ju inte bilhandlaren som gråter när man kör ut från affären, för att han har gett bort ett mervärde.

Reklam på nyhetsplats
Ekologisk, hemkörd  mat kan också ge mervärde, rapporterar Göteborgs-Posten, i en artikel där ett företag också marknadsförs på nyhetsplats. ”Det som kostar och ge mervärde för kunden är planeringen av recept och kompletta råvaror, dessutom hemkört”

Mathias Martinsson säger att man ser ordet används också i reklam eller i reklam som förkläds till tidningartiklar.

- Förutom det man betalar för eller det man vill ha får man något annat. Varumärket tillför saken någon magisk komponent. Man förväxlar symbolen med det reella, men mervärdet är ju bara en fantasi.

Mervärde är ett ganska infekterat begrepp, säger han.

- Det absurda är att man använder det i reklam, även om dessa aktörer aldrig skulle skriva under på en maxisistisk kulturanalys.

Historielösheten är skrämmande
Användandet av ordet på det sätt som görs är ett tecken på bristande allmänbildning, tycker Mathias Martinsson. Historielösheten är ett jättestort problem, och  vilken gör att människor blir mer lättlurade. Kommersialismen har snott begreppet mervärde, kolonialiserat det och vänt det bak och fram, säger han. 
- Obildningen är bottenlös.
 

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se