”Oppositionen oense om skatterna”, skriver DN. ”Splittring inom Alliansen”, deklarerar SR Uppland på webben. Gång på gång möts läsarna av rubriker om splittring inom blocken och oenighet mellan partierna. Det följs av analyser om regeringsduglighet och sprickor i blockfasaden.

Mediernas benägenhet att prata om splittring och undvika en faktisk rapportering om politiken kan enligt Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT, bero mycket på partierna själva.

– Mediefokuseringen på blockpolitiken ökar nu när alla partierna ingår i block. Då gynnas de två stora partierna eftersom de framställs som blockledare, samtidigt som det missgynnar de mindre partierna.

Blockfokus inget nytt
I takt med att blockpolitiken cementeras får de små partierna allt mindre mediefokus, viket har lett till ett missnöje bland de mindre partierna, enligt Mats Knutson.



Mediernas blockfokusering är dock inget nytt. Henrik Brors, politisk reporter på Dagens Nyheter, menar att det har varit så inför flera tidigare val. Han talar om ett ”historiskt val” som grund för bevakningen inför det här valet.

– Vi har ett unikt val 2010 då det stora socialdemokratiska partiet för första gången säger att de inte har ambitionen att bilda en regering på egen hand. Det blir då rätt naturligt att det blir den stora frågan att bevaka.

Att de små partierna syns mindre i mellanvalsperioden förklarar Henrik Brors med att perioden handlar om hur regeringen förändrar Sverige och inte om vilka frågor partierna går till val på.

– Valrörelsen kommer att handla mycket om de två blocken, men alla partiledarna intervjuas i samma utsträckning. I mellanvalsperioden skriver vi om hur andra partier ställer sig till regeringens propositioner. När valet närmar sig ska man ta ställning till politiken som ska föras de kommande fyra åren. Då blir alla sju partier i fokus.

Demokratisk bevakning
Även Mats Knutson tror att ju närmare valet vi kommer, desto mer fokus får de mindre partierna. Han kallar det ett ”demokratiskt inslag i bevakningen”.

– De stora partierna drar till sig mest medieintresse mellan valen, och det är ett problem som funnits så länge jag kan komma ihåg. Medierna försöker vara rättvisa och känner en skyldighet att uppmärksamma de mindre partierna mer när vi kommer in i valrörelsen.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall, ser den politiska rapporteringen som ett samspel mellan medierna och partierna.

– Både S och M har länge velat se sig som varandras huvudmotståndare. De har reducerat konflikten och det har passat medierna. De övriga partierna har kämpat hårt för att visa upp en bild där varje parti är unikt.

Enkel bild av verkligheten
Enligt Jesper Strömbäck handlar blockkonflikten och mediernas beskrivning av splittringar om en naturlig medielogik. När blocken inte är överens blir det en spännande berättelse. Men det blir en enklare berättelse av verkligheten, och han tycker inte att medierna bör fokusera enbart på de punkter där partierna är oeniga.

– Om Alliansen lägger fram ett förslag där man är enig på 15 punkter men inte på den sextonde är risken stor att medierna fokuserar på den sista. Det blir en snedvriden balans och det ger inte en rättvisande bild.

En risk med blockbevakningen kan vara att väljarna blir för dåligt informerade, säger Jesper Strömbäck.

– Folk får allt mindre information för vad de mindre partierna står för. Det leder till mindre valinformerade väljare. I dag räcker det inte att hålla sig till ett medium, utan det ställs högre krav på att väljarna måste vara medvetna i sina medieval.

Henrik Brors, som själv har skrivit om splittringar inom blocken i flera analyser, är inne på ett annat spår.

– Risker finns det alltid. Man kan tappa fokus på var partierna står om det blir mycket debatt om maktspel eller diverse affärer. Det får vara upp till de politiska journalisterna och redaktionernas bedömningsförmåga att väljarna får tillräckligt med information.

Görs den bedömningen korrekt?
– Inför valet 2006 kom dataintrångsskandalen för Folkpartiet fram alldeles innan valet, och så här retrospektiv kan man se att det blev väldigt fokus på den som tog bort fokus från själva sakfrågorna. Den risken finns när det kommer fram något som framstår som något nytt, säger Henrik Brors.



Mårten Eidevall Wallin
marten.wallin@second-opinion.se

Relaterad läsning:
SR1, DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, AB1, SVT1, Rod1