Onsdagen den 10 februari skriver Aftonbladet i en ”avslöjande” artikel att ”Riksdagsledamoten Fredrick Federley (C) bjöds på en lyxsemester på Gran Canaria, sponsrad av flera företag.”

Den skrivningen sätter tonen för en debatt som ska rasa i en vecka i svenska medier. Hur sanna är då Aftonbladets påståenden om bjud och semester som jag ser vara kärnfrågorna här? Vad lyx är kan vara oerhört olika beroende på person.

Om Aftonbladet anser att sova lite, jobba mycket och besöka inrättningar som en del har 20 år på nacken som lyx må det vara hänt. De två andra påståendena är dock enklare att diskutera. Om vi börjar med ”lyxsemester”.

För de flesta innebär en semester en längre tids sammanhållen ledighet. Det ger tid till att återhämta sig och att göra det man vill. Kan man sedan kombinera det med sol, god mat och drinkar är det för många en perfekt semester.

Enligt Aftonbladet åkte jag på en sådan lyxsemester. De har i intervjun inte frågat något särskilt om vad jag gjorde där. De har förutsatt att det är en semester och ska nu bara få det på pränt. Den grävande journalistiken finns inte.

Frågorna som de flesta har med sig från den grundläggande journalistiska utbildningen så som När? Hur? Varför? Vad? och så vidare ställs inte.
Hade de ställt sig de frågorna hade de fått veta att:

1. På ankomstdagen var vi framme på kvällen. Vi åt middag, diskuterade igenom planeringen och gick sedan och sov.

2. På den första heldagen på plats så var det 16 timmars arbete. Ett par timmar i solen mitt på dagen och därtill någon timme av riksdagsarbete.

3 Efter bara någons timme sömn mellan den första och den andra dagen var det ca 12 timmars jobb dag två på plats.

4. Den sista dagen var det någon timmes jobb, packning och en timme i solen innan det vid lunch var dags att åka hem.

Den så kallade semestern uteblev tyvärr. Men Aftonbladet har helt utan att undersöka saken skapat ett begrepp som sätter agendan för samtliga svenska medier under veckan.

Helt utan grund. Inte ens Aftonbladet kan mena att det schema jag hade under resan är semester. Den andra biten som är kritisk och lika felaktig är insinuationerna om att jag skulle vara mutad av ekonomiska intressen. Det finns inte klart utvisat i artikeln men utan den antydan finns inget att bygga artikeln på. Jag är köpt av ett tiotal företag som sponsrade resan.

I samtalet jag hade med journalisten Karin Östman framhärdade hon att jag inte betalat för resan. Det stämmer. Precis som när Aftonbladet sänder en journalist på resa för att bevaka något eller skriva om något eller för den delen någon med ett annat jobb som ibland kräver resor så betalar arbets- eller uppdragsgivaren biljetten.

I de fall personen i fråga har ett företag kan det lösas med motfakturering. Min kontakt har uteslutande varit med Hanky.se som var uppdragsgivare och som jag också fakturerade.

När journalisten frågar hur det betalas så säger jag som det är; att det säkert är en rad företag bakom Hanky.se som är en kommersiell nätsite och som annars inte skulle gå runt.

Inga uppdrag har getts från någon som finansierar Hanky.se. Inga direktiv om vad jag ska skriva har getts av någon. Ändå kommer insinuationen.

Det är som att jag skulle påstå att alla skribenter på Aftonbladet är köpta av dem som just nu gör reklam på Aftonbladet.se eller som har annonser i tidningen. Det var med andra ord ingen bjudresa utan en jobbresa.

Aftonbladet skriver rakt ut i artikeln att jag sponsras av flygbolaget Norwegian. Den koppling som finns är mellan Norwegian och Hanky.se, inte mellan mig och Norwegian.

Det hade Aftonbladet kunnat ta reda på om de varit intresserade. Intervjun sker några minuter innan klockan 16.00 på tisdagen. Jag borstar tänderna och ska vara på riksdagsgruppens möte klockan 16 som varje tisdag. Därefter har jag två anhalter till innan jag ska ha gäster hemma klockan 21.00.

Eftersom tiden är knapp erbjuder jag mig att göra intervjun efter riksdagsgruppen när jag har mer tid. Och inte har en tandborste i munnen. Det behövs dock inte enligt journalisten. Uppenbarligen har hon hittat de citat hon behöver för att kunna underbygga den direkt falska historien om en ”bjudlyxsemester” som aldrig fanns.

Egentligen funderar jag på om det inte handlar om ett intresse för Ursula som man klär i en artikel med påhittad historia för att hitta en anledning att visa en riksdagsledamot i drag.

Jag hade kunnat erbjuda dem den möjligheten när Ursula ska ut i en ny fin klänning. Då hade de sluppit återvinna en gammal bild.

Annars hade redaktionsansvarige jag talade med på onsdagen, Camilla Norström, inte slagit bakut och gått till frontalangrepp direkt utan fört ett resonemang kring de frågor jag ville framföra kring bjudandet och semestern.

Aftonbladet har tagit skandaljournalistiken till nya bottennivåer.

Fredrick Federley