Den 28 januari rapporterade Sveriges Television (SVT) om nya forskningsresultat som publicerats i den amerikanska tidskriften Enviromental Health Perspectives. Dessa resultat visar att vissa ftalater kan orsaka beteendestörningar redan i fosterstadiet. Ftalater är en samling ämnen med mycket olika användningsområden.

Men de ftalater, som enligt den amerikanska studien orsakar beteendestörningar, är redan förbjudna i konsumentprodukter inom EU. Varken leksaker, barnartiklar, kosmetika eller andra hygienartiklar får innehålla de ftalater som i studien visat sig farliga. Om detta nämns inte ett ord i SVT:s artikel eller den efterföljande Rapportssändning klockan 19.30 som sprider nyheten vidare.

Bodil Appelquist är journalist på vetenskapsredaktionen och den som skrivit artikeln om ftalatundersökningen. Den som sen också legat till grund för inslaget i Rapport.

– Det här var ju en snabb amerikansk nyhet och det finns ju ftalater här med. Sen om det inte är samma lagstiftning här inom EU som i USA. Det är möjligt att man skulle ha kunnat påtala det. Men i ärlighetens namn så tyckte inte jag att det framgick någonstans där jag sökte fakta om ftalater, säger Bodil Appelquist.

SVT når ut till väldigt många människor och har också ett stort förtroende hos det svenska folket. Är det extra viktigt att ni är sakliga?
– Absolut är det så. Visst, det kanske vore befogat att göra en större granskning. Men här var det en kort rapportering av den här studien. Man kan inte täcka in allt som rör ett ämne i en kort artikel. Fortsätter vi rapportera om det här kommer vi säkert göra en distinktion mellan lagstiftningen inom EU och USA, säger Bodil Appelquist.

Är ni beredda att göra ett tillägg till den artikel som ligger ute på er hemsida?
– Jag har inte tänkt i de banorna ännu, men det kanske jag borde, säger Bodil Appelqvist.

Bodil Appelquist anser dock inte att artikeln är missvisande då den inte heller säger att forskningen gäller Sverige och svenska förhållanden utan är utförd i USA.

I artikeln på SVT:s hemsida står:
"Vi har hittat slående samband mellan ftalater som finns i vanliga hudvårdsprodukter och beteendestörningar, som aggressivitet och uppmärksamhetsproblem, hos barn. Det handlar alltså om samma typ av beteenden som ingår i diagnoser som ADHD."

Och vidare:
”Ftalater finns framförallt i pvc-plast, dvs i oerhört mycket av vad vi omges av dagligen. Dessa mjukgörare finns även i nagellack, parfym, medicinsk utrustning, golvmaterial, mattor och mycket annat.”

Utifrån detta och det faktum att det inte nämns att lagstiftningarna i USA och inom EU skiljer sig åt när det gäller ftalater är det lätt för läsaren att tro att även de konsumentinriktade produkter vi köper här i Sverige innehåller de ftalater som den amerikanska undersökningen inriktar sig på.

Bodil Appelquist berättar också att vetenskapsredaktionen arbetar med en uppföljning av ftalatrapporten.

FAKTA OM FTALATER
Skilj på olika ftalater
Ftalater är en stor grupp av närbesläktade ämnen. De har olika egenskaper och därför olika användningsområden. Vissa används för att göra plastmaterial mjuka, andra som denatureringsmedel i parfymer. Som grupp är de därför vanligt förekommande i vår vardag.

Eftersom ftalaterna har använts länge och mycket har de blivit föremål för omfattande tester beträffande hälso- och miljöeffekter, och de är idag bland de mest utforskade av alla kemiska substanser.

Europeiska kommissionen, tillsammans med medlemsländerna, har även gjort omfattande veteskapliga riskbedömningar på fem av de mest använda ftalaterna: DINP, DIDP, DBP, DEHP och BBP.


För några ftalater är användningen begränsad. Det gäller lågmolykylära (DEHP, BBP, DBP, DIBP) och dessa får inte användas i leksaker, barnvårdsprodukter, kosmetik eller hygienprodukter. DEHP kommer troligen få godkännande i vissa produkter, medan de andra produkterna på listan kommer att försvinna från marknaden.

Även ftalaterna DINP och DIDP som inte är klassificerade som hälsopåverkade är de förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen.


Relaterad läsning:
Aftonbladet,