Industriell spillvärme är den värme som blir över i industrins ordinarie verksamhet och som i vissa fall kan användas i fjärrvärmenäten. Det råder stor enighet om att Sverige borde använda mer av den här värmen - såväl industrin som fjärrvärmeföretagen lyfter dess betydelse. Den industriella spillvärmen värmer i dag hela städer, som Luleå och Karlshamn, och med mer spillvärme i näten skulle mycket energi som i dag slösas bort kunna användas. Däremot är debatten hård när det gäller den i dag outnyttjade potentialen och skälen till att all spillvärme inte tas till vara.

För två år sedan presenterade Energimyndigheten förstudien ”Styrmedel för industriell spillvärme”, där bland annat flera aktörer från industrin och fjärrvärmebranschen deltog. Energimyndigheten kommer tydligt fram till att den främsta anledningen till att spillvärmen inte används i större utsträckning beror på lönsamhet. ”Nya intervjuer har enligt ÅF (teknikkonsultföretag, red anm) förstärkt den bild som redovisats i tidigare studier av hinder för spillvärmesamarbeten att det idag finns två dominerande hinder: lönsamheten för avfallsförbränning och biokraftvärme.”, skriver man i förstudien.

- Spillvärme är lönsamt, men det som kan vara ännu mer lönsamt är biokraftvärme och avfallsförbränning. De här tre tillsammans har slagit ut olja och el och varit bra för samhällsekonomin, miljön och svensk industris konkurrenskraft, säger Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten, som har tagit fram förstudien.

Trots att lönsamheten är huvudförklaringen berättar inte TV4 Nyheterna det i inslaget om hur spillvärmen tas tillvara i Sverige. Anledningen till att det är mer lönsamt med avfallsförbränning och biokraftvärme än spillvärme beror på politiska beslut: ”Lönsamheten för dessa konkurrerande värmeproduktionssätt är i hög grad ett resultat av styrmedel: förbudet mot deponi av brännbart avfall, och möjligheten att erhålla elcertifikat för biokraftvärmegenererad elektricitet”, skriver Energimyndigheten i förstudien.

- Det är inte godtycke bakom det här, utan det handlar om samhälleliga mål att vi vill öka andelen förnybar el och att vi inte vill att avfall ska dumpas, säger Tomas Kåberger.

Deponiförbudet innebär att avfall som inte kan återvinnas måste eldas och det har främjat utvecklingen av avfallseldad kraftvärme. Elcertifikatsystemet är framtaget för att öka andelen förnybar el. Systemet ska göra det mer lönsamt att investera i kraftvärmeverk drivet av biobränsle eller avfall som producerar både värme och el. Att man inte satsar på spillvärme har alltså i de flesta fall strikta ekonomiska förklaringar.

- Till exempel om ett fjärrvärmebolag har en kraftvärmeanläggning tjänar de pengar på att sälja elen också . I vissa städer har man märkt en ovilja att släppa in spillvärmeleverantörer, för om man får in mycket värme kan man inte få in motsvarande del el, säger Maria Saxe, konsult på ÅF.

En annan ekonomisk aspekt som kan vara ett hinder för spillvärmesatsningar är att man måste göra ytterligare investeringar, för att det ska vara möjligt att ta vara på värmen. Frågan blir då vem av de intresserade aktörerna som är beredd att göra investeringen.

- Du behöver alltid göra någon typ av investering, frågan är hur stor. Som det är nu så är mycket av de stora spillvärmekällorna som används i Sverige utnyttjade till max. De stora spillvärmekällorna som inte tas tillvara, utnyttjas inte på grund av kostnaderna, eftersom de ligger för långt ifrån ett fjärrvärmenät eller att man är tvungen att bygga ihop olika fjärrvärmenät för att kunna utnyttja hela potentialen, säger Maria Saxe.

Det kan också handla om timing för att en leverantör av spillvärme ska ha möjlighet att komma in i det lokala fjärrvärmesystemet:

- Ofta så finns det fungerande uppbyggda försörjningssystem redan och då kanske det inte är så intressant med spillvärme. Så för leverantörerna av spillvärme gäller det att komma in i rätt läge och inte när de stora anläggningarna är byggda, säger Tomas Kåberger.

Har industrin något ekonomiskt intresse i att sälja spillvärme?
- Visst har de det. I stället för att hälla ut spillvärmen så kan de få betalt, det är ju jättebra, säger Kåberger.

TV4 Nyheterna lyfter i sitt inslag fram att ägandebilden av fjärrvärmenäten är huvudförklaringen till att inte mer spillvärme används i dag. Men att öppna fjärrvärmenäten för fler aktörer, så kallat tredjepartstillträde, leder inte självklart till billigare slutpris för kunden eller att spillvärmen kommer att utnyttjas i större utsträckning.

- Det är inte säkert att det blir billigare för konsumenten att ha tredjepartstillträde. Anledningen är att det kan bli dyrare systemkostnader, för man måste ha exakt koll på hur mycket värme som kommer in i systemet och varifrån den kommer, säger Maria Saxe.

Regeringen har tillsatt en utredning som just nu tittar på konsekvenserna av ett tredjepartstillträde. Energimyndigheten menar att utredningen behövs.

- Det är riktigt komplicerat med tredjepartstillträde, därför är vi ödmjuka inför vad det skulle kunna innebära. Om man till exempel tittar på de små fjärrvärmesystemen: det handlar om att få lönsamhet och det kostar väldigt mycket att bygga upp näten, den som gör det förväntar sig att tjäna pengar. Näten byggs upp av företagen som säljer värmen. Om man skulle öppna näten skulle investeringsviljan minska, säger Tomas Kåberger och lyfter fram att situationen möjligtvis kan vara annorlunda i till exempel Stockholm, därför välkomnar han utredningen.

Trots att det finns hinder för samarbeten mellan fjärrvärmebolag och spillvärmeleverantörer, arbetar man i Sverige hårt för att få in mer spillvärme i systemen och andelen ökar hela tiden.

- Det används väldigt mycket spillvärme i de svenska fjärrvärmesystemen, säger Tomas Kåberger.

Att spillvärmen skulle vara bortglömd och nonchalerad som värmekälla i de svenska fjärrvärmesystemen stämmer alltså inte. Även om inslaget i TV4 Nyheterna gav den bilden. En rapport från 2009 framtagen av ÅF AB Division Energi visar att användandet av spillvärmen ökar stadigt. Mellan 1999 och 2007 skedde en mycket positiv utveckling: ”Enligt urvalet från SCB:s kvartalsvisa bränslestatistik har antalet spillvärmelevererande industrier och mängden levererad spillvärme ökat markant sedan 1999 … Även i Svensk Fjärrvärmes statistik har antalet spillvärmeleverantörer och mängden spillvärme inom tillverkande industri ökat markant. Antalet spillvärmelevererande industrier ökade från 47 till 60.”

Mängden levererad spillvärme har ökat med 31 procent under de här åtta åren. I dag står spillvärmen för 8 procent av all fjärrvärme och möjligheterna att öka användningen är stor: ”Efter branschjusteringar uppgår den justerade spillvärmepotentialen till mellan 6,2 och 7,9 TWh (terawattimme)”, kommer ÅF fram till i rapporten. Spillvärmemängden är i dag 4 TWh.