Politiken har blivit mer personorienterad och då är det viktigt hur politikern framställs som person. Medierna lockas av personorienteringen, och anlitar allt oftare retorikexperter för en kommentar.

I Expressen citeras bland annat  en retorikkonsult efter en partiledardebatt i Sveriges Television. Hon säger att det största problemet med Maud Olofsson är hennes ettriga röst.

"Den kan väcka irritation och ta bort fokus från sakfrågan. Hon behöver lära sig att prata långsammare, annars riskerar hon att stressa upp de som lyssnar på henne", citeras denne.

Professor Brigitte Mral vid Örebro universitet tycker att analysen som retorikexperter levererar till sina tittare eller läsare ibland är för ytlig.

- Det kan handla om vilken slips eller klänning någon har på sig. Sällan tar man sig tid att analysera argumenten, utan det handlar mer om vem som vann.

Det som inte sägs är viktigt
Att analysera en debatt är ett stort jobb. Det gäller att ha pennan i handen och fråga sig vad som sägs och vem som svarar på vad. Enligt Brigitte skapar politiker ett påstående när ställer en fråga. Om de ställer den gång på gång blir det retoriskt viktigt, säger hon.

- Det som inte sägs eller den som inte svarar på en fråga är lika intressant och ibland intressantare. Sådant kanske inte tittare och läsare sitter och tänker på.

Floskler och nyord
Inför val konstruerar politiker ofta nya ord och uttryck. Retoriskt är det intressant att se vilka som används. Ett ord som Mona Sahlin använder sig av i sjukförsäkringsdebatten är "stupstock".
Andra ord är "verklighetens folk", som myntats av Göran Hägglund, och "välfärdens medarbetare" som Fredrik Reinfeldt använder sig av.

- Vad vill de säga med dessa ord? Sådant tycker jag medborgare kan vara mer skeptiska mot. Orden blir mantran som upprepas gång på gång, och politikerna förklarar inte vad de betyder, säger Brigitte Mral.

Ett annat ord är "femmiljarderstestet" som introducerades av Fredrik Reinfeldt under en radiodebatt. Han förklarade det inte så att det går att förstå, menar hon.

- Väljare har rätt att inte bli utsatt för mycket vaga uttryck och otydliga försköningar.

Reinfeldt har blivit mer kvinnlig
Enligt Brigitte finns det ingen direkt kvantitativ forskning över hur manliga och kvinnliga politiker  använder sig av retorik. Det går dock att säga att kvinnor använder sig av mindre politikerjargong.

- De använder sig av metaforer, väldigt tydliga bilder samt personliga berättelser. Kvinnor närmar sig ofta ett vanligt språkbruk. De kvinnor som kommit fram och fått en maktställning är ofta goda kommunikatörer, som Anna Lindh och Gudrun Schyman.

Men det hänger inte bara på könet. Nu handlar det också om att kunna vara dialoginriktad. Att få till ett samtal med väljarna och komma bort från det traditionella politikerspråket uppskattar medborgare, enligt Brigitte Mral.

- Kvinnor föredrar att uttrycka sig mer konkret och verklighetsnära. Manliga politiker har utvecklat det sättet att tala på senaste tiden. Reinfeldt är en väldigt dialogintiktad person, mycket mer än vad Göran Persson eller Carl Bildt är. Det handlar om individperspektivet.

Även om Brigitte Mral inte gillar att betygsätta dagens politiker retoriskt, vill hon framhäva miljöpartiets Maria Wetterstrand som en person som är tydlig och trovärdig i sitt framförande.

- Hon är lättförståelig och saklig. Kvaliteter som går att uppskatta oavsett vad man tycker om partiets politik.

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se