I princip varje vecka presenteras opinionsundersökningar i olika medier, trots att det är åtta månader kvar till riksdagsvalet. Men forskning pekar på att opinionsundersökningar har en osäker betydelse.

Dagens Nyheter använder en undersökning från Synovate, och konstaterar att det röda blocket har gått ner i mätningarna. Gapet mellan blocken sägs nu vara 3,9 procent istället för 6,5, som det var i decembers mätning.
Det vill säga en skillnad på 2,6 procent.

Inom felmarginalen
Statsvetaren Olof Petersson är forskningsledare vid Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle (SNS). I den nyligen utkomna boken ”Opinionsbildning” går han igenom vad forskningen säger om fenomenet.

Många opinionsinstitut använder sig av stickprov från ett slumpmässigt urval. Enligt honom är detta ett problem eftersom den statistiska felmariginalen brukar ligga runt tre procent. Därvid är det alltså inte klart att skillnaden som Dagens Nyheter presenterar går att säkerställa.

Kräver entydiga resultat
I snabba telefonundersökningar är bortfallet ofta 50 procent eller mer. Det gör att osäkerheten blir ännu större. Olof Petersson efterlyser en mer omfattande och transparent undersökning, där läsarna får ta del av forskningsmetoderna.

"Det kräver en nyanserad presentation, vilket ofta inte ligger i linje med nyhetsförmedlingen eller den politiska debattens entydiga resultat", skriver han.

Att undersöka hur människor påverkas av opinionsundersökningar har länge varit av intresse för forskningen.

En vanlig hypotes är att väljarna skulle hålla med den som leder i en opinionsundersökning, den så kallade överlägsenhetshypotesen. Däremot kan det också vara så att underläge lönar sig eftersom ”motgångar skapar sympati och kampvilja”.
Kanske kan också de som visas vara i överläge förslöa väljarna, skriver Olof Peterson.

Medialisering av politiken
Ofta är det lätt att konstatera att politikens dagordning stämmer överens med den mediala bilden. Det talas i bland om en medialisering av politiken, menar Olof Petersson.

”Det är däremot betydligt vanskligare att dra slutsatsen att medierna avgör vilka frågor som politikerna tar upp”, skriver han.

Aktivare medborgare
Inom opinionsforskningen talar man numera om att antalet mediekanaler har ökat, och att de som tar del av opinionsresultaten kan tolka dem på olika sätt.

Forskning har dock kunnat visa på att medborgarna blir mer och mer ”välinformerade, självständiga och engangerade i samhällsfrågor”, även om medlemmarna i politiska partier har minskat.

Kanske för att det finns fler medier nu, och olika källor som medborgarna kan välja på och hitta kompletterande perspektiv, enligt Olof Peterson.

Camilla Hermansson
camilla.hermansson@second-opinion.se