En blödande, skjuten femtonårig flicka, utblottad över ett helt uppslag. Förra veckans bild från Haiti i Dagens Nyheter ledde till starka reaktioner. Många diskuterade integritet och bildetik efter publiceringen. Men den väckte också frågor om de barn som bläddrar i tidningarna och surfar på nätet. Hur ska vuxna göra – gömma eller visa och förklara?

– Det var oerhört starka bilder som verkligen grep tag i en, säger Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut på Rädda barnen.

Frågar man barn vad de mår sämst av i medierna, så är det ofta att se andra barn som far illa, berättar hon.

– Väldigt många barn kan i stunden känna hjälplöshet och må dåligt av att se en hemsk bild. De drömmer mardrömmar eller blir illa berörda.  Det är lätt att känna att världen blir sämre.

Men det behöver inte innebära att det på sikt är dåligt att se sådana här bilder. För äldre barn och tonåringar är det också en chans till att förstå vad som händer i världen, säger hon. 

– Det finns någonting oerhört sunt i att man reagerar på att svaga och värnlösa far illa. Kan man vända det till ett engagemang, då kan det också vara väldigt positivt. Det handlar om balans, och att det inte blir för mycket av det hemska.

Ta ställning för svaga
I bästa fall kan en hemsk bild i tidningen hjälpa barnet att ta ställning och utveckla värderingar som handlar om att man tar ställning för de svaga, säger Åsa Landberg.

– Många barn har ett väldigt starkt rättvisepatos. Om de känner att de själva kan göra någonting kan det ge kraft. Det kan till exempel vara att skriva en insändare.

Hur gör man då som förälder eller annan vuxen? Det är viktigt att vara ärlig och förmedla allvaret på ett bra sätt, tycker Åsa Landberg.

– Man kan tala om för barnen att det här är så hemskt att vi tycker att det förtjänar ett dubbelt uppslag; för att vi ska kunna förändra saker. Vi kan berätta att det är fattigt där, och att vi skickar in pengar till en fond för Haiti. Då kan barnet känna stolthet över att man gör något bra.

Försiktig med löpsedlar
Det är viktigt att hänsyn till barnens ålder och personlighet. Små barn på förskola och lågstadium ska inte se sådana bilder alls, säger Åsa Landberg. Här har medierna ett ansvar, tycker hon.

– Vill man värna om barn ska man vara försiktig med löpsedlarna. Medier bör inte tvinga på människor för hemska bilder. Det är en väldig skillnad på att ha något inne i tidningen och på framsidan.

I viss rapportering om till exempel mord på barn har medier varit oförsiktiga, tycker hon.
– Det blir väldigt starkt och påtagligt för många barn.

Olika beroende på ålder
Givetvis handlar känslighet inte bara om ålder. Många har varit med om otäcka händelser eller övergrepp . De kan också känna någon som har dött eller råkat illa ut, poängterar Åsa Landberg.

– Det gäller ju också vuxna. Men det är klart att vi har ett större ansvar att skydda barn.

Men det är inte lätt att skydda barn mot bilder, i synnerhet på nätet. Vid bilden på flickan varnade dn.se för hemska bilder. Det är en bra variant, tycker hon.

– Men när barnen är så pass stora att de söker på nyhetssajter, då väljer de ofta själva vad de vill titta på i alla fall.

Hanna Navier
hanna.navier@second-opinion.se