FÖRDJUPNING Inför årets val till gymnasiet kan den som vill ta hjälp av en databas som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat. Databasen visar tre saker: Genomsnittlig betygspoäng, hur många elever som tar ut slutbetyg inom tre år från att de påbörjat utbildningen och antalet behöriga till universitet och högskola.

”Vi hoppas dels att det här kan ligga till grund för ett stöd till förbättringsarbete. På sikt är det här också ett viktigt underlag när man ska välja skola. Man får betydligt bredare information”, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

Nihad Bunar, som forskar om skolpolitik på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, riktar skarp kritik mot rankningen. Han menar att även om syftet med jämförelsen är att skolorna ska förbättra sin verksamhet kan effekten bli den motsatta med ökad stigmatisering som resultat.

”När man rankar skolorna är poängen att tvinga dem till förbättring. Skolorna och deras resultat ska hängas ut offentligt men vi utvärderar inte om skolorna har bra samarbete med föräldrarna och så vidare. Skolans personal tvingas läsa om sin arbetsplats i tidningarna som de ’sämsta’ skolorna.”

Betygsinflationen ökar

Christina Wikström är forskare på Umeå Universitet. Hon har undersökt hur betygssättningen påverkas när betygen används för konkurrens mellan elever och skolor. Hennes studier visar att gymnasiebetygen har ökat stadigt sedan det målrelaterade betygssystemet infördes och skolan avreglerades, ökningar som inte kan förklaras med förbättrade prestationer. Betygssättningen skiljer sig också mellan skolor, där skolor som är utsatta för konkurrens är mer benägna att vara generösa med betygen.

Enligt Christina Wikström är det sannolikt att betygsinflationen ökar ytterligare om man lägger till en funktion som redovisar betygen.

”Konkurrensen om eleverna är påtaglig, framförallt i större städer. Den här typen av statistik kan vara avgörande för att vinna eller försvinna. En skola som bedriver utmärkt undervisning, men ändå inte visar så höga betygsnivåer, kan drabbas orättvist när rankning sker på grundval av betygen. När skolorna konkurrerar om eleverna genom betygsstatistik blir pressen på den betygssättande läraren orimligt stor.”

Båda forskarna drar paralleller till det sanktionssystem som infördes i England och USA för ett par år sedan. Goda prestationer belönas med extraresurser och dåliga prestationer straffas med böter. Man använder helt enkelt ekonomiska resurser för att styra skolorna.

"Fakta är aldrig en nackdel"

Håkan Sörman tror att rankningslistan kan sporra till förbättring och att man aldrig ska vara rädd för att redovisa fakta. Han poängterar att databasen bygger på officiell statistik som redan finns hos Skolverket och att SKL nu sprider den så att lärare, elever och andra i skolan lätt får ta del av den.

SKL:s databas bygger på faktiska resultat och tar ingen hänsyn till exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund, vilket Håkan Sörman håller med om är en nackdel. Skolans förutsättningar och vilken typ av elevunderlag man har är av betydelse, och resultatet i skolor med en hög andel flyktingelever påverkas självklart jämfört med resultatet i skolor i mer väletablerade områden, poängterar han.

”Det är inte facit vi redovisar, och det finns många anledningar till att betygen skiljer sig åt. Det kan vara skolor som lyckats väl som ändå inte kommer högst på rankningen. Men det skiljer också mellan skolor med liknande förutsättningar. När vi mätte skolans kvalitet på kommunnivå kunde vi se att det inte var ’rika kommuner’ som låg högst. Fakta är aldrig en nackdel. Däremot ska man använda fakta på ett klokt sätt.”

Media förstärker normativa värderingar

Nihad Bunar tror att tv och tidningar ytterligare förstärker de normativa värderingarna genom att, som Svenska Dagbladet gör, sätta rubriker som ”bästa” och ”sämsta” skolorna.

”Media vill gärna lyfta fram värdeladdade ord och kontrastera för att det ska framstå som tydliga alternativ. Det kan bidra till att oavsiktligt förstärka negativa effekter. Åk ut till vilken förort som helst och fråga vilket deras största problem är och de kommer att svara att det är vad tidningarna skriver om dem.”

”Skolorna agerar på en mer eller mindre fungerande utbildningsmarknad där eleverna har möjlighet att välja bort gymnasieskolor, speciellt i stockholmsområdet. Om det skrivs att skolan är dålig dag ut och dag in väljer föräldrarna bort dem. Skolorna tappar elever och symbolisk status. Därmed försämrar man deras ekonomiska och symboliska möjligheter att förbättra sin verksamhet.”

Freja Salö

freja.saloe@second-opinion.se