INBJUDAN: SEMINARIUM OM MEDIEETIK

UNT reflekterar över debattsajterna på nätet

"Debattsajterna blir allt fler. Men är de inte på väg att bli lika enformiga som de traditionella opinionssidor de kritiserar?" Journalisten Johanna Paulsson reflekterar över fenomenet i Uppsala Nya Tidning. Hon skriver bland annat om Newsmill, Second Opinion och SVT Debatt.

Det är en intressant diskussion som endast påbörjats. Vi skrapar bara på ytan till det som komma skall i framtiden. Johanna Paulsson, skriv gärna mer i ämnet och ge oss alla en än mer utförlig genomgång med framtidsperspektivet för medielandskapet. Det vore spännande och läsvärt att få en bredare diskussion om hur det framtida mediesamtalet kommer att se ut och hur det kommer att ske.

Artikeln finns här

/Maria

Second Opinion om medierna och valrörelsen

Tidningen ETC bad några personer svara på hur de anser att medierna hanterat valbevakningen.
Här är några tankar från Second Opinions medarbetare Maria Bjaring.

(övriga tillfrågade Morgan Olofsson (redaktionschef Rapport SVT) Thomas Mattson (chefredaktör Expressen) Johan Ehrenberg (grundare ETC) Devrin Mavi (chefredaktör Arena) Marika Lindgren Åsbrink (S-bloggare)

Har medierna favoriserat något block eller parti?
– Det har funnits en skarp kritik från vänstersidan att medierna i någon mån drivit kampanj för de borgerliga i den här valrörelsen. Men man måste särskilja ledarskribenternas utrymme och det övriga journalistiska innehållet. Jag tror inte att det generellt har funnits en systematisk påverkan på innehållet. Det måste man låta en vetenskaplig studie påvisa i så fall. Det är lätt att tro saker utifrån sin egen övertygelse. Möjligen var Expressens riktigt osmakliga genomgång av tobleroneaffären en vecka innan valet en sidohistoria som är värd att diskutera.

Något som är värt att nämnas är att statsvetaren Olof Ruin, som i sina undersökningar, har kommit fram till slutsatsen att medierna inte styrt agendan på samma sätt som vi tidigare sett. Det vill säga, mediernas inverkan på vad det pratas om i valrörelsen har varit mindre. Även det är en faktor som ska räknas in i sammanhanget.

Har mediebevakningen påverkat valutgången?
– Mängden av opinionsmätningar och braskande rubriker kan möjligtvis ha påverkat. Vi vet exempelvis att en väljare inte vill ”slänga” bort sin röst och därmed avstår från att rösta på partier, som enligt opinionsmätningar, är långt ifrån att komma in i riksdagen. Exempelvis Fi.

Hur ser du på mediernas rapportering kring SD?
– Som många andra har sagt. Det är lätt att vara efterklok. Hur medier/politiker ska bemöta ett främlingsfientligt parti, som enligt opinionsmätningar, kommer in i riksdagen är inte lätt. Men visst hade jag önskat att Sverigedemokraternas faktiska politik hade synats mer och även konsekvenserna av dem. I eftervalsdebatten har flera journalister visat på ett helt annan driv och tydliga frågeställningar. Möjligen har journalisternas egna uppfattningar påverkat dem i arbetet med att journalistiskt granska Sverigedemokraterna. Deras personliga åsikter har lyst igenom. Det har skapat ofokuserade frågor kring sakfrågorna. Istället landat i en smått uppgiven suck hos journalisten ”men så kan du väl ändå inte tycka.” Det är inget konstigt. Men det blir en sämre skräpa i granskningen. Medierna är delvis delaktiga i Sverigedemokraternas framgång genom att de tvingade de andra politikerna att förhålla sig till ett scenario där SD kommer in. Genom det har medierna bidragit till att skapa en legitimitet till partiet, att de är en maktfaktor att räkna med, samtidigt som de uteslutits ur många debatter.

Hur ser du på att en del tidningar aktivt har tagit ställning mot SD?
– Aftonbladets och Expressens kampanjer är inte något nytt. Vi har bland annat sett det i samband med kampanjer för att ge Dawit Isaak en rättegång och frigivning. Vi har sett det i kampanjer för att gå och rösta. Jag tror att det är ett led i personifieringen av tidningen. Chefredaktörerna är ett ansikte utåt, tidningen har en uppfattning i vissa frågor. Det är deras frihet att agera hur de vill. Däremot tror jag att de förlorar i journalistiskt cred genom att ta ställning alltför ofta i frågor. Allmänhetens syn på tidningarna förändras/kommer att förändras.
Uppfattningen om tidningarna som ”i allmänhetens tjänst” skriver objektivt och granskar händelser och skeenden i samhället eroderas sakta ut på det sättet. Kanske man kan se det som en stark tidning med bra och principfasta uppfattningar. Men jag tycker de borde lägga ner den tiden, pengarna och mediala utrymmet på att granska personerna och politiken i SD istället.

Eftervalsanalysen har visat att en hel del av SDs väljare är missnöjda och misstror etablissemanget. Med det i minnet kan man tro att kanske till och med några som vacklat slutligen röstade på SD efter att ha sett de påträngande löpsedlarna.

Hur bör medierna rapportera om SD från och med nu?
– Nogrannt följa hur de agerar i riksdagen. Vad som verkligen sker; sakpolitiskt, röstning och utskottsarbete. Inte skapa en sensationslysten journalistik som strävar efter personskandaler eller skvallerjournalistik. Bedriva en sakfokuserad journalistik som granskar partiet, granskar hur det nya partistödet används och hur partiet arbetar över hela landet. Bemöta finslipade argument med kunskap och fakta. Inte godta en partiledares goda verbala förmåga utan stå på sig och inte acceptera undvikande och svepande svar. Håll koll på pengarna är också en god grundregel. Enligt sympatisörer i andra länder har SD gått framåt eftersom de har kopplat ihop ekonomi och invandring. Syna och granska ekonomiska utspel och lösa argumentionskopplingar. Medierna måste också arbeta med hur man får läsare att intresserade sig för politisk journalistik, även då det inte är valår. Genom nya medier, interaktion med läsarna med mera.
 

Praktik hos Second Opinion

"Jag praktiserade på Second Opinion under 6 månader hösten 2009. Praktikanter på Second Opinion blir inte praktikanter i ordets vanliga mening, de får ta stort eget ansvar, jobba mycket självständigt, men med lite extra stöd från de andra på redaktionen. Jag lärde mig enormt mycket under mitt halvår som praktikant och hade framförallt väldigt roligt!"
Maja Dahl

Vi söker nu en praktikant till hösten 2010. Med start i september.

Du har förhoppningsvis en utbildning med inriktning mot journalistik, information/kommunikation eller motsvarande arbetserfarenhet. Det kan även vara en pågående utbildning. Vi är flexibla med arbetstider och är lyhörda för dina önskemål. Du har säkert en god data- och internetvana och tycker om att arbeta i såväl grupp som eget arbete med ansvar.

Du kommer framförallt att arbeta tillsammans med vår uppdragsredaktion; sociala medier, kundrapportering, redaktionellt arbete med vår webbplats, redaktionellt kreativt arbete med mera.

Second Opinion arvoderar inte praktikanter men är måna om att det ska bli en lärorik och god erfarenhet som bidrar till såväl din utveckling som framtida möjligheter.

Maila Maria Bjaring
Sänd med ett kort CV och några personliga rader.

Second Opinion medverkar i P1 i Almedalen

Opartisk journalistik - finns det? Under den rubriken medverkade Second Opinions redaktör Hanna Navier i Sveriges Radios P1 i Almedalen. Nedanstående står att läsa på SR.

Alla som jobbar inom public service har likadan kostym. I eftermiddag avslöjar vi hur den opartiska kostymen ser ut. Till vår scen i Almedalen kommer Ekots Inger Arenander, SVT:s politiske kommentator Mats Knutsson, kostymkritikern och författaren Göran Rosenberg, Tidningen Fokus politiske redaktör Torbjörn Nilsson, och Hanna Navier - redaktionschef på mediegranskande Second Opinion.

Lyssna på sändningen här.

Anonyma kommentarer ger skvaller och pladder

Vi har fått en hel del feedback på artikelserien om kommentarer och inte minst hur vi på Secnd Opinion ser på det. Tack för synpunkter! Jag vill bara förtydliga hur Second Opinion har resonerat när det gäller identifiering och anonymitet. Det finns två aspekter som jag ser det:

Bör man eftersträva identifiering?
Om ja, hur gör man då det?

Second Opinion vill bara ha identifierade personer bakom artiklar och kommentarer. Den som läser på Second Opinion ska inte behöva tvivla på vem det är som står bakom en faktauppgift eller åsikt. Det har betydelse för trovärdigheten. Så här har vi från första början formulerat det: ”Vi välkomnar kunskaper, fakta och nya vinklar men vi vill slippa ogrundade åsikter och påhopp. Det ska vara tydligt vem som står bakom inlägg på Second Opinion. Vi vill att varje skribent ska identifiera sig och anonyma inlägg är inte välkomna.”

Jag tycker att man kan ifrågasätta dem som hävdar att de blir så mycket bättre och intressantare nyheter om man får kommentera anonymt. Det är bara att ögna igenom vilken nyhetswebbplats som helst för att tröttna på pladder, skvaller och ibland mobbingliknande grovheter. Visst finns det värden med anonymitet, men de får tas till vara någon annan stans, inte på Second Opinion. Vi missar kanske några bra kommentar, men vi slipper en massa skräp.

Av samma skäl har vi några gånger kritiserat nyhetsmedier som bygger hela vinklar enbart på anonyma källor. Sedan kan det finns situationer som kräver undantag när det till exempel gäller att skydda källor, självklart.

Identifiering är vår grund, men vi är de första att erkänna att det inte fungerar tillräckligt bra. Som flera påpekar är det lätt att lura Second Opinion och ange falskt namn i kommentarsfältet.  Vi vill ha ett fullständigt namn och en e-postadress. Då och då försöker vi kontrollera uppgifterna genom att söka kontakt med personen bakom en kommentar.  Vi hävdar att de flesta respekterar regeln och därmed fungerar den till viss del. Men inte tillräckligt bra och vi skulle gärna se någon typ av e-leg som fungerar för våra behov. Någon som har tips på lösningar som är på G? 

När det gäller publicerade artiklar på Second Opinion förhandsgranskar vi och kräver mer uppgifter varför det är lite svårare att lura oss.

Mats Olin

Läs mer i artikeln "Få vågar stå för knasiga kommentarer"

Bästa artiklarna under maj månad

Månadens bästa granskning
”Oseriös nivå i SVT Debatt”
av: Mårten Eidenvall Wallin, oberoende redaktionen

SVT Debatt underskattar publiken, uppmuntrar till gräl och har uppgjorda roller. Det är några omdömen från 15 tunga debattörer som medverkat i programmet. Ingen av de tillfrågade tycker att programmet håller en seriös nivå.

Månadens bästa komplettering
”DN-artikel om Ross Tensta gymnasium ovärdig dagstidningsjournalistik”
av: Seth Norberg, IT samordnare och IT pedagog, har arbetat som lärare i ca 20 år

Dagens Nyheters kritik av Stockholms stads satsning på Ross Tensta Gymnasium innehåller flera felaktigheter och vinklingar. Eftersom IT i lärandet är mitt eget specialområde hävdar jag med rak rygg och stolt huvud att vi, när det gäller tillämpning av digitala media i pedagogik och metodik, i riktigt många fall nått fram till Världsklass 2010. ()

DN:s Ulrika By svarar på kritiken här ”Jag har pratat med tillräckligt många lärare”

Månadens bästa korrigering
Falskt alarm om arbetsplatsolyckor
av: Jannike Runquist, oberoende redaktionen

Antalet arbetsplatsolyckor har sedan årsskiftet ökat med elva procent jämfört med samma period 2009, skriver SvD. Siffran är däremot ytterst osäker och har sjunkit till åtta procent bara de senaste dagarna.

Månadens bästa fördjupning
Sydsvenskan: Inloggning ger bättre diskussion
av: Jannike Runquist, oberoende redaktionen

Bedömningen av läsarkommentarer bör skötas inom redaktionen och förhandsgranskning behövs bara för anonyma inlägg. Det säger Sydsvenskans interaktivitetsredaktör, Teresa Lindstedt. Hon är först ut i vår serie om hur olika medier valt att hantera kommentarsflödena på sina sajter.

Månadens bästa special
Mer förpackning kan vara bättre för miljön
av: Pernilla Enebrink, uppdragsredaktionen

Mycket av det som skrivs om förpackningar, speciellt inom livsmedelsindustrin, är artiklar som fokuserar på återvinning eller miljöfara. Det visar Second Opinions mediegranskning av rapporteringen. Men förpackningar kan vara bra för miljön, säger forskaren Helén Williams som vill nyansera bilden.

Medierna borde också pudla

Sanna Rayman skriver på SvD:s Ledarredaktions blogg om arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorins inlägg här på Second Opinion. Hans mediekritiska inlägg beskriver bland annat hur han felaktigt blir tillskriven ett 40 år gammalt citat i Dagens Arbete. Sanna Rayman konstaterar, likt arbetsmarknadsministern, att även medierna bör kunna pudla.

Som en följd av det inlägget har jag fått ett mail med den enkla frågan "Vilka är det som skriver på Second Opinion? Kan även jag publicera inlägg?"

På Second Opinion kan alla skriva och publicera ett inlägg. Men vi tillåter inte anonymitet. Vi tror helt enkelt att om man står för det man skriver så blir diskussionen bättre och också mer trovärdig och intressant. (Läs hur andra medieföretag tänker kring anonymitet och kommentarer- DN, Sydsvenskan)

De blå inläggen markerar att det är en privatperson som publicerat inlägget. Vi har valt att definiera politiker som privatpersoner. Som exempel på politiker som skrivit på Second Opinion kan nämnas Kristina Alvendal, Stadsbyggnads- och Fastighetsborgarråd (M), Eva-Lena Jansson, Riksdagsledamot (S), Gudrun Schyman (Fi), Rick Falkvinge (piratpartiet) med flera.

På Second Opinion skriver även en hel del debattörer, forskare och bloggare. Inläggen kan behandla i princip vilka ämnen som helst. Allt från att svenska val inte är free and fair till mediernas rapportering om sillbeståndet eller mediestereotyp om dataspel.

Vi förhandsgranskar inlägg. Vi kan även ställa förfrågningar till personer om de vill skriva eller dubbelpublicera blogginlägg hos oss.

Exempel på en vanlig fråga som jag får är;
"...behöver mina inlägg knyta an till en redan publicerad artikel eller kan mitt inlägg vara utformat så att den fungerar som en kommentar eller en fördjupning på ett mer allmänt hållet sätt. Tacksam för svar."

Svaret är att du självklart kan publicera ett inlägg som är mer allmänt hållet men använd en artikellänk som någorlunda berör ditt ämne. I vårt system måste man ange en korrekt URL i samband med publicering.

Lycka till och hör av dig om du har frågor eller behöver hjälp på något sätt.
/Maria Bjaring

Second Opinion skapar debatt på SVT.se

Second Opinions Mats Olin i debattartikel på SVT.
.........................................................................

"Public Service måste offentliggöra hemliga filer"

(bild: www.svt.se)
 

Slipade informationsavdelningar spelar allt oftare själva in intervjuer som deras företrädare deltar i. På så vis minskas risken för att innehållet ska förvanskas och hårdvinklas av illvilliga redaktioner, resonerar man.

Den intervjuade kan då själv publicera hela intervjun så att var och en kan jämföra originalintervjun med medias klippning.

Första gången jag hörde talas om något sådant var när dåvarande Vägverket spelade in Uppdrag Gransknings intervju med generaldirektören Ingemar Skogö.

Ljudupptagningen finns fortfarande publicerad på Vägverkets webbplats. Den är oändligt lång och ljudkvaliteten undermålig. Men poängen är att källmaterialet finns tillgängligt för den som vill undersöka det.

Landets mest kontroversiella journalister är idag sannolikt ganska vana av att mötas av en "motkamera" när de besöker de största företagen och organisationerna. Säkert har de också träffat på intervjupersoner som ställer upp i direktsändning men inte på att bli inspelade och därmed klippta.

Men de flesta intervjuoffer är nog mera godtrogna och har heller ingen informationsavdelning som fixar inspelning åt dem. Och när de förvånat lyssnar på det busklippta resultatet som kablas ut i etern är det för sent.

Den journalistik som driver en tes och skaffar sig ett citat för att bevisa tesen är tyvärr på frammarsch och det är inte ovanligt att intervjupersoner känner sig dåligt behandlade, enligt Second Opinions erfarenhet.

Redaktioner som inte ställer upp på detta skulle vinna i trovärdighet genom att tillgängliggöra så mycket källmaterial som möjligt. Detta är uppenbarligen på gång inom Sveriges Television och Sveriges Radio och oklippta inspelningar görs ibland tillgängliga på webbplatserna. Men tyvärr inte så ofta när det handlar om intervjuer med hårt granskade personer.

Second Opinion har vid något tillfälle - med den intervjuades goda minne - efterfrågat hela intervjun för att kunna granska de sända inslagen.

Är det hårdvinklat? Har redaktionen valt bort väsentliga fakta? Är klippet till och med helt missvisande? Detta är frågor som vi ställer oss. Men inspelningarna är hemliga.

Ett exempel är när vi undersökte hur Sveriges Radios Ekoredaktion gjort inslaget om vanvårdade grisar i november 2009 som under några dagar dominerade nyhetsförmedlingen i hela landet. Det finns en hel del som pekar mot att den intervjuade utpekade "boven" inte givits en chans att bemöta och försvara sig mot allvarliga anklagelser.

Men Ekots reporter lät oss inte lyssna på hela inspelningen av intervjun. Man kan inte bli annat än misstänksam mot det hemlighetsmakeriet.

Det är naturligtvis rimligt att hemlighålla material till exempel i syfte att skydda källor. Men om den intervjuade vill ha tillgång till hela bandet och dessutom att det ska bli offentligt, vem är det då Sveriges Radio och Sveriges Television vill skydda? Möjligen är de som skyddas de egna reportrarna.

Grundregeln för Public Service borde vara att tillgängliggöra så mycket källmaterial som möjligt med möjlighet att avstå från publicering när det finns särskilda skäl.

Blotta misstanken att redaktionen har utnyttjat den intervjuade borde vara ett skäl att öka transparensen och det är rimligt att Public Service-medierna är öppna mot dem som de granskar.

Jag uppmanar därför Sveriges Radio och Sveriges Television: Offentliggör de hemliga filerna. Det skulle kunna göra stor skillnad i ett medielandskap där kampen står om lyssnarnas och tittarnas förtroende.

Mats Olin
medarbetare Second Opinion

Något av det bästa från Second Opinion - april månad

Tack för all feedback och goda idéer som många av er, dagligen, skickar till oss.
Det är av stor betydelse att många ögon och öron medverkar till en konstruktiv mediegranskning som bidrar till vår vision om att förbättra nyhetsförmedlingen. Vi vill att fler kunniga ska komma till tals och i det arbetet är Second Opinions aktiva närvaro i sociala medier viktigt. Både för att sprida vårt material men också för att skapa relationer som leder till att fler privatpersoner publicerar inlägg på Second Opinion. Under april månad har vi slagit rekord i antalet bra och intressanta privatinlägg.

på twitter finns vi här. Låt oss följa varandra.
På facebook finns vi framförallt här.

-----------------------------------------
Second Opinion gör skillnad. Svenska Dagbladets Redaktionschef Martin Jönsson formulerar det på ett bra sätt i samband med flertalet hänvisningar till artiklar på Second Opinion där såväl politiker som SvD reportrar diskuterar det sakliga innehållet i SvD Faktakollen.

”Den här sortens transparens och dialog hör den moderna journalistiken till. Vi ska inte bli debattörer, men måste vara beredda att förklara och förtydliga vår journalistik.”

------------------------------------------------
Något av det bästa på Second Opinion under april månad.

bästa fördjupning
Särintressen dominerar bostadsrapporteringen
av: Erik Durhan, oberoende redaktionen

Det är bankerna och mäklarfirmorna som får uttala sig när tidningarna skriver om bostadspriser. Det visar en granskning av SvD:s och DN:s bostadsartiklar det senaste halvåret. Oberoende analyser är det mer ont om.
- Problematiskt att det saknas egen kunskap på redaktionerna, säger bostadsexperten Sverker Thorlund.

bästa granskning
Vårdens mål: rapportera fler fel
av: Daniel Löfstedt, uppdragsredaktionen på uppdrag av Carema

När fel begås inom vården blir det snabbt nyheter. Rapporteringen handlar i regel om misstagen som den enskilde läkaren eller sköterskan har gjort. Den här bevakningen går på kollisionskurs med vårdgivarnas eget perspektiv och sätt att arbeta med patientsäkerhet. Vårdgivarna är mindre intresserade av att hitta enskilda syndabockar, utan ser i stället brister i systemet när felen inträffar.

bästa komplettering
Expressen försvarar porrmodellsartikel
av: Jannike Runquist, oberoende redaktionen

Second Opinion har granskat svensk hovbevakning ur många perspektiv. I kommentarsfältet till Expressens artikeln om prinsens påstådda flickvän efterfrågar flera läsare mer finkänslighet kring hovbevakningen. Just det tog Second Opinion fasta på och ringde upp reportern Olle Berggren och frågade varför han inte nämnt något om den påstådda flickvännens utbildning eller volontärarbete i Ghana.

bästa special
Svenska val är inte ”free and fair”
av Jørgen Elklit, professor i statskunskap vid Aarhus Universitet

 

”Resultatet av vår genomgång visade, häpnadsväckande nog, att de svenska valen visserligen är fria, men på en rad punkter inte fair, det vill säga, rättvisa, särskilt inte när det gäller små och nya partiers möjligheter att ta sig in i riksdag och andra beslutande församlingar.”

bästa privatinlägg
Felaktig mediebild av sillbeståndet gynnar kortsiktiga vinstinstressen
av: Mårten Hjernquist, Dr i Zooekologi, Uppsala universitet. Egen företagare och forskare.

Mer än varannan fisk har försvunnit från Östersjön de senaste 30 åren, och det ärsillfiskarna som drabbats värst. Trots det har det målats upp en bild av att sillfiskar är dåliga för Östersjön. Men den här bilden är inte bara fel utan gynnar enbart kortsiktiga vinstintressen inom fiskeindustrin. Mediernas granskning av Östersjöfrågorna har hitintills lyst med sin frånvaro och förlorarna är livet i, på och omkring Östersjön samt framtidens medborgare.
 

/Maria Bjaring

Jobba med Second Opinion?

Har du arbetat med PR men vill arbeta mer journalistiskt? Second Opinions uppdragsredaktion söker nya medlemmar som är duktiga på att sälja och som har gott om kundkontakter. Vi är för närvarande fem personer som arbetar på uppdragsbasis med Second Opinions kunder. För mer information, hör av dig via e-post till Mats Olin.
(mats.olin@second-opinion.se)

Slut på SR

Idag lanserar Sveriges Radio sin nya hemsida. Ja, det är så det ska sägas. Sveriges Radio. Vår public service radio ska från och med idag sträcka lite på sig och vara hela Sveriges radio. Förkortningen SR ska bort. Nåde den programledare som nu av vana råkar säga sr.se/programnamnet i etern.

Under min tid som programledare på Sveriges Radio lärde jag mig konstiga saker. Exempelvis kunde jag räkna ut på en hundradelssekund vad jag hinner säga på 22 sekunder innan jingeln till ekot ska dras igång (som är 5 sekunder) och vindla in till ekots röst ”klockan är 12-ekonyheter”. Prick på helslag. Samtidigt som fingret ska ligga på rätt regeldrag ska man säga rätt saker och räkna ner baklänges. Och dra på sekunden, tveka inte. För då bränner du låtintrot eller jingeln och får skämmas lite i lunchrummet.

Nu får alla programledare tänka om och jingelpaket ska fräschas upp. Redan idag har jag hört interna studioskratt i bakgrunden när programledare vrickar tungan för att säga rätt. Nya webbadressen är alltså www.sverigesradio.se. Jag var bara inne i 7 sekunder. Jag blev lite rädd. Det är så mycket på en gång. Det är så genomtänkt och strukturerat.

Imorgon ska jag gå in igen. Med nytt mod. Då ska jag se om Sveriges Radio har anslutit sig till resten av det svenska medielandskapet och öppnat upp för mer extern medverkan även på webben. Om de har vågat släppa lite på kontrollen och infört några spännande funktioner.

Räkna med otaliga interna kollegintervjuer i Sveriges Radio idag. Som en del i personalens egen utbildning i deras egen hemsida.

Här kan du lyssna mer.

/Maria Bjaring