Förra hösten berättade Second Opinion att artiklar som klandrats av Pressens Opinionsnämnd, PON, ofta låg kvar på webben utan kommentar om fällningen. I våras beslutade mediernas samarbetsorgan, Pressens Samarbetsnämnd, att se över regelverket. Kort därefter deklarerade Expressen och Aftonbladet att de självmant tänkte se över sin policy för klandrade webbartiklar. 

Ulrika Knutson, ordförande i Pressens samarbetsnämnd, berättar att frågan diskuterades på senaste mötet, men att det är viktigt att inte ta ett förhastat beslut om regelformuleringen.
– Vi är alla överens om att det i nuläget råder en viss ovisshet kring hanteringen av nätartiklar. I grunden är ju detta en utgivarfråga, men även vi är intresserade av denna komplicerade juridisk-tekniska fråga. Att kräva en länk är det som ligger närmast till hands, men vi kan inte bara gå ut och säga att det är beslutat och tvingande. Tanken är nu att ordförandena, med sin juridiska expertis, ska formulera en generell skrivelse som snarare ska uppfattas som en rekommendation, än absolut tvingande. 

Majoriteten avpubliceras
Second Opinion har under hösten följt upp hanteringen av fällda artiklar på nätet hos respektive ansvarig utgivare. Av de senaste 18 fällningarna, där artiklarna publicerats på nätet, ligger endast två stycken, på Aftonbladet och Folkbladet, kvar i oförändrat skick. I elva fall har de klandrade artiklarna helt avpublicerats och i övriga fall har antingen artiklarna försetts med länk till PON:s beslut eller specialanpassats i enlighet med PON:s kritik.  

Exakt hur man ska behandla artiklarna är dock inte självklart för utgivarna. Expressens avpublicering är enligt chefredaktören Thomas Mattsson en tillfällig lösning innan de beslutat sig för en långsiktig policy och Kristianstadsbladets Jörgen Svensson konstaterar att deras beslut om avpublicering kan behöva mer eftertanke framöver.

Anmälningstiden kan ändras
Ulrika Knutson är glad över att så många utgivare valt att ta aktiva beslut kring sina webbartiklar trots att nämnden ännu inte formulerat någon tydlig rekommendation i frågan. Utgivarnas engagemang kommer att vara vägledande för Pressens Samarbetsnämnd, säger hon.
– Det måste finnas en analogisk koppling till hur man hanterat artiklar i papperstidningen. Vi kan ju inte kräva att man ska klippa bort klandrade artiklar från gamla exemplar på biblioteken och då kan vi i sak inte kräva motsvarande sak på webben. Borttagna artiklar kan till exempel försvåra för den historiska forskningen, men å andra sidan har en papperstidning inte samma spridningsmöjlighet som en webbartikel när det har gått en viss tid sedan publiceringen.

Förutsättningarna på webben har också gett upphov till en diskussion om regeln att anmälningar till Pressombudsmannen måste inkomma senaste tre månader efter att den kritiserade artikeln publicerats, berättar hon.
– Det här har ju fungerat bra när det gäller papperstidningar, men nätartiklar finnas ju kvar ett knapptryck bort. Att artikeln dyker upp på google kan inte tidningen rå över, men det vi funderar över är om en tidning kan fällas igen om tidningen aktivt hänvisar läsarna tillbaka till en klandrad artikel. 

Samtidigt skissar nämnden på hur man kan förtydliga klanderredovisningar rent grafiskt, något som också kan resultera i en kortare textlängd på det yttrande som tidningarna måste presentera vid klander. På senaste mötet diskuterades även om man, likt Granskningsnämnden, ska offentliggöra PO och PON:s beslut även gällande ärenden som inte lett till fällning.
– I denna fråga förhöll sig Pressens Opinionsnämnd kallsinnigt avvaktande, eftersom det är tveksamt om det skulle påverka personers vilja att vända sig till PO och PON.

Förhandlar om samlad medieetik
Förra vintern drev Pressens Samarbetsnämnd frågan om ett sammanhållet medieetiskt system för press, radio, TV och sociala medier och bland annat TV4 visade intresse. I samband med att Sveriges Radios vd, Mats Svegfors, tydligt avvisade förslaget tystnade debatten, men enligt Ulrika Knutson är frågan långt från bordlagd.
– Nu är det viktigt att avvakta diskussionerna på arbetsgivarsidan, mellan TU, etermedierna och de andra. Innan de förhandlingarna är klara är det inte meningsfullt att driva några konkreta förslag. Det är inte så att systemet står och faller med public service, men de är tunga och intressanta aktörer som behöver tid att själva sätta sig in i frågan. Diskussionen är redan en annan än den var för ett år sedan och det skulle inte förvåna om public service med tiden kommer att modifiera sin uppfattning. 

Under tiden fortsätter Pressens Samarbetsnämnd att skissa på sätt att inkludera publicister i sociala medier till det pressetiska systemet.
– Det finns de som vill ansluta sig till systemet och den processen är i princip påbörjad. På den fronten kvarstår dock frågan om att man i nuläget måste ansluta sig till Tidningsutgivarna för att få säte i Pressens Samarbetsnämnd och det kanske inte är den bästa lösningen för enskilda bloggare.

Fakta: I Pressens Samarbetsnämnd sitter företrädare för Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter. Nämnden är huvudman för den pressetiska verksamheten, tillsätter Allmänhetens Pressombudsman och ger ut den etiska regelsamlingen Spelregler för press, radio och TV. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se