Trots detta hamrar skribenter nästan dagligen (kanske till och med samtidigt som jag skriver detta…) ihop indignerade debattinlägg så att svetten lackar för att förklara att X är eller inte är journalistik.

Den senaste smockan i den utdragna boxningsmatchen kommer från Lisa Bjurwald som skriver för Medievärlden. Hon ifrågasätter nomineringen av Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter till Stora journalistpriset i kategorin årets förnyare för Twitterkampanjen #prataomdet.

“De privata, ofta smärtsamma bekännelserna och minnena påminner i ärlighetens namn mer om en dagboksstafett.”

Hon sågar också i förbigående min och Yasmine El Rafies nominering av en Flashback-tråd till Guldspaden i fjol. Motiveringen lyder i båda fall att det inte handlar om journalistik.

Men någonting fattas: en definition av vad som i så fall är journalistik.

(Om du, kära läsare, inte pallar/vill läsa en wall of text om vem som är journalist, skrolla nu ner till typ sista fyra styckena. Cartman från South Park är med. Tack. EDIT: Yasmine har också bloggat om Bjurwalds inpass och gjort det väl. Hennes inlägg är också lite mer koncentrerat.) Varför verkar definitionen, utifrån att den aldrig presenteras, vara så svår att formulera? Problemen uppstår i ett gränsland där en person som inte jobbar på en redaktion ändå producerar material på exakt samma sätt som en journalist gör och med samma verktyg.

Vad är det då som skiljer dem åt?

Är det:

1. Att man jobbar med det? Nja. Alltså det finns ju en massa arbetslösa personer som ändå betraktar sig som journalister och andra gör detsamma. Frilansar som inte har kontrakt – är de journalister under den period de jobbar med en story och inte längre journalister när de slutar? Denna definition stänger ute en massa personer som nog de flesta ändå ser som journalister och blir därför rätt konstig.

2. Att man har en utbildning? Det finns en massa personer utan journalistisk utbildning som nog de mest hårdnackade begreppsivrarna ogärna skulle frånta journalisttiteln. Listan inkluderar svenska legender som Barbro Alving (Bang) som hade arbetat i decennier når när de första regelrätta journalistutbildningarna bubblade till ytan i Sverige.

3. Att man följer de formulerade reglerna för pressetik i Sverige? Njae. Eftersom stora redaktioner kontinuerligt bryter mot reglerna och blir fällda utan att för den sakens skull bli portade verkar det lite mystiskt. Dessutom följer journalister av förklarliga skäl inte svenska regler utomlands, men det innebär väl knappast diskning.

4. Att man är med i Svenska journalistförbundet (facket)? Nej. Än en gång finns det många som av ett eller annat skäl väljer att inte vara med i SJF eller något annat fackförbund, men som samtidigt inte verkar räknas bort av det skälet. …

The list goes on. Kruxet är att alla ingen verkar vara beredd att erbjuda en definition av vad som är journalistik. Det enda man mäktar med är att försöka peka ut vad som inte är journalistik. Det borde vara rätt svårt att göra utan facit, men sker konstant.

Motivet bakom en beskrivning av skiljelinjen mellan journalistik och ickejournalistik som tydlig kan variera. För vissa är det kanske ängslighet för att de ska få kicken och ersättas av “vem som helst”. I andra fall kanske man känner att ens kunskaper och färdigheter förringas av vad man uppfattar som att anklagas vara helt utbytbar. Vissa kanske tycker att det är trist att någon omnämner Flashback i andra än negativa termer av rent personliga skäl eftersom man är arg över att själv ha hängts ut (vilket inte ska hända, men det är kanske inte relevant). Oavsett spelar skälet inte så stor roll.

Faktum är att väldigt få saker har enhetliga definitioner och vi menar lite olika saker vid olika tillfällen. Filosofen Wittgenstein hade sagt att meningen ligger i användningen eller kontexten, inte i att ord har en objektiv betydelse. Det finns ingen platonsk idévärld att hämta begreppen från.

Oavsett ligger bevisbördan på Lisa Bjurwald som tycker sig kunna dra ett tydligt streck i sanden. Att säga att X inte är journalistik utan att först förklara vad som är journalistik (på ett begripligt sätt som inbegriper allt som ska vara med) är att börja i fel ände.

Jag utesluter inte att hon klarar av detta och det vore i så fall välkommet. Det skulle nämligen reda ut hela debatten, och alla skulle kunna återgå till ordningen. Personligen tänker jag mig att journalistik är en aktivitet som egentligen vem som helst kan hålla på med, inte en produkt som en journalist producerar. Samtidigt är jag tveksam till att en enhetlig och heltäckande definition kan finnas och det är egentligen inget problem. Det enda som försvinner är att vissa anser sig ha rätt att avgöra vem som är eller inte är journalist.

En rolig detalj är att Lisa Bjurwald i sin artikel anklagar mig och Yasmine för “haltande logik”, när hon inte själv förklarar sig. Det var något som också bloggen Kwasblogg tog upp när Bjurwald i samband med vår nominering skrev på DN:s ledarsidare om den begreppsliga förflackningen. Utifrån Bjurwalds text är det dessutom svårt att tro att hon faktiskt läste vår nominering. Hennes huvudsakliga argument för att Flashbacktråden inte är journalistik är:

“I klassisk grävanda plockade aliasen fram domar och förundersökningsbrotokoll från Bjästafallet. Men journalistik är naturligtvis mer än så.”

“Naturligtvis”? Ett visst förtydligande har varit hjälpsamt i detta skede, till exempel med ovan efterfrågad definition. Jag tycker att jag och Yasmine förklarade oss utförligt.

I paneldebatten “Rakt på med MickeP2” (länk till videoinspelning på Bambuser) på grävkonferensen 2011 fick jag bemöta kritik om nomineringen. Under den debatten gick facktidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta med på att det inte råder konsensus om vad som är journalistik. Guldspadejuryns ordförande Hanna Stjärne bekräftade att Flashbacktråden inte stoppades från att nå slutomgången (inget annat bidrag blev nominerat heller) av formella skäl som att det inte skulle kunna betraktas som journalistik, utan av kvalitetsskäl. Slutligen visade en handuppräckning att typ hälften av närvarande var okej med att en forumtråd kunde vara journalistik. Alltså är det kanske inte, som Lisa Bjurwald vill mena, självklart var gränserna går.

Jag vill avsluta med följande uppmaning: Nästa gång någon vill säga att något inte är journalistik, definiera först vad journalistik är. Om man inte klarar av det ska man inte heller säga vad som inte kvalar in. Det här blev långt. För er som inte har tid och eller ork bifogar jag detta korta Youtube-klipp. Det redogör på tio sekunder blankt för hela den (grundade och förklarade) argumentation som Lisa Bjurwald presenterar för att vissa saker inte är journalistik: OBS! Ej Bjurwald i klippet.

Carl Fridh Kleberg