Mattias Karlsson, sverigedemokratisk riksdagsledamot, upplever att medierna sällan tar in rättelser när partiet belyser felaktiga sakuppgifter i olika publiceringar. 
– Vi menar att man många gånger brister i att höra båda sidor på nyhetsplats. Jag tycker mig också ha sett ökande tendenser till kampanjjournalistik inför senaste valrörelsen och inte minst när det gäller kvällstidningarna. 

Bland annat vänder han sig emot Expressen löpsedel på valdagen förra året med rubriken "Nej – idag röstar vi för Sverige mot främlingsfientlighet" och en bild på en kastad SD-valsedel.
– Det känns som att medierna har en egen agenda som de driver till varje pris och där pressetiken får stå tillbaka för det högre politiska målet med journalistiken.

Begreppet allmänintresse missbrukas ofta av kvällspressens chefredaktörer, anser Mattias Karlsson.
– De använder det ordet för att legitimera sensationsjournalistik som syftar till att sälja lösnummer, till exempel när de gräver i halvkända personers privatliv eller okänsligt kastar sig över anhöriga och skadade i samband med olyckor och katastrofer.

Kritisk mot Granskningsnämnden
Mattias Karlsson är även kritisk mot att Granskningsnämnden, som ska vara politiskt oberoende, innehåller ledamöter som är partipolitiskt aktiva.
– Nämndens beslut är skiftande och ibland mycket märkliga, då uppenbara överträdelser frikänns. Av hundratals anmälningar gällande Sverigedemokraterna har endast en resulterat i en fällning. Granskningsnämnden har bland annat friat program där Sverigedemokraterna diskuterats utan att någon företrädare för partiet fått delta och samtliga inbjudna i studion varit starkt kritiska mot oss. 

Han reagerade starkt mot de uttalanden som Granskningsnämndens direktör, Cecilia Renfors, gjorde i Kulturnyheterna år 2007. Hon berättade då att nämnden tillåter att programledare tar avstånd från SD, utifrån demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen som talar om att programföretag får ta ställning för alla människors lika värde.
– Hon uttalade öppet att nämnden inte bedömer Sverigedemokraterna enligt samma måttstock som andra partier. Det är märkligt att Granskningsnämnden ges friheten att själv bedöma huruvida en organisation är främlingsfientlig och med denna bedömning som bas kan besluta att organisationen i fråga ska undantas från skyddet som de pressetiska reglerna ger.

Konstiga tolkningar
Mattias Karlsson tycker att det är bra att endast den enskilde och direkt berörde kan anmäla publiceringar till Pressombudsmannen eftersom det visar att personen i fråga själv upplever sig ha blivit kränkt. I övrigt har han mindre erfarenhet av Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd än Granskningsnämnden, men menar att det inte nödvändigtvis betyder att den tryckta pressen begår färre övertramp.
– Man gör hela tiden en bedömning, eftersom man inte vill framstå som en rättshaverist och anmäla allt man har synpunkter på. Det blir oftare att man reagerar på övertramp i tv, eftersom det har större genomslag, men annars tycker jag att vi ser lite samma tendenser där, med konstiga tolkningar av de pressetiska reglerna just när det handlar om opartiskhet eller att höra båda sidor.

Rent generellt förespråkar han en utredning om hur det förändrade medielandskapet påverkar pressetikens utformning och varför inte etermediernas webbartiklar omfattas av Granskningsnämnden.
– Det är så klart problematiskt när vissa delar från tunga medier som public service hamnar mellan stolarna och saker inte bedöms efter samma måttstock. 

Svår avvägning
Vad gäller en eventuell inskränkning i meddelarskyddet vid polisläckor så är detta ingenting som Sverigedemokraterna kategoriskt avvisar, men partiet har ännu inte tagit någon slutgiltig ställning i frågan, berättar Mattias Karlsson.
– Polisläckor kan få stora konsekvenser för rättssäkerheten, genom att man blir dömd i allmänhetens ögon eller påverkan på rättssystemet, men problemet innebär en svår principiell avvägning då den enskildes rätt till integritet står mot allmänintresset och pressfriheten. 

Han ställer sig försiktigt positiv till om utgivarna själva skulle ta initiativ till en ny pressetisk regel som tog ställning mot tipspengar.
– När man tänker på poliser och den typen av statliga tjänstemän låter det som en rimlig hållning, men det kanske finns fall då allmänintresset skulle tjäna på att man får fram information genom att betala ut en ersättning för att någon tar en stor, personlig risk.

Vill se över förtalslagstiftning
Mattias Karlsson ser både för- och nackdelar med den nuvarande förtalslagstiftningen, men poängterar att partiet ännu inte tagit ställning till huruvida de vill ändra något i den.  
– Lagstiftningen kan ha en återhållande effekt eftersom man riskerar att betala sina egna rättegångskostnader vid förlust. Den positiva effekten av det är å ena sidan att man inte väcker ett ärende om man inte är säker på att man utsatts för en felaktig behandling. Å andra sidan kan det avskräcka folk som faktiskt blivit felaktigt behandlade från att väcka åtal, till följd av deras ekonomiska position. 

Han ställer sig positiv till en utredning om huruvida förtalslagstiftningen kan utvidgas till att innefatta även juridiska personer. 
– Vi har många gånger diskuterat att man borde kunna vidta någon åtgärd när medierna skriver extremt grova saker och till exempel jämställer oss som grupp med pedofiler eller slemmiga insekter. Det är något som upprör de aktiva inom partiet, men samtidigt är det en avvägning mot det fria ordet, att man måste få ha en ganska hård ton i debatten också. Det får inte bli något som hämmar, men det är en fråga om utformning. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se