Du fyller 65 år i dag, gratulerar!
– Tackar tackar.

I dagens födelsedagsintervju i DN säger du att de mest intressanta övertrampen görs inom kriminaljournalistiken, där det slirar hela tiden. Kan du utveckla?

– I alla tider har brott betraktats som händelser med stort allmänintresse, och med all rätt. Men de som begår brott är ofta sjuka människor, och det finns ett oskyldigt brottsoffer med i bilden. Det är ett oerhört integritetskänsligt område. 

Dilemmat för medierna är att skriva om det som har allmänintresse och samtidigt visa hänsyn mot de drabbade, säger Yrsa Stenius. Hon tycker ibland att tidningarna verkar ha problem med balansgången.

– Det publiceras ofta alldeles för detaljerade gärningsbeskrivningar. De lämnar ut offren på ett sätt som inte är förenligt med god publicistisk sed. Emellanåt är tidningarna för närgångna och utelämnade mot gärningsmännen när det är uppenbart att det handlar om sjuka människor.

Är tidningarna för lättsinniga i sina namnpubliceringar?
– Det är stora skillnader mellan tidningarna, eftersom det råder olika praxis. De flesta sköter sig utmärkt och väntar med namnpublicering. Men en del tidningar namnger i ett alldeles för tidigt skede.

Yrsa Stenius tar ett exempel från fjolåret då Aftonbladet fälldes för att ha publicerat namnet på en mycket ung misstänkt mördare. Mannen var inte ens anhållen, utan bara gripen.

– Jag tycker att de ansvariga utgivarna ska besinna sig lite och visar mer hänsyn mot gärningsmän och, framförallt, brottsoffer. Man bör tänka på att det finns många integritetsaspekter när man skriver om brott.

Hon vill inte peka ut någon enskild artikel eller reportage som hon tycker brutit mot god publicistisk sed. Men rapporteringen runt det mycket uppmärksammade mordet på Engla reagerade hon på.

– Tidningarna drog upp en massa andra brott som mördaren Anders Eklund begått. I det sammanhanget skildrade man mycket detaljerat hur ett annat offer som överlevt blivit behandlat. Det måste ha varit mycket plågsamt för henne att se denna mycket detaljerade skildring över vad som hade hänt henne själv. Det var ganska otäckt.

Erik Durhan
erik.durhan@second-opinion.se

Fotnot: Länken går ej till födelsedagsintervjun i DN då denna inte publicerats på nätet.