Medierna i P1 har tidigare berört frågan om huruvida en kort telegramuppläsning av Granskningsnämndens kritik vid fällande beslut, en så kallad pliktsändning, verkligen är tillräcklig för att kompensera eller ge upprättelse åt personer som har tillfogats obefogade publicitetsskador. Expressens chefredaktör, Thomas Mattsson, som utvecklat en mer lättläst och tydlig layout för redovisning av Pressens Opinionsnämnds klander i sin tidning, upplever att etermediernas pliktsändningar är helt okända för publiken.
– Trots att så många ser på tv tror jag att få hinner uppfatta hur eller när klanderbeslut redovisas. Jag har haft mycket kritik mot dagspressens hantering av PON-klander, men jämfört med etermedierna är ju tidningarna snarast sensationellt självkritiska och transparenta.

Husförhör vid kritik
Sveriges Radios vd, Mats Svegfors, upplever att det är svårt att göra något extra av enskilda pliktsändningar eftersom de är så strikt formaliserade. Att formen är viktig beror i sin tur på att Sveriges Radio bedriver en så omfattande verksamhet, med tre nationella och 25 lokala radiostationer, tillägger han. 
– Det är lite lättare att höja och sänka ambitionsnivån med en tryckt tidning. Pliktsändningen är viktig utåt sett, men jag tycker att det funkar bra som det är idag. Vi har ju något som tidningarna inte har, nämligen medieprogrammet Medierna, som ofta tar upp de här diskussionerna och på något sätt kan liknas lite vid en läsarombudsman. Det är också ett viktigt inslag i hela det vida mönstret. 

En annan, intern rutin är att han och Sveriges Radios vice vd, Cilla Benkö, håller så kallade husförhör med ansvarig utgivare, producent och programmakare när inslag kritiseras, berättar Mats Svegfors. 
– Då går vi igenom sändningen och vad Granskningsnämnden har sagt och diskuterar hur det blev så.

Utebliven prövning av webben
I nuläget finns ingen policy om att fällningar i Granskningsnämnden måste redovisas på SR:s webb, även om detta i vissa fall sker ändå. Någon plan på att samla information om fällningarna på en gemensam plats på SR:s webb är därmed inte heller aktuell, säger Mats Svegfors.
– Det är relativt sällan vi klandras, så det är svårt att skapa en institution kring det. Hela filosofin med vår webbsajt är också att det kommer att gå mer och mer mot att man använder sökmotorn. Det innebär att den struktur vi själva ger kommer att betyda mindre och mindre i framtiden.

Second Opinion har tidigare berättat att etermediernas webbartiklar överhuvudtaget inte granskas av Granskningsnämnden. Mats Svegfors medger att det kan vara problematiskt, men avfärdar likt TV4 och SVT, alternativet att ansluta deras webbsajt till det självsanerande systemet med Pressombudsmannen, PO och Pressens Opinionsnämnd, PON.
– Det är en konstig lösning att ha olika etiska regelsystem för det vi gör i broadcast och på nätet, när innehållet i stor utsträckning är detsamma. Problemet är inte heller primärt att vi inte har någon prövning, utan att vi inte har ett formellt regelsystem som gäller oberoende av var publicering sker. Jag tycker personligen att samma regler borde gälla i FM och på nätet, men lika lite som tidningarna äger Tryckfrihetsförordningen, lika lite äger vi frågorna om de offentlig-rättsliga ramarna för vår verksamhet. 

Positivt med myndighetsgranskning
Ett alternativ som bland annat Tidningsutgivarna lyft fram är införandet av ett helt nytt medieetiskt system som omfattar både tryckta publikationer och etermedierna. Mats Svegfors menar dock att frågan inte är aktuell förrän tidigast i samband med nästa public service-utredning som inleds 2019. 
– Det krävs ingående övervägningar från båda håll innan man utvecklar ett enhetligt system för saker som yttrandefrihetsmässigt regleras så olika. Jag säger inte att det är omöjligt att lösa, men det är ingen liten sak. Om jag hade varit kvar i tidningsvärlden hade jag verkligen värjt mig mot en likställning mellan public service och tidningar.

Han menar att debatten kring det självsanerande systemet många gånger är mer livlig än diskussionerna om Granskningsnämnden och ser både för- och nackdelar med de olika kulturerna. 
– Jag tycker att respekten för Granskningsnämnden är mer självklar här än vad respekten för PO och PON var inom tidningsvärlden. Framför allt är PO:s verksamhet mycket mer personligt präglad. Det är mycket mer myndighetsutövning i den granskning som vi utsätts för och det ser jag egentligen som något positivt. Däremot är det viktigt att säga att de pressetiska reglerna spelar stor roll för oss också, både i FM och på nätet.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se