I augusti 2012 presenterar den parlamentariska yttrandefrihetskommittén sitt förslag till hur vårt svenska grundlagsskydd för tryck- och yttrandefrihet ska se ut. Som Miljöpartiet de grönas ledamot i kommittén är mitt uppdrag att stärka och värna det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet genom ensamansvar, meddelarfrihet, censurförbud, etableringsfrihet m.m.
I mitt uppdrag ingår att se om detta, med tanke på den utveckling som skett sedan tryckpressen och de elektromagnetiska vågornas rättsliga betydelse grundlades, behöver utvidgas eller förändras. Min slutsats är att så bör ske på ett flertal sätt och jag avser i denna artikel visa på några av de huvudinriktningar jag har. Det innebär dock inte att jag redovisar resultat av kommitténs arbete, som kommer först i augusti 2012. Mina förslag innebär inte att någon av de berörda grundlagarna (TF och YGL ) behöver avskaffas eller att förändringar behöver ske i dagens regelverk enbart beroende på Sveriges medlemskap i EU. Vårt medlemskap i EU motiverar över huvud taget inte en så defensiv inställning, tvärtemot medför den ett behov av ett mer offensivt förhållningssätt

Ny lagstiftning behövs
I dag finns en distributionsplikt för viss adresserad post. Under kommitténs arbete har det på ett tydligt sätt visats hur distributionsplikten kan utvidgas till att omfatta alla typer av massmedier. Med tanke på den vikt internet och sociala medier kommit att få i dag, är det rimligt att inte bara införa en utvidgad distributionsplikt utan även en förstärkt skydd för innehav av viss digitala kommunikationsmedel. På samma sätt som postföretag inte ska kunna diskriminera bland vilka postmeddelanden som distribueras, ska inte heller staten kunna ingripa mot tillgången till och medlen för den digitala närvaron. Att den sedan är beroende av att betalning fullgörs eller att grova brott inte begås, är en annan sak.

Ett utökat skydd
Allt större andelar av den offentligt finansierade välfärden utförs av privata företag. Den personal som ena dagen arbetar inom en kommun eller åt staten kan den andra dagen vara privatanställda. Den ena dagens meddelarfrihet försvinner den andra dagen. Den ena dagens offentlighetsprincip ersätts med den andra dagens lojalitetsförpliktelser. Därför behöver grundlagsskyddet utökas till att även omfatta anställda i privat verksamhet som till övervägande del finansieras med skattemedel. För denna verksamhet måste också motsvarande offentlighetsprincipen gälla, så att all offentligfinansierad verksamhet sker med full insyn. Jag är övertygad om att skattebetalarnas intresse av att få reda på vad skattemedlen används till, är viktigare än affärshemligheter hos de privata företagen. Till detta kommer att system för sk whistleblowers, måste införas i all verksamhet i Sverige,

En EU-offensiv behövs
Alltför länge har det framförts att EU utgör ett hot mot TF och YGL och att det svenska förhandlingsarbetet inom EU försvåras av detta. Hur reellt detta är, är dock något oklart. Enligt min mening finns det dock ett behov av att från svensk sida driva frågan om stärkt tryck- och yttrandefrihet inom EU. Detta är särskilt tydligt nu med rådande styre i Ungern. Sverige skulle genom ett offensivt arbete kunna visa hur en stark tryck- och yttrandefrihet gynnar ekonomisk utveckling och välstånd. En tryck- och yttrandefrihetspakt för Europa, kan vi kalla det för.

Några avslutande ord
TF fullgör sina behov, liksom YGL. Kommitténs hittillsvarande arbete har enligt min mening visat att media nu kommuniceras och används på sätt som innebär att kanske en ny kompletterande grundlag behöver införas. En lag där skydd införs för yttranden oavsett medie- och distributionsform, där skydd införs för den enskildes rätt till digital information och kommunikation och där rätten till skydd inte är beroende av vem som är arbetsgivare. EU varken kan eller får innebära att vårt grundlagssystem försämras. Det skulle inte bara innebära ett svek mot alla dem som röstade för ett medlemskap i gemenskaperna, det skulle också innebära en nedmontering av vårt moderna yttrandefrihetssystem. Jag kommer inte vara en del av detta.

Alf Karlsson
Ledamot av yttrandefrihetskommittén (MP)