Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.expressen.se 09 November 2010 / Medieetik
"Peter Mangs häktad för Malmöskotten" av Jessica Josefsson och Anna Mattsson
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(13)     Begrav den här! +(0)

Brottsbevakning i allmänhetens tjänst

palmira.jpeg
Min undersökning av Expressens rapportering om brottsmisstankarna mot Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs visar att allmänintresset åberopas för att motivera publicering av sekretessbelagda uppgifter. Frågan är hur stor nytta allmänheten egentligen har av dessa uppgifter.

Dela |


I min kandidatuppsats för JMK undersökte jag publicering av sekretessbelagda uppgifter ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus ligger på brottsrapportering, då den misstänkte gärningsmannen identifierats i ett tidigt skede i brottsutredningen, med hjälp av sekretessbelagda uppgifter. I uppsatsen granskade jag Expressens rapportering kring de uppmärksammade brottsmisstankarna mot Ola Lindholm, Julian Assange och Peter ”Lasermannen” Mangs. Anledningen till att Expressen blev fokus för studien är att de i alla tre fallen var först med att identifiera gärningsmannen i samband med publicering. Syftet med studien var att undersöka hur publiceringar av det här slaget motiveras. Både implicita motiv som går att finna genom textanalyser av utvalda artiklar och explicita motiv formulerade av Expressens chefredaktör Thomas Mattsson togs med i beräkningen.

Min slutsats blev att publiceringarna motiveras genom att åberopa allmänintresset. I artiklarna påvisades de misstänkta gärningsmännens samhällsroller. Julian Assanges maktposition, Ola Lindholms roll som förebild för svenska barn och den allvarliga graden av Peter Mangs misstänkta brott framhölls som starka motiv både i artiklarna och av Thomas Mattsson. Frågan man då kan ställa sig är: hur stor nytta har allmänheten av informationen de delges i artiklarna, egentligen? Flera av artiklarna som publicerades om de misstänkta gärningsmännen hade ett tydligt fokus på deras person, snarare än på det misstänkta brottet. Relevansen av sådana artiklar kan ifrågasättas. Möjligt är att det ligger i allmänhetens intresse att känna till eventuella framsteg i brottsutredningen. Det ter sig dock svårare att se vilken nytta allmänheten har av att känna till detaljer om de misstänkta gärningsmännens privatliv. Artiklar av en sådan art är mer troliga att tillfredsställa en allmän nyfikenhet än ett demokratiskt behov av information.

De pressetiska reglerna säger att medier inte får riskera att utsätta den enskilde för publicitetsskador så länge det inte föreligger ett oavvisligt allmänintresse. Således torde den svenska pressetiken präglas av ett utilitaristiskt tänkande. Den enskildes integritet kan offras till allmänhetens fördel. Naturligtvis finns det tillfällen då denna uppoffring är nödvändig. Dock finns risken att den enskilde offras till fördel för kommersiella syften, då avvägningen mellan allmänintresse kontra den personliga integriteten ligger hos varje enskild publicist.

Det kan vara svårt för allmänheten att upptäcka de fall då demokratiska motiv till publicering tjänar som täckmantel för de kommersiella. När första artikeln om Ola Lindholms misstänkta narkotikabrott publicerades hade han till synes inte gjort annat än att kissa i en burk. Julian Assange hävdar att han först läste om sina brottsmisstankar i Expressen. I de här fallen verkar inte endast de misstänktas personliga integritet, utan också deras rättssäkerhet, ha offrats för allmänhetens upplysning. Brottsmisstankarna mot Peter Mangs är synnerligen grova och allmänhetens intresse i detta fall är inte svårt att förstå. Men information som hans namn och familjeförhållanden, är den verkligen nödvändig? Om vi verkligen tänker efter, hur många av de detaljer vi delges kring ett brottsmål har vi egentligen nytta av att känna till? Och hur ofta är brottet nyheten, mer än vem det var som begick det?

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(13)    Begrav den här! +(0)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 23 Februari 2012 14:12:47

Yassin Sowe

Väldigt intressant och väl artikulerad artikel som lyfter läsarens tankegång kring "Medieetik". Jag som aldrig varit intresserad av sådant har nu blivit upplyst och intresserad av detta. Viljan att ifrågasätta media tycks ha försvunnit lite för mig men nu är den tillbaka. Tack till skribenten och jag hoppas att fler skribenter som denna borde lyftas fram!