DEBATT. Expressen har granskat mediebevakningen av Carema. Chefredaktören Thomas Mattsson menar att bilden blir ensidig under mediedrev som det mot Carema, Håkan Juholt eller Kungahuset och att det är dags att ge utrymme för ett annat perspektiv. 

Thomas Mattsson skriver att han vill ”komplettera och kanske något korrigera” den bild som medierna har förmedlat. Det låter fantastiskt bra, han använder faktiskt de nyckelord som vi på Second Opinion lutar oss mot. Men frågan är hur väl han verkligen lever upp till ambitionen.

Det ÄR ett mer självkritiskt perspektiv än man sett på mycket länge och det visar att Expressen tagit ledningen i en utveckling som är oundviklig: nyhetskonsumenter vet hur det kan gå till när redaktioner tar etiskt tveksamma genvägar och läsarna kan idag ta del av vad granskade parter själva har att säga. Oetisk journalistik avslöjas. Därför kommer tydlig etisk kompass vara allt viktigare för medier som vill behålla nyhetskonsumenternas förtroende. Det vet Thomas Mattsson och Expressen använder ett helt uppslag i tidningen för detta nya grepp.

Är det då granskarna som ska granska sig själva? Det är väl ungefär lika trovärdigt som att styrelser skulle ta ställning till sin egen ansvarsfrihet. Men ändå, det är otroligt spännande att detta sker, att Expressen ger det sådan betydelse. 

Expressen presenterar sin artikel under rubriken ”Expressen granskar”. Någon rejäl granskning är det dock inte fråga om. Vad Expressen gör är att beskriva att det finns olika uppfattningar och perspektiv kring Caremafrågorna. Någon granskning av hur nyheterna kommit till görs inte och inte heller dras några tydliga slutsatser om uppgifterna faktiskt stämmer eller inte.  Eller om de pressetiska reglerna följts.  

Det här handlar delvis om vilka uppgifter som är korrekta och vilka som inte är det, det tycks vara Expressens utgångspunkt, men det handlar i lika hög grad om pressetik och vilka journalistiska metoder som är etiskt acceptabla. Är det OK att publicera kritik utan att ge plats åt bemötande? Är det OK är använda andra medier som enda källa? 

Thomas Mattsson konstaterar att hård granskning och drev – som i Caremafallet – är motiverat, men att medierna knappast ger hela bilden och att allt som rapporteras inte är korrekt. Trots det leder inte Expressenartikeln till att felaktigheter eller onyanserad journalistik tydligt pekas ut, utom att Mattsson själv menar att Expressen kunnat agera annorlunda i en situation. Tvärt om intervjuas DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz som går till förnyad attack och motiverar varför Carema inte kan ges utrymme att bemöta uppgifter i DN förrän i efterhand. 

Expressen brukar gärna visa på felaktigheter och peka ut skyldiga men tydligen inte när det gäller kollegorna i branschen. Det är fegt.

När det gäller Caremas ståndpunkter så lyckas Expressen relativt väl, förvisso i kortfattat kvällstidningsformat, förmedla dem. Men någon ”sanning” kommer Expressen inte fram till. Expressens huvudartikel handlar om Carema varit utsatt för ett ”drev” eller inte, vilket ju inte är vad Thomas Mattsson säger sig vilja leverera. 

Intressantare är om exempelvis DN speglat denna fråga på ett seriöst och pressetiskt acceptabelt sätt? Vad säger Expressens chefredaktör och vad säger etikexpertisen? 

Ett exempel där Expressen kunde och borde gått längre:

Expressen granskar ”Sanningen om kvinnan på golvet” och låter Carema och PRO komma till tals. Några tydliga sanningar presenteras inte, men frågan nyanseras något. Det hade blivit mer intressant om Expressen hade granskat hur nyheten kom till.

Här är några pusselbitar:

DN skrev den 2 november att en person på Caremas boende tvingats sova på en madrass på golvet under lång tid. Någon kommentar från Carema publiceras inte. Nyheten vidareförmedlades av bland annat Sveriges Radio och Sveriges Television. 

Efterföljande dag får DN:s läsare veta att reportern sökte Caremas verksamhetschef klockan 16 dagen innan. Klockan 17.30 ska Caremas informationschef ringt tillbaka till DN:s reporter som då ville ha en omedelbar kommentar, eftersom tidningen skulle gå i tryck 30 minuter senare, med andra ord två timmar efter att DN ber om en kommentar. – Nej, jag kan inte uttala mig från höften om verksamheten på Tallbohov, svarade informationschefen enligt DN. DN intervjuar dagen efter också chefen för Caremas äldreomsorg som menar att brukaren själv har valt att ha madrassen på golvet.

Det hade varit intressant om Expressen valde att problematisera detta skeende. Var det rimligt att avkräva ett svar från Carema med så kort varsel? Hade nyheten hållit om den kontrollerats före publicering? Hur spreds de oemotsagda uppgifterna vidare till andra medier och hur resonerar exempelvis Sveriges Radio när det gäller att publicera uppgifter från andra medier? Vad säger de pressetiska reglerna?

Det hade också varit intressant att få ta del av DN:s tankar om publiceringen, men Gunilla Herlitz avstår från att kommentera, trots att hon medverkar i Expressens artikel.

DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz säger i Expressen att ”Jag anser att det är viktigt att denna debatt (OM ÄLDREOMSORGEN) fortsätter, men det handlar inte om att diskutera detaljer kring vägning av blöjor eller huruvida undernäring är detsamma som svält.” Ett besynnerligt uttalande som avfärdar sakfrågorna i en viktig debatt.

Thomas Mattsson och Expressen ska ha all heder av initiativet. Man kan bara hoppas att han inte i framtiden behöver vara helt ensam bland redaktörer om att aktivt kommunicera pressetikens betydelse. Expressens nästa steg borde kanske vara att dra tydligare slutsatser. Finns det något för redaktionerna att lära i Expressens granskning? Hur undviker tidningen Expressen ensidighet och brist på nyansering och hur säkerställer man att alla parter kommer till tals nästa gång drevet går?

Mats Olin

Läs Expressens artikel.

Carema har varit kund hos Second Opinion men denna artikel är inte skriven på Caremas uppdrag. Det senaste uppdraget för Carema genomfördes i mars 2010 och handlade om felrapportering.