Den generaliserande mediekritiken i Världen Idags artikel om mediebevakningen kring dubbelmorden i Långared förstärker bilden av media som det onda monstret som man ska akta sig för, skriver journalisten Nick Näslund på Second Opinion. En av de intervjuade i Världen Idags artikel är Rolf Wollert, kyrkoherde i Bjärke församling, där Långareds kyrka ligger. Han tycker att Nick Näslunds reflektioner är tankeväckande och medger att han inte längre minns vad han menade med sitt uttalande om att medierapporteringen kan ha gjort att de anhörigas sorg blir onödigt utdragen. 
– Det är spännande att man ofta behöver lite distans till en händelse för att kunna se den ur flera aspekter. Så här i efterhand tänker jag att jag kanske var lite naiv och uppfylld av Långaredsupplevelsen i den intervju jag gjorde då. 

I de första rapporterna om morden berättades att polisen hittat nio okända personer i parets garage när de anlände till mordplatsen. Senare visade det sig att det var några vänner och grannar som hade blivit ombedda att vänta i garaget när de larmade polisen. Bortsett från det och en felaktig uppgift om kyrkans öppettider upplever Rolf Wollert att rapporteringen varit saklig och korrekt.  
– Medierna var på plats oerhört snabbt och jag fick själv kännedom om händelsen när journalisterna ringde för en kommentar. I det kaoset som var då är det inte konstigt att det uppstår konstiga rykten, men det redde man ut så småningom. 

Oförsiktigt citerande
Rolf Wollert anser dock fortfarande att journalisterna kunde ha varit mer försiktiga med att citera anhöriga och grannar i ett tidigt stadium. 
– Jag tror att man behöver fundera över hur man intervjuar enskilda människor och hur mycket man förmedlar om vad det kan innebära att man uttalar sig. Människor i chock är i normala fall mer sårbara än andra och har ett stort behov av att prata. Hur upplevs det i efterhand när man träffar sina grannar och känner att man har sagt mer än man har tänkt? Till exempel var det en journalist som ringde på hos någon granne och blev bjuden på fika. Vanliga människor utan medieerfarenhet kanske inte reflekterar så mycket över journalister syfte i en sådan situation.  

Han upplever också att medierna bidrog till en omotiverad känsla av otrygghet i bygden genom att inte sätta händelsen i ett större perspektiv. 
– Rubriker om att byn är i chock skapar en förväntan hos människor som inte alla känner igen sig i. Samtidigt skapar sådana här händelser skräck hos folk. Barnen blir rädda och undrar om de kan gå till skolan och pensionärerna börjar låsa sina dörrar. Jag tror inte att det blir bättre av den omfattande rapporteringen. 

Efterfrågar uppföljning
Lokalredaktionen på Alingsås Tidning har varit mer försiktig i sina slutsatser och bättre i sin uppföljning än riksmedierna, menar Rolf Wollert.  
– Efter en sådan här händelse behöver folk veta vad som händer efteråt. Upplösningen är ju en viktig del av skräckbearbetningen, men jag ser det sällan i nyhetsrapporteringen.

Även om han har förståelse för att händelsen hade ett allmänintresse, undrar han om den omfattande bevakningen var motiverad.
– Det är klart att man ska skriva om det som har hänt, men samtidigt undrar jag om den här händelsen var värd allt det utrymmet. Vad är det som gör att det är en så stor nyhet att alla medier måste åka till platsen? För vem är det så intressant att två personer i Långared har blivit mördade? Handlade det bara om att det var få andra nyheter just den dagen? De frågorna tror jag ändå att journalisterna bör fundera över.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se