Yttrandefrihetskommitténs ordförande, Göran Lambertz, uttryckte nyligen, i ett brev till kommitténs ledamöter, farhågor för att kommittén skulle presentera ett förslag som "inte är godtagbart" och skrev att han funderade på att påbörja extern opinionsbildning för en ny, teknikneutral grundlag. Brevet föranledde flera rubriker om strider och bråk inom kommittén, men Göran Lambertz tycker att mediebilden är överdriven.

Bland annat har formuleringen "det är tydligt för mig att motståndet mot en ny yttrandefrihetsgrundlag till stor del kommer från personer utanför kommittén" av många uppfattats som anklagelser om att kommittén är styrd utifrån, men det är en felaktig tolkning, menar Lambertz. 
– Det jag uttryckte var att det har varit svårt för ledamöterna att förankra sina ståndpunkter externt och det är också därför jag menade att saken kanske borde debatteras öppet.

Medierapporteringen och ledamöternas uppfattning om händelsen togs upp på kommitténs senaste möte som hölls i onsdags, berättar han. 
– Vi pratade om det någon halvtimme och klarade ut det på ett bra sätt, men det är nog dumt om jag går in närmare på vad var och en sa.

Inget avgjort om ny grundlag
Förra året presenterade kommittén tre tänkbara modeller för en ny grundlag och sedan remissvaren kom in i mars har kommittén filat på ett förslag som kombinerar två av modellerna. Den ena är verksamhetsmodellen, som innebär att yttranden ska skyddas för verksamhet som bedrivs av "massmedieföretag" och den andra är ansvarsmodellen, som innebär att yttranden ska skyddas i de fall där medierna har en ansvarig utgivare alternativt redovisar namn på en ansvarig person.

För några veckor sedan beslutade kommittén att de skulle utveckla ett förslag på en revidering av nuvarande lagstiftning, men Göran Lambertz är fortfarande hoppfull om att kommittén i slutändan ska välja att skrota den nuvarande lagen.
– Beslutet om arbetets fortsatta riktning var ett preliminärt ställningstagande och då kände jag att det förmodligen inte blir någon ny grundlag, men det är ingen som tagit slutgiltig ställning än. Först ska vi se hur alternativet blir och sedan ska vi jämföra. Det är nog bara jag som har bestämt mig.

Diskuterar lag om integritetsbrott
Nu säger Göran Lambertz att han ska lägga frågan om ny grundlag åt sidan för att koncentrera sig på att göra revideringsförslaget så bra som möjligt. Han hoppas dock Justitiedepartementet godkänner kommitténs begäran om förlängd deadline för sitt arbete från maj till augusti 2011.
– Det känns som en rimlig tid att hinna klart på. Annars får vi korta ned arbetet och kanske lämna ifrån oss ett något mindre färdig produkt. Det är ganska vanligt i sådana här utredningar. Man hinner nästan aldrig hundraprocentigt färdigt med allting.

På onsdagens möte diskuterades även formuleringar kring en eventuell lag om skydd för privatlivet och huruvida det är angeläget med meddelarskydd även för privata vårdgivare, berättar han. 
– Meddelarskyddet är en fråga som har väckts i kommittén, men det ligger egentligen utanför våra direktiv. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Uppdatering 2011-12-15: Regeringen har nu förlängt utredningstiden till den sista augusti 2012.

Relaterad läsning:
Nils Funcke: Oroväckande rädsla bland journalister på Island