Utpekande detaljer om barnövergrepp
Barometern klandras för artikeln "Fängelse för barnvåldtäkt" från den 12 mars. Artikeln redovisade domen mot en man som utsatt en 14-årig flicka för övergrepp och anmäldes av flickans far som menade att flickan tagit illa vid sig av tidningens detaljerade beskrivning av övergreppet. 

Gunilla Sax, ansvarig utgivare på Barometern, instämmer med nämndens beslut och menar att det strider mot tidningens policy att skriva så ingående om hur gärningsmannen gått tillväga. Fällningen har nu presenterats både i papperstidningen och på nätet, säger hon. 
– Jag bad om ursäkt till pappan direkt när han hörde av sig. Han var mycket arg och besviken. Nu hoppas jag att flickan och hennes anhöriga känner att de har fått upprättelse genom ursäkten och fällningen.

Redan i mars togs artikeln upp som ett varnande exempel under ett redaktionsmöte och webbartikeln avpublicerades senare samma månad. Händelsen föranledde också en intern utbildning och en genomgång av rutinerna för artiklar som särskilt borde granskas före publicering, berättar Gunilla Sax.  
– Framför allt rör det rättsfall, särskilt om minderåriga är inblandade, men det kan även vara andra ämnen. Alla på redaktionen bör vara vaksamma och reagera så att känsliga publiceringar diskuteras i förväg.

Namn- och bildpublicering klandras
Södermanlands Nyheter klandras för artikeln "Sju av tio unga väljer bort kondom". I artikeln publicerades namn och bild på två myndiga, kvinnliga gymnasieelever som uttalade sig om kondomanvändning. Kvinnorna anmälde artikeln och menade att tidningen förvanskat deras uttalanden och att de sagt till reportern att de inte ville medverka med namn och bild. 

Göran Carstorp, ansvarig utgivare på Södermanlands Nyheter, är av uppfattningen att kvinnorna ställde upp frivilligt, men medger att redaktionen borde ha varit tydligare med vad de ställde upp på och vilka konsekvenser det kunde få att uttala sig i tidningen. Han anser också att redaktionen borde ha minskat exponeringen av kvinnorna i utformningen av materialet.
– Vi frågade kvinnorna om hur snacket om användning av kondom går bland deras kamrater. De svarade på det och inte utifrån egna erfarenheter. Efteråt fick de och deras föräldrar gliringar från människor som valde att tolka svaren som uttryck för deras egna erfarenheter. I den meningen drabbades de unga kvinnorna av en publicitetsskada.

Han tycker samtidigt att det är sorgligt att folk i kvinnornas omgivning reagerade på det sätt som beskrivits i anmälan.
– Det handlar om mäns maktutövning mot unga kvinnors sexualitet. Att inte låta myndiga kvinnor tala öppet om sexualvanor innebär att vi inte kan skriva om för unga människor viktiga frågor. Det vore en orimlig konsekvens.

Fällningen har presenterats i papperstidningen, men inte på nätet eftersom den fällda artikeln aldrig publicerades där. Södermanlands Nyheter har dock tagit bort bild och namn på kvinnorna i det sidarkiv som finns tillgängligt för prenumeranterna på webben och ersatt med en digital post-it-lapp som hänvisar till fällningen.

Genmäle publicerades aldrig på webben 
Västerbottens Folkblad klandras för att ha undlåtit att publicera ett genmäle till webbartikeln "Stämde privatläkare" från den 19 november 2010. I artikeln intervjuas en kvinna som hade stämt en privatklinik för felbehandling. Eftersom den behandlande läkaren inte namngavs och kritiken inte var personligt riktad i artikeln prövades enbart den juridiska personens rätt till genmäle. Allmänhetens Pressombudsman konstaterade att kliniken fått bemöta anklagelserna i papperstidningen, men inte på webben.

Daniel Nordström, ansvarig utgivare på Västerbottens Folkblad förstår nämndens resonemang och menar att redaktionen nu pratat om att skärpa rutinerna för att säkerställa att material som ska ut på webben verkligen läggs ut. 
– Vi gjorde ett korrekt journalistiskt arbete i papperstidningen, vilket nämndens beslut visar. Tanken var att samma material skulle läggas ut på webben, men nu missade vi det och det ångrar vi förstås. 

Genmälet publicerades på webben efter PON:s beslut och fällningen har presenterats både på webben och i papperstidningen.

Pekades ut som nazist i insändare

Norrbottens-Kuriren klandras för att den 3 september 2010 ha publicerat insändaren ”SD vill inte svara på frågor” där en namngiven landstingskandidat påstods ha delat ut flygblad tillsammans med en uttalat nynazistisk organisation. Insändaren anmäldes av landstingskandidaten som hävdade att anklagelsen saknade grund. Allmänhetens Pressombudsman såg inga skäl att kritisera tidningen eftersom de hade försökt nå politikern för en kommentar och erbjudit honom genmäle. Anmälaren överklagade dock till Pressens Opinionsnämnd som ansåg att tidningen borde ha kontrollerat de anklagelser som framfördes i insändaren. Insändaren publicerades även på Norrbottens-Kurirens webb, men har tagits bort efter PON:s fällning.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se

Fotnot: Även Norrbottens-Kuriren har tillfrågats om kommentarer och artikeln uppdateras om detta inkommer.