Utpekande detaljer om våldtagen kvinna
Norrtelje Tidning klandras för artikeln "Dömd till fängelse för hustru-våldtäkt" från den 3 mars där tidningen redogör för händelseförloppet och flera intima detaljer. Artikeln anmäldes av kvinnan, som menade att information om mannens bostadsort och ungefärliga ålder samt att kvinnan efter händelsen begärt skilsmässa och enskild vårdnad om parets barn innebar att hon hade blivit utpekad för folk på orten. 

Katarina Ekspong, ansvarig utgivare på Norrtelje Tidning, har respekt för PON:s bedömning och ångrar att redaktionen inte var mer noggrann med att värna brottsoffret i samband med publiceringen. 
– Vi har diskuterat vilka lärdomar vi ska dra av detta i ett möte på redaktionen. Jag har noterat att flera tidningar på sistone blivit fällda i liknande ärenden, där den geografiska ortsdateringen ansetts vara för utpekande.

Fällningen publicerades i papperstidningen den 11 oktober och webbartikeln avpublicerades. Katarina Ekspong har även kommenterat fällningen i sin blogg. 

Missvisande om utbetalning i faktaruta
Södermanlands Nyheter klandras för missvisande information i en faktaruta till artikeln "Fick dubbelt arvode – gav bort 22 000" från den 5 januari. I faktarutan namngavs en före detta politisk sekreterare tillsammans med några landstingspolitiker som fått del av olagliga arvoden i en tidigare mycket omskriven "arvodesskandal". Anmälaren menade dock att hon inte borde förekomma i detta sammanhang eftersom hennes utbetalning hade berott på ett administrativt fel som hon, enligt landstingets administrative chef, inte kunde belastas för. Kopplingen till arvodesskandalen i den aktuella artikeln är för svag och man kan få intryck av att anmälaren själv hade medverkat i de hemliga uppgörelserna, konstaterar Allmänhetens Pressombudsman, PO, i sin bedömning.

Göran Carstorp, chefredaktör på Södermanlands Nyheter, håller med om att faktarutan inte var nödvändig för förståelsen av den aktuella artikeln.
– PO och nämnden visar genom sitt beslut hur allvarligt de anser det är att behöva förknippas med arvodesskandalen. Jag tycker, så här i efterhand, att vi skulle ha tagit hänsyn till det. Vi visste ju själva redan då hur allvarligt läsekretsen såg på arvodesaffären. Eftersom den politiska sekreteraren hade bett om att slippa nämnas igen borde vi inte ha nämnt vederbörande vid namn.

Han berättar dock att bedömningen var annorlunda vid publiceringstillfället, eftersom artikeln handlade om ett nytt misslyckande i landstingets rutiner, trots att arvodesskandalen borde ha lett till förbättringar i administrationen. 
– Så visst finns det en klar koppling mellan administrationen och arvodesskandalen. Men det gör det inte mindre besvärande för den som förknippas med den. I fråga om namnpubliceringen var vi onödigt okänsliga.

Beslutet om klander publicerades i SN:s papperstidning den 7 oktober. I den klandrade webbartikeln har den tidigare ingressen bytts ut mot information om fällningen och i den medföljande faktarutan har namnet på tjänstemannen tagits bort.

Onödiga ledtrådar om morddömd kommunchef 
Nerikes Allehanda och Aftonbladet klandras för artiklarna "Kommunalchef tvingas att avgå" respektive "Kommunchefens dubbelliv avslöjades" som publicerades i september 2010. Artiklarna handlade om att en kommunchef fått avgå sedan kommunledningen fått kännedom om att han hade mördat sin flickvän 1985. Mannen var anonymiserad i båda artiklarna, men genom att publicera namnet på mordoffret och skriva att mannens namn florerar på nätet har redaktionerna gjort det enkelt för läsarna att omedelbart hitta de integritetskänsliga uppgifterna på andra webbplatser, menar PO.

Ulf Johansson, chefredaktör på Nerikes Allehanda, ångrar inte publiceringen och menar att fällningen får långtgående konsekvenser för svenska medier. 
– Det innebär att vi i stort sett aldrig kan publicera offers namn. Två färska exempel är flickan som försvann i Spekeröd och där sambon friades i tingsrätten och styckmordet i Örebro där kvinnans pojkvän tog sitt eget liv och därmed aldrig kommer att lagföras. Där handlar det om personer som faktiskt inte fällts för brott till skillnad från mannen som NA skrivit om. Det behövs väldigt lite uppgifter i dag om man vill söka mer information på nätet.

Inte heller Lena Mellin, stf ansvarig utgivare på Aftonbladet, ångrar publiceringen. 
– Jag anser att "toppchefen" inte led publicitetsskada av vår artikel, då hade vi inte publicerat den. De som visste att han begick ett mord för 25 år sedan visste det redan, enligt min åsikt.

NA har redovisat fällningen i papperstidningen. Aftonbladet har inte redovisat fällningen eftersom anmälaren önskade att de inte skulle göra det. Båda webbartiklarna har dock avpublicerats, sedan Second Opinion påpekat att dessa låg kvar på nätet i oförändrat skick.

Omotiverad bildpublicering på bortförda barn
Aftonbladet klandras för bildpubliceringar i samband med att en man efterlysts för bortförande av sina barn den 10 oktober 2010. Bilderna, som föreställde pappan och de försvunna barnen var inte motiverade utifrån något uppenbart allmänintresse, anser PON. Aftonbladets Lena Mellin håller dock inte med och påpekar att barnens mamma godkänt bild- och namnpublicering på barnen. 
– Jag anser att vårdnadshavaren är den som har avgörandet i sin hand i denna fråga. 

Aftonbladet har publicerat fällningen i både papperstidningen och på webben. Webbartikeln avpublicerades också direkt. 

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se