Efter nomineringar till "Årets dagstidning" och "Årets redaktion" till följd av sin framåtanda slutar Anette Novak som chefredaktör för Skellefteåtidningen Norran av privata skäl. Trots konkurrensen i det nya medielandskapet har hon fortsatt tro på de etablerade medierna. 
– Vi har tappat vårt informationsmonopol, men watchdogfunktionen och folkbildningen har vi kvar. Samtidigt tror jag att mediehusen behöver se över sin identitet och gå tillbaka till frågan "varför finns vi?".

Hon tycker att det är skönt att inte Norran är en del av det ägarmonopol som råder i stora delar av landet, men menar att det är tråkigt att hennes tidning saknar en stark konkurrent.
– Jag tror att en del av Norrans framgångar beror på att vi står på egna ben och att vi slipper brottas med den tröghet som det innebär i utvecklingsarbetet när beslut ska förankras genom en hel koncern. När mediekonsumenterna ändrar sitt beteende och när tekniken ständigt tar kliv måste en organisation vara lättrörlig. Däremot tror jag aldrig att det är bra för kvaliteten att vara dominant på sin ort.

Press från lagstiftarna
På Norran krävs det sedan i våras en fungerande e-postadress av läsarna för att kunna kommentera nyheter på sajten och Anette Novak är nöjd med beslutet.
– Det blev applåder från läsarkretsen. Paradoxalt nog har anonymiteten påverkat yttrandefriheten negativt. Övertrampen som sker får nämligen som konsekvens att de flesta som är konstruktiva avstår från att delta, eftersom de inte vill figurera intill de här obehagligheterna.

Hon tycker att de pressetiska reglerna i viss mån är mer relevanta och upplever att det självsanerande systemet fungerar, men ser en utmaning i att de flesta publiceringar sker utanför de etablerade mediehusens plattformar.
– Lagstiftarna vänder sig till oss i brist på andra företrädare och menar att vi måste göra något, men det är inte vi som är problemet. Vi är en av de fåtal grupper som arbetar aktivt med etikfrågorna.

Försöker sprida kunskap
Anette Novak är ledamot i Tidningsutgivarnas styrelse och tycker att debatten om pressetik kunde föras mer aktivt bland utgivarna. 
– I och med dagens kommunikationsexplosion då alla har möjlighet att publicera måste vi både sprida kunskap om och omtolka etiken. Vi kanske ska ha in publicistisk etik och konsekvens i skolan. Vem lobbar för det? Här tycker jag att utgivarna har en roll, med vår kunskap och erfarenhet. Sedan har vi varit väldigt dåliga själva på att motivera publicistiska beslut och informera om var folk kan vända sig med anmälningar. Vi försöker att sprida vår kunskap, men det tar nog ett antal år innan det ger resultat och innan dess tror jag  att folk kommer att fortsätta göra misstag som skadar andra.  

Hon ser just bristen på kommunikation med läsarna som en av anledningarna till att förtroendet för journalister sjunker i Som-institutets undersökningar.
– Dels tror att jag att vi har svept de etiska frågorna åt sidan under allt för lång tid. Dels tror jag också att den digitiala revolutionen, som inneburit att alla kan få tag på information från grundkällor, gjort läsarna till bättre mediekritiker. De ser att vi tar bort vissa uppgifter för att skydda individen, till exempel vid åtal eller när vi undviker att skriva om ett självmord, men de förstår inte orsakerna och då sviktar förtroendet.

Balansgång med tilltal
Anette Novak var en av de flitigaste paneldeltagarna på Almedalens journalistseminarier och deltog bland annat i en debatt om hur de etablerade medierna ska tala till, i stället för om, ungdomar.
– Vi jobbar väldigt aktivt på redaktionen med att inte ta föräldraperspektivet, vilket tonårsföräldrar annars gärna gör. Dels gäller det att tänka på tilltalet i texterna, dels har vi också försökt att rekrytera ett antal personer i 20-årsåldern de senaste åren. 

Hon menar dock att det är en utmaning att hitta uppslag som innefattar just ungdomar eftersom många söker sig utanför Skellefteå för att läsa på universitetet.
– Skellefteå är inte någon jätteung stad och det är väldigt begränsat med häng för ungdomar. Vi har mycket material som riktas till den målgruppen, men precis som för all etablerad massmedia är det en svår balansgång. Vi har mer än 20 000 läsare över 55 år och de riskerar man att tappa med ett allt för ungt tilltal.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se