Pressens Opinionsnämnd har klandrat Dagens Nyheter för att ha brutit mot god publicistisk sed. Häromdagen publicerades hela beslutet i DN och intresserade läsare kunde ta del av beslutets finstilta text. 

Bristen på bra rättelsekultur i Sverige börjar nu äntligen diskuteras på allvar och även leda till nytt kreativt tänkande hos medieföretagen. Ett tecken på detta är att Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i dag följer upp ämnet på sin blogg. ”Vi har i alla fall tagit intryck av den debatt som pågått en tid, om PON-fällda texter som ibland finns kvar på svenska dagstidningssajter utan någon som helst notering om att de är ifrågasatta”, skriver han och berättar att Expressen nu gör en översyn av hur deras tidigare PON-fällningar ska hanteras på webben. Frågan om felaktiga publiceringar som lever kvar på nätet har Second Opinion tidigare tagit upp under rubriken ”Pressombudsmannen duckar för sitt ansvar” på Newsmill. 

Thomas Mattsson skriver nu att ”PON-klander borde standardiseras mer i form och ges kortare och mer begripliga beslut, det borde vara tydligare att tidningen ifråga kritiseras och det borde framgå vem som klandrar…”

Second Opinion har tidigare skrivit om hur det pressetiska systemet fungerar i Norge. Där måste exempelvis fällda medier publicera fällningen tillsammans med en logga på Pressens Faglige Utvalg. 

När vi ändå tänker kreativt för att skapa en bättre pressetik vill jag passa på att lyfta en idé om hur kvällstidningarna skulle kunna arbeta med löpsedeln.

Visst, klandrade publiceringar bör följa en viss formell utformning, men vad gör medieföretagen för att ge upprättelse till de personer som blivit felaktigt uthängda för oegentligheter? Detta gäller även i de fall då människor blivit illa behandlade och där tidningen begått medieetiska övertramp utan att det resulterat i en anmälan till Pressombudsmannen. Även redaktioner kan ju självmant upptäcka att en publicering blivit lite fel, att de tagit i lite väl mycket. Braskande påståenden på löpsedlarna kan visa sig ha lite med själva sakinnehållet i tidningen att göra eller rent av visa sig vara felaktiga efter att saken utretts. Läs två exempel här.

Klander på löpsedeln
Varje månad kan kvällstidningarna ha en löpsedel som samlar upp den senaste tidens felaktigheter:

Denna månad ber vi om ursäkt till

namn
namn
namn
namn

Löpsedeln följs upp med en förklaring i tidningen om varför tidningen ber om ursäkt till repektive person. Vilken ödmjukhet! Vilken kioskvältare!

Det är glädjande att medieföretagen börjar fundera på hur klandrade och fällda artiklar ska behandlas i det redaktionella utrymmet och intressant att se om detta resulterar i att en ny rättelsekultur formas. När Expressen nu tagit ett initiativ till bättre pressetik så är det upp till bevis: leverera och sätt en bra nivå för andra medier att ta efter. 

Maria Bjaring
maria.bjaring@second-opinion.se