Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.medievarlden.se 10 September 2010 / Medieetik
"Tidningsläsandet sjunker i Danmark"
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)     Begrav den här! +(0)
1 kommentarer    Skriv ut    rapportera
 

Dansk etikdebatt på sparlåga efter turbulent historik

danmark.jpgMichael Bruun Andersen och Oluf Jørgensen.

Pressetiska övertramp bedöms i Danmark av ett oberoende offentligt organ, sedan utgivare och journalister inte kunnat enas om ett självsanerande system. Journalistiklektor Michael Bruun Andersen menar att detta har medfört mer statiska branschregler och att den pressetiska debatten i Danmark går på sparlåga av rädsla för att utlösa tidigare konflikter.

Dela |
Publicerad 15 Juni 2011 av

Jannike Runquist, Redaktionen

Journalist

Journalist med multimediainriktning. Har också studerat litteraturvetenskap, juridik, marknadsföring och ekonomijournalistik.


I Danmark bevakas efterlevnaden av de pressetiska reglerna av ett offentligt organ, Pressenævnet. Nämndens arbete regleras av medieansvarslagen, som innefattar regler för genmäle och säger att alla medier omfattas av "regler för god presseskik". Som motvikt till den statliga regleringen innehåller lagen även en paragraf som betonar mediernas oberoende gentemot staten. Systemet tillkom som en kompromiss 1991 eftersom utgivarna och journalisterna inte kunde enas om en gemensam ordning. 
 
"Regler för god presseskik" består av tre delar som utgivarna enades om 1977; korrekt information, beteende i strid med god pressetik och rättsreportage. Reglerna inleds även med två stycken som Journalistförbundet insisterade på att ha med; att man inte ska hindra offentliggörande av väsentlig information och att journalister inte ska behöva utföra jobb som strider mot deras samvete. 
 
Oklar juridisk status
Michael Bruun Andersen, lektor i journalistik vid Roskilde Universitet, menar att det är svårt att uppdatera reglerna i ett statligt arrangemang, vilket fått till följd att många medier nu kompletterar de pressetiska reglerna med egna policys. 
– Det är ganska oklart vilken juridisk status de vägledande reglerna har. Kan de ändras utan en revidering i själva medieansvarslagen? Jag upplever att de svenska och norska branschreglerna är mer flexibla och anpassningsbara till nya förhållanden, därmed inte sagt i vilken riktning flexibiliteten går. 
 
Han anser även att den danska traditionen för presstöd har lett till en mer labil och konkurrensutsatt mediesituation än i Sverige och Norge.
– Det generella och indirekta danska presstödet i form av momsbefriande har främjat koncentration, medan det direkta presstödet i Sverige i någon grad har förhindrat eller sinkat koncentrationen och därmed kommersialiseringen av pressen. 
 
Turbulent historik
Michael Bruun Andersen upplever att den pressetiska debatten i Danmark är mycket sämre än i grannländerna eftersom Journalisthøjskolen, som länge hade monopol på journalistutbildning, tidigare var dålig att prioritera forskning och att mediebranschen inte är särskilt intresserad av medieetik. 
– Arbetsgivarsidan uppfattar det som en begränsning av publiceringsrätten. Samtidigt vill inte Journalistförbundet lyfta etiken organisatoriskt, eftersom förbundet organiserar både kommunikationsfolk och journalister, och de kan inte enas under samma etik. 
 
Han tror också att mediebranschen upplever den nuvarande ordningen som välfungerande, och att det finns en rädsla för att en debatt kan utlösa de konflikter som skapade systemet. 
– Historiskt sett är pressetik ett barn av turbulens och kommersialisering på tidningsmarknaden. De pressetiska systemen är utformade som ett skydd mot politiskt inflytande på journalistiken, men den stora frågan i dag är hur man utformar pressetiken så att den bättre stöttar journalistiken mot kommersiella krafter.
 
Till exempel finns ett stort problem med textreklam, som övervakas av Forbrugerombudsmanden, berättar Michael Bruun Andersen.
– Det finns helt klart behov av uppstramning i lagen och av Forbrugerombudsmandens praxis, men det är en kamp i uppförsbacke när annonsintäkterna är så avgörande och själva EU accepterar produktplacering i tv. Journalistiken expanderar även på bilageområdet, där gränserna mellan annonser och journalistik ofta är flytande och de gratistjänster journalisterna utnyttjat sällan deklareras i tidningen.  
 
Tandlöst namnförbud
I Danmark finns ett stort problem med polisläckor och att pressen ofta är okritisk till sina källor inom polisen, säger Michael Bruun Andersen.
– Det underminerar den generella pressetiska regeln om objektivitet i rättsreportagen. Medierna agerar oftast mest intensivt i en rättssaks första faser, när försvaret inte ännu är på plats. Advokater är traditionellt sett också mera tillbakadragna med mediearbete. 
 
Det danska namnförbudet, som innebär att rätten kan förbjuda identifikation av misstänkta i inledningen av en rättssak, är också ganska tandlöst, menar han.
– Hastigheten på nätet har flera gånger inneburit att namn blivit offentliggjorda innan rätten hunnit besluta om namnförbud, vilket ger förbudet en märklig status. Vid dessa tillfällen anonymiseras personen i efterhand, men alla vet ju redan vem det är tal om. Det är också sällsynt att medier sanktioneras för förhandsdomar, så kriminaljournalistiken har i praktiken stort spelrum.  
 
Tyst om tipspengar
Även Oluf Jørgensen, forskningschef på Journalisthøjskolen, instämmer i problematiken kring polisläckor. Trots att det i reglerna om rättsreportage står att medierna inte aktivt får lägga hinder i vägen för rättsutredningar upplever han inte att ämnet varit uppe för diskussion. Han menar också att medierna har en tendens att förhandsdöma folk i rättsfall, trots att det bryter mot "regler för god presseskik".
– Ett allvarligt problem med läckande förundersökningar är att oskyldiga människor framställts som skyldiga i medierna. 
 
Förekomsten av tipspengar är inte heller något som diskuterats i Danmark, tillägger han. 
– Vi har ingen explicit regel om det, utan bara en mer generellt formulerad punkt om kritik mot källor som kan vara färgade av personligt intresse. Jag kan heller inte minnas att Pressenævnet har tagit upp frågan.
 
Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se
Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)    Begrav den här! +(0)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 15 Juni 2011 15:55:22

Torbjrn von Krogh

Intressant serie, bra med nordiska jämförelser. Behövs bland annat för att få perspektiv på det svenska systemet, som inte heller är av givet av Gud eller av naturen.