Fråga en ungdom idag om de läser tidningar? Ja, svarar de säkert. Nyhetstidningar? Tveksamt. Men nyheter både läser de och är riktigt duktiga på. Det grundar jag på fleråriga föreläsningar på medieutbildningar. Men var har de läst nyheten?

Jag brukar ställa någon aktuell nyhet som fråga för att se om de har läst om den. Ja, svarar en klar majoritet med handuppräckning. Var? Även här i klar majoritet av fallen har de läst nyheten på en elektroniskt (i-pad, mac, telefonen osv). Många gånger har de också chattat om nyheten på en blogg. Det är då jag ska förklara hur vårt juridiska och etiska pressystem är uppbyggd. Det blir inte lika glädjande. Tvärtom.

Frågan som är omöjlig att svara på 
Det är då jag känner mig som en dinosaurie. Med all rätt. För inte kan det vara förenligt med dagens pressetik oberoende på var de har publiceras – och då menar jag på seriösa nätpubliceringar - inte kunna vara säker på att det upplevs som att de strider mot pressetiska publiceringar. Och svaret på frågan varför de ligger kvar i elektroniska papperstidningar trots att de har blivit fällda av pressens opinionsnämnd är ännu svårare för att inte säga omöjligt.

Första världskriget var orsaken
Det som går att förklara är systemet och varför dagens pressetiska regler kom samt varför vi har en pressombudsman. Kommer ni ihåg? 1916 kom de första pressetiska reglerna. Det var pressens organisationer som beslöt att upprätta en hedersdomstol, Pressens Opinionsnämnd. Det var första världskriget som var orsaken. Under kriget var det vissa tidningar som hade varit ett propagandaverktyg för krigande länder. Det skadade pressens anseende i hög grad. 1969 förbättrade man systemet till att bli mer tidsenligt. Bland annat kom det in representanter för allmänheten istället för endast folk från pressen. Samma år inrättades allmänhetens pressombudsman. Det berodde på att det efter andra världskriget hade blivit sensationsjournalistik. Det ledde till politiskt tryck på starkare skydd för enskilda.

En felaktig publicering blir fälld eller klandrad av Pressens Opinionsnämnd eller av Granskningsnämnden för Radio- och TV. Blir publiceringen fälld ska fällningen publiceras av det aktuella mediet, och när det gäller press ska tidningen betala en expeditionsavgift om maximalt 30 000 kronor.

Publiceringar i papperspubliceringar försvinner eftersom de inte ges ut mer än vid publiceringstillfället, fällda radio- och TV-inslag sänds inte om som repris. Men webbpubliceringar finns kvar. Det visade Second Opinion i ett tidigare publicerat granskningsarbete. Sju av tio fällda artiklar var enkla att hitta på internet vid en kontroll i oktober 2010. De tre övriga hade aldrig publicerats på webben.

Förhindra skärpt lagstiftning
För att förhindra skärpt lagstiftning och ökade politiska krav på förnyat skydd för enskilda är det viktigt att pressen och de som ansvarar för det pressetiska systemet tar detta på fullt allvar.

Senast år 2002 infördes fyra nya brottsrubriceringar i Tryckfrihetsordningen som ett resultat av publicering i Aftonbladet när det gällde en s.k. nazistisk organisation som sades hota Claes Cassel och Alexandra Pascalidou. Den gången försökte Journalistförbundet tillsammans med Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna förmå riksdagen att avstå från att införa hotbrott i TF. Men de fick inget gehör för sina synpunkter.

Resultatet är tydligt. Det blir juridiska lagändringar när pressen går för långt i sin publicering.

Sveriges yttrande- och tryckfrihet som vi ska vara mycket stolta över lägger ett stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner på tidningar och andra medier. Det är viktigt att vi fortsätter värna om den friheten och det gör vi genom att ha självsanerade pressetiska regler.

Om pressen inte visar att den lever upp till att följa de etiska reglerna oavsett dagens elektroniska publiceringar och oavsett medium så kan jag lova att det blir ett nytt politiskt tryck på hårdare regler och i värsta fall hårdare juridiska regler som kommer att inkräkta på vår yttrande- och tryckfrihet. Dagens ungdomar som blir framtidens ledare kommer inte att förstå regler som inte följer med i teknisk nutid.

Det ska väl inte behöva krävas ett tredje världskrig för att reglerna ska göra ändamålsenliga efter modern tid?


Jeanette Gustafsdotter
VD på Mäklarsamfundet,
vice ordf./ledamot i Sveriges Radios styrelse 2003-2010, vice VD och kommunikationschef på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Arbetat på samhälls- och nyhetsredaktioner på SVT och TV4.