I december 2010 publicerade Second Opinion resultatet av sin insamling av tidningarnas etiska dokument. Endast 6 av 18 tillfrågade redaktioner hade då någon nedskriven policy att dela med sig av. Sydsvenskan blev inte tillfrågade i undersökningen eftersom deras policydokument är publicerat öppet på deras hemsida. Tidningens chefredaktör, Daniel Sandström, är nöjd med sitt val, även om han medger att publiceringen inte har gett upphov till någon direkt läsarrespons.
– Jag tror personligen att det är värdefullt att vara transparent med sin policy. Det är ju det kravet vi journalister ställer på andra aktörer, men jag har också full respekt för att andra redaktioner tar andra beslut.

Nättidningen Medievärlden skapade i september 2010 en transparenssektion där redaktionen öppet deklarerade sina sidouppdrag och de medieföretag de har tydliga kopplingar till. Daniel Sandström tycker att en sådan redovisning skulle kännas överflödig på Sydsvenskan.
– Jag tycker att det är självklart att man inte skriver om saker som man har personliga band till. Om någon har en make eller maka som jobbar på ett ställe som vi ska granska lämnar man helt enkelt det åt någon annan. Jag tycker väl att man kan svara på frågor om sina bindningar om någon frågar, men jag tror inte att man behöver redovisa det på just här sättet.

Helsingborgs Dagblad utformade ett yrkesetiskt policydokument för två år sedan, efter att ha inspirerats av Sydsvenskan. Lars Johansson, chefredaktör på tidningen, upplever att intresset för att utforma egna dokument nu ökar, även på andra redaktioner.
 – Jag har visat vårt dokument för många kollegor som varit positiva till att skapa egna, lokala regler, men det är lite jobb i att göra det och därför kan det lätt komma lite i skymundan. För oss tog det säkert tre månader att få in alla remissvar och förankra reglerna med facket.

Representanter för tidningen

På Helsingborgs Dagblad ligger inte yrkesreglerna ute på nätet än, mycket eftersom redaktionen inte har upplevt något riktigt behov av det, berättar Lars Johansson.
– Ibland kanske vi överdriver läsarnas intresse av sådana här frågor. Min uppfattning är att våra läsare förutsätter att vi är etiska och litar på oss, ibland nästan för mycket. Det här med öppenheten är nog mer viktigt om man gjort en massa tabbar och känner att man har ett varumärke som behöver återuppbyggas.

Flera redaktioner som deltog i Second Opinions undersökning hänvisade till de spelregler för press, tv & radio som ges ut av Pressens Opinionsnämnd. Lars Johansson menar dock att dessa behöver kompletteras med riktlinjer för hur journalisterna bör bete sig som representanter för tidningen. Daniel Sandström instämmer.
– Spelreglerna består av pressetiska regler och det är upp till varje anvarig utgivare att se till att de följs. De innehåller inte den yrkesetiska aspekten, som berättar vilken individuellt ansvar som ligger på varje medarbetare.

Sociala medier uppmuntras

Sydsvenskan uppmuntrar i sitt etikdokument alla anställda att använda sig av sociala medier. Daniel Sandström ser en stor potential i att medarbetarna gör sig synliga och kontaktbara, men medger samtidigt att steget in i sociala medier också skänker stora utmaningar.
– Det är svårt med den här gränslinjen mellan vad man uttrycker som privatperson och i sin roll som representant för en tidning. Därför ställer vi krav på individen att inte skriva något som kan påverka ens journalistiska trovärdighet. Det är till exempel inte okej att man i sin blogg avslöjar namnet på en källa som vi redaktionellt valt att anonymisera och man bör vara försiktig med att säga att man hatar det och det. Det kan ju leda till problem senare om man måste bevaka något liknande.

På Helsingborgs Dagblad diskuterades nyligen om man behövde skapa en policy för anställdas beteende på facebook eller andra sociala medier. Diskussionen uppstod efter nyheten om att några på Volvo fått sparken för att de skrivit olämpliga facebookuppdateringar om sitt arbete,  berättar Lars Johansson.
– Vi beslutade oss för att lita på människors goda omdöme och förutsätter att det inte ska bli ett problem. I vårt policydokument står det att man ska tänka på att man alltid uppfattas som representant för HD och det tycker vi räcker. Vi har inte behövt ta någon i örat än.

Stöd i praktiska arbetet

Både Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad arbetar aktivt för att hålla den etiska diskussionen levande på redaktion. Lars Johansson säger att han dagligen får ta ställning till etiska frågor och en del av dessa redovisas också i en spalt för läsarna. På Sydsvenskan har man återkommande samlingar då varje avdelning kan ställa frågor om etiska problem till tidningens etikgrupp, berättar Daniel Sandström.
– Man ska inte ha övertro på att ett dokument löser alla problem. Nedskrivna regler är ofta ganska dammiga hur man än vrider och vänder på det och därför är det viktigt att man även ger ett stöd i det praktiska arbetet.

Etikdokumentet måste också uppdateras med jämna mellanrum för att det ska vara fortsatt relevant, säger Daniel Sandström.
– De etikfrågor som kändes komplicerade för några år sedan kanske inte alls är så farliga i dag och tvärtom. Till exempel var det tidigare omöjligt för oss att skriva ut uppgifter om vad produkter kostade eftersom det betraktades som textreklam, men nu känns det bisarrt att syssla med konsumentjournalistik och inte kunna redovisa vad saker och ting kostar. Etiken måste följa samhället på det sättet.

Jannike Runquist
jannike.runquist@second-opinion.se