Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.dn.se 08 December 2009 / Medieetik
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(12)     Begrav den här! +(0)

Med rykten som källa

hemlis430.jpg
Foto: stock.xchng

Det har varit mycket ”rykten” som källor i ekonomipressen under hösten med bakgrund av Saab- och Volvokarusellerna. Skadar detta journalistikens trovärdighet?
 

Dela |


De två svenska industrikronjuvelerna Saab och Volvo ska lämna sina respektive trygga famnar i USA och ge sig ut på en osäker resa till nya ägare i finanskrisens spår. Tidningarna har tävlat i att peka ut spekulanter och potentiella köpare, ibland med ”rykten” som källa. Hur trovärdigt är rykten som källor och vilken policy har de olika ekonomiredaktionerna gällande detta?

Pia Gripenberg, chef för DN Ekonomi, tycker att man kan lita på att det är sanning när tidningen hänvisar till rykten.

– Vi använder samma policy som alltid annars. Två av varandra oberoende källor med insyn ska säga samma sak. När det gäller utländska tidningar så förlitar vi oss på exempelvis på Wall Street Journal och Financial Times. De vet vi är mycket trovärdiga tidningar som vi litar på och vars källor vi refererar till, säger hon.

Utländska rykten har naturligt nog förekommit flitigt under hösten med bakgrund av fordonsbolagens utländska ägare och intressenter. Linus Paulsson, chefredaktör på DI.se, slår fast att det krävs stor noggrannhet när det kommer till rykten från anonyma källor utanför Sverige.

– Utländska källor ställer ännu större krav på noggrannhet, särskilt i medier som vi bara kommit i kontakt med sporadiskt. Wall Street Journal har i det här fallet klart större trovärdighet än en mindre känd kinesisk publikation, säger han.

Dubbla källor
Men det verkar inte råda riktigt samma förtroende mellan de svenska nyhetsredaktionerna. Pia Gripenberg uppger att Dagens Nyheter inte återger rykten direkt som Dagens Industri skrivit om då ”vi kan inte alltid förlita oss på att de har korrekta uppgifter”.

– DI är en källa för oss, men vi kan aldrig förlita oss helt på en källa. Nyheter som andra medier har försöker vi alltid få bekräftade från fler håll.

Precis som i alla andra fall vill DN ha två av varandra oberoende källor, även när det gäller svenska nyhetsredaktioner. Undantag är de telegram som TT skickar ut sent på kvällarna med morgondagens nyheter i till exempel DI.

– När TT klipper DI:s artiklar så lägger vi oftast in det som notiser eftersom vi den tiden på dygnet inte har möjlighet att själva kontrollera uppgifterna och gå vidare, säger Pia Gripenberg.

Linus Paulsson säger att tidningen ”självklart gör allt för att dubbelkolla att uppgifter granskas noggrant innan det publiceras”.

– I den här typen av affärer förekommer rykten och det är en avvägning vad som ska publiceras och inte. Rena rykten ska vi såklart inte föra vidare. Det handlar mycket om att bedöma källor, såväl egna som andra mediers trovärdighet. Rykten är en del av spelet kring stora globala affärer och om ett rykte påverkar exempelvis en börskurs är det intressant att referera till dessa rykten som alltså påverkat den värld vi bevakar. Viktigt att känna till är att en uppgift om en köpare som sedan inte blir en affär är inte per definition är ett felaktigt rykte.

En tid full med rykten 
Pia Gripenberg tycker att det varit ovanligt mycket rykten i medierna under hösten, vilket dock är naturligt när det kommer till stora industriaffärer. Hon drar sig till minnes hur affärerna runt lastbilstillverkarna MAN och Scania för några år sedan också genererande en mängd rykten som omskrevs i pressen.

– När det är många stora intressenter inblandade blir det så här. Ju fler inblandade desto fler rykten.

Finns det en risk att tidningarna riskerar sin trovärdighet med för många artiklar med rykten som källor?

– Ja, det är en risk varje dag och därför måste alla redaktioner hålla diskussionen levande, säger Linus Paulsson.

Pia Gripenberg håller med om att det finns en risk att tidningarna tappar trovärdighet när det blir ”så här extremt mycket rykten som det varit”, men påpekar att DN avvisat många rykten i Saab- och Volvoaffären där trovärdigheten uppfattats som mycket låg.

En läsare som ser en artikel med rykten som enda källa måste själv avgöra om han eller hon litar på sin tidning, slår Pia Gripenberg fast. Hon kan inte ge något direkt exempel på när rykten som publicerats varit direkt felaktiga. Linus Paulsson däremot har två favoriter.

– Favoriten är nog Norra Skånes publicering under 2007 om att Fidel Castro var död, med deras egna källor. Eller när SVT24 tog död på påven i förtid, säger han.

Läs merDI

Erik DurhanErik2.JPG
erik.durhan@second-opinion.se

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(12)    Begrav den här! +(0)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.