Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.va.se 03 Maj 2012 / Energi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(12)     Begrav den här! +(1)

Experten förklarar systemet med elcertifikat

nils.jpgNils Andersson

Hur fungerar egentligen systemet med elcertifikat? Nils Andersson reder ut begreppen och det var hans utredning som 2001 på regeringens uppdrag lade grunden till dagens system.   

Dela |


För att minska koldioxidutsläppen har politikerna inom EU infört krav på att alla som använder fossila bränslen ska ha en utsläppsrätt för varje ton koldioxid man släpper ut. Ett annat politiskt beslut inom EU är att andelen förnybar energi ska öka.

Inom elsektorn har detta beslut resulterat i olika former av stödsystem för förnybar elproduktion i olika länder i Europa. Anledningen till att det behövs stöd är att kostnaden för att bygga ny förnybar el är högre än vad det förväntade marknadspriset på el kommer att bli.

I till exempel Tyskland och Spanien har man infört i förväg fastställda nivåer på det stöd en elproducent får om han producerar ny förnybar el. Kostnaden för detta stöd tvingas elnätägarna betala och sprida ut på alla sina kunder. Denna modell leder till mycket stora investeringar vilket har lett till att Tyskland är världsledande när det gäller vind- och solkraftproduktion.

I Sverige har vi valt en annan modell. Politikerna har bestämt att vi år 2020 ska ha 25 TWh mer el från förnybara elproduktionsanläggningar än vad vi hade 2003. Den som investerar i en ny förnybar elproduktionsanläggning får ett certifikat för varje producerad MWh, ett så kallat elcertifikat. Elcertifikaten delas ut i femton år.

Alla elhandlare måste enligt lag köpa elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning och kan ta ut denna merkostnad från sina kunder. Priset på elcertifikat kommer att fastställas som en funktion av utbud och efterfrågan.

För att få fram 25 TWh ny elproduktion till 2020 har Energimyndigheten tagit fram en kvotkurva som framgår av nedanstående bild.

image001.png

Kvotkurvan anger för hur många procent av sin elförsäljning som varje elhandlare måste köpa elcertifikat varje år fram till 2035. Kvotkurvan har fastställts av Riksdagen och ingår som ett lagstadgat krav i Elcertifikatlagen. Alla elförbrukare utom elintensiv industri omfattas av kvotplikten. Den sammanlagda kvotpliktiga elförbrukningen ligger på ca 95 TWh utav totalt ca 140 TWh elförbrukning i Sverige.

Under de år som gått sedan systemet infördes har det byggts ut mer produktion från förnybara energikällor än vad som kvotkravet kräver. Detta överskott av elcertifikat har lett till att riksdagen har höjt kvotkraven för åren 2013 – 2015 i den revision av kvotkravet som genomfördes 2011. I år, 2012, är kvotkravet 17,9 %. Det betyder att alla elhandlare måste köpa så många elcertifikat som motsvarar 17,9 % av sin elförsäljning. Priset på elcertifikat är idag ca 20 öre/kWh viket betyder att elkunderna, exklusive elintensiv industri, betalar ca 3,6 öre/kWh.

Det resulterar alltså i att de som investerat i exempelvis vindkraft kan räkna in en intäkt på 20 öre/kWh ovanpå marknadspriset, medan kunderna får betala 3,6 öre/kWh utöver marknadspris och skatter (elskatten är ca 30 öre/kWh). Totalt blir överföringen 2012 från kunder till producenter cirka 3,4 miljarder kronor vid denna prisnivå.

Samtidigt innebär tillskottet av elproduktion att marknadspriset på el sjunker.

Nästa år sjunker kvotkravet till 13,5 %, främst beroende på att drygt 10 TWh elproduktion tas ur systemet eftersom man fått stöd tillräckligt länge. 2015 fasas ytterligare 1,5 TWh ut ur systemet. Från och med 2018 inträder 15 årsregeln vilket innebär att de anläggningar som fått elcertifikat i 15 år succesivt tas ut ur systemet. 2020 är kvotkravet 19,5 % viket förväntas ge 25 TWh ny förnybar elproduktion vilket är målet.

I dag är priset på elcertifikat ganska lågt eftersom det byggts mer än vad som förväntats via kvotkurvan. Sammanslagningen med Norge innebär en större marknad. Vad som händer på sikt beror på hur marknadspriserna på el och elcertifikat utvecklas. Ju större utbudet av elproduktion blir desto lägre blir marknadspriserna på el.

Om utbyggnaden av förnybar el begränsas till kvotkravet kommer priserna på elcertifikat att spegla skillnaden mellan utbyggnadskostnaden och elpriset. Om elpriserna sjunker kommer certifikatpriserna att öka.

Certifikatmodellen har två viktiga fördelar i förhållande till den tyska modellen. För det första byggs det inte mer än vad politikerna bestämt. För det andra avvecklar stödet sig självt. Om politikerna menar allvar med att minska koldioxidutsläppen kommer marknadspriset på el att stiga i takt med att priset på utsläppsrätter stiger.

Ju mer som investeras i förnybar el desto lägre kommer kostnaden att bli för att bygga nya anläggningar. Så småningom kommer kostnaden för exempelvis ny vindkraft bli så låg att det inte behövs något stöd längre. Priset på elcertifikat kommer då att falla ner mot noll. När detta inträffat kommer investeringsviljan i ny vindkraft att bestämmas enbart av utvecklingen av marknadspriset på el. Det blir då precis på samma sätt som investeringar i elproduktion som inte får något stöd.

Investeraren väntar på den tidpunkt när han bedömer att marknadsprisets utveckling motiverar en investering. Det blir behovet av el i framtiden som avgör hur mycket el som ska byggas.

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(12)    Begrav den här! +(1)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 07 Maj 2012 14:55:06

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Jag ger mig Nils.
Mot Din sakunskap har jag inget att inflika, mer än att det omitiverat höga priset i område 4 beror på export till Danmark/Tyskland, att elpriset idag för år 2016 är 36,85 öre och sjunkande och att Svensk Vindkraftförening anser att vindkraften inte kommer att få sina kostnader täckta före 2020 och de vädjar därför om "För att utbyggnaden inte ska komma av sig, önskar vi att regeringen ger i uppdrag till Energimyndigheten att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet genom att snarast höja kvotnivåerna. Det behövs både långsiktigt, men också akut, om inte hela branschen ska tappa fart och helt falla samman".
Jag kan inte tolka detta till att man vill ha ytterligare stöd. De 4 öre/kWh Du nämner är ju "lite" men det är faktiskt i dagsläget mer än 30% av intäkten till vindkraften. 30% är i mina ögon ett massivt stöd, som branschen dessutom kräver skall öka.
Skatter har inget med elpriser att göra, däremot med elkostnaden. Men jag diskuterar faktiskt ELPRISET.
Men som sagt, jag inser att Din sakunskap är större än min och jag ger mig.

Den 06 Maj 2012 14:25:38

Nils Andersson

Bäste Lennart
Den 3 maj var överföringsbegränsningen mellan elområde 3 och elområde 4 4500 MW. Denna överföring täcktes gott och väl med kärnkraft från Ringhals och Oskarshamn. Alltså kom ingen vattenkraft ner till elområde 4.
När det gäller det öppna brevet till Regeringen så står det bland annat: ”Vi anser att i den dynamiska fas som vindkraftsindustrin nu befinner sig i då vi mest varje dag ser hur nya innovationer och teknisk utveckling leder till en ständigt förbättrad effektivitet hos vindkraftverken och därmed lägre produktionskostnader. Detta sker snabbt och mycket tack vare att vi har stödsystem som möjliggjort för den förhållandevis unga industrin att födas, växa upp och komma i mogen ålder och därmed stå på egna ben.”
Detta är precis vad jag hävdar. Inom kort kommer en vindkraftpark att kosta ca 46 öre/kWh utan stöd. Om politikerna menar allvar med att minska koldioxidutsläppen har vi inom kort marknadspriser på el som överstiger denna kostnad och då kommer marknadspriserna på elcertifikat att bli noll.
Det du kallar massivt stöd ligger på knappt 4 öre/kWh och är på väg att gå ner till noll. Att kalla det massivt stöd när vi samtidigt betalar nästan 30 öre/kWh i elskatt tycker jag är missvisande.

Den 05 Maj 2012 16:01:45

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Nils, ledsen att vara tjatig. Det är inget problem med att föra ner svensk vattenkraft till område 4. Under den dag jag nämner exporterade vi från område 4 över 2000 MW företrädesvis till intt vindstilla Danmark. Det är alltås inte problem att föra över el till oområde 4 utan till att exportera.
Vindkraft är för övrigt inte lönsamt idag. Jag har länge hävdat det idag kom bekräftelsen från branschen. Läs bif. länk som är ett öppet brev till regeringen. Det går åt h-vete med vinbdkraften enligt vindkraftsförespråkarna. http://www.theclimatescam.se/wp-content/uploads/2012/05/%C3%96ppet-brev-till-Regeringen.pdf

Den 04 Maj 2012 23:03:14

Nils Andersson

Lennart
Du har rätt i att spotpriset på elcertifikat är 14,6 öre/kWh men priserna för leverans kommande år ligger just nu på mellan 15,3 och 17,3 öre/kWh. Det finns fortfarande ett överskott som pressar ner priserna. Att elpriserna i södra Sverige är höga beror på kapacitetsbrist i stamnätet. det går inte att föra ner svensk vattenkraft till område 4. För att vindkraften ska bidra till att pressa ner elpriserna måste det givetvis produceras el från vindkraften. Moderna landbaserade vindkraftverk är mycket nära en lönsamhet utan certifikat och det fina är ju att certifikatpriserna på sikt avvecklar sig själva. Däremot är havsbaserad vindkraft inte lönsam utan stöd.
Stödet till förnybar el handlar om att uppfylla förnybarhetsdirektivet. Det är ett bindande EU direktiv. Med certifikatsystemet blir merkostnaden så låg som möjligt. Som du ser av kvotkurvan så sjunker kvoterna snabbt efter 2020. Vid den tidpunkten är jag övertygad om att lönsamheten i landbaserad vindkraft är så bra att det inte behövs något stöd.

Den 04 Maj 2012 17:58:26

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Några frågor och klarlägganden: Idag den 4 maj är kostnaden för elcertifikat 14,6 öre/kWh, inte 20 öre/kWh.

"Tillskottet på förnybar enerig gör att elpriset sjunker"? I går, den 3 maj på morgonen var prisskillnaden mellan område 3 och 4 i SVERIGE mer än 40 öre/kwh på grund av att den förnybara energin (vindkraft i Danmark) inte gick! Detta ledde till att folk i södra Sverige får betala för att danska elproducenter INTE ville starta sina kondenskraftverk utan köpte svensk vattenkraft. Inte sänkte den förnybara energi elpriset inte!

"Så småningom kommer kostnaden för för exempelvis ny vindkraft att bli så låg att det inte behövs något stöd". I går på Second Opinion kan vi se f d vd:n före Svensk Vind kräva STÖRRE stöd eftersom vindkraften klarar sig inte med det nuvarande.

Frågan är: Skall vi fortsätta med ett massivt stöd till förnybar energi i en fri marknad? Är det inte att sätta marknadskrafterna ur spel??