Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: blog.svd.se 24 April 2012 / Energi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(20)     Begrav den här! +(10)

"Vi får vara nöjda med 15 TWh vindkraft till 2020"

MR EOW09 2.JPGInvesteringarna i vindkraft står inför en rejäl avmattning, bedömer Matthias Rapp, tidigare vd för Svensk Vindenergi.

Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Dela |


Den kraftfulla expansionen av vindkraften i Sverige har möjliggjorts av systemet med elcertifikat som infördes år 2003. Vindkraftverk får elcertifikat som elleverantörer och eldistributörer är tvungna att köpa enligt årligt fastställda kvoter. Men priset på elcertifikat har sjunkit. Det senaste året har snittintäkten varit cirka 20 öre per kWh producerad förnyelsebar el, vilket kan jämföras med knappt 30 öre år 2010. Den 30 april låg priset på knappt 15 öre per kWh.

Politikerna har satt ut en kontrollstation år 2015 för att se över systemet och Matthias Rapp tror inte att det kommer att ske några förändringar före dess som påverkar ekonomin för investeringarna. Om EU-kommissionen följer parlamentets uppmaning, förväntas nya bindande mål till år 2030 att pekas ut år 2014 för förnyelsebar energiproduktion, vilket blir viktiga ingångsvärden för Sverige.

- Ju mer det investeras i vindkraft, desto fler vindkraftverk blir det som ska dela på stödet och då minskar värdet per kWh från elcertifikaten genom att ett överskott av certifikat byggs upp. Nu har vi kommit till en punkt där det är mycket svårt att få ihop kalkylerna, och jag tror därför på en rejäl avmattning när det gäller investeringsbeslut för nya vindkraftverk. 

Det säger Matthias Rapp som tidigare var vd för branschföreningen Svensk Vindenergi och är idag i hög grad fortfarande aktiv i branschen bland annat som ordförande för forskningscentret Svenskt vindkraftstekniskt centrum vid Chalmers och genom styrelseuppdrag, bland annat för vindkraftbolagen O2 och Power Wind Partners.

Han är mycket kritisk mot utspelet från Kungliga Vetenskapsakademien häromveckan som pekade ut satsningen på vindkraft som meningslös, och menar att utspelet saknar anknytning till vetenskap och att det minskar trovärdigheten för KVA.

- Man vill gärna kunna lita på det som KVA säger i olika uttalanden och rapporter. Att uttala sig oprovocerat om något man uppenbarligen inte vet mycket om gör att vi knappast kan lita på det de säger om andra tekniska företeelser heller, menar Matthias Rapp. 

Produktionen av vindkraftsel var 6,1 TWh 2011, en ökning med hela 74 procent jämfört med föregående år. Sverige har idag drygt 2 000 vindkraftverk och det finns investeringsbeslut på ytterligare några hundra verk för uppförande 2012 och 2013.

- En sådan ökningstakt kommer inte att vara långsiktigt möjlig med nuvarande certifikatregler. Om Sverige producerar 15 TWh landbaserad vindkraft år 2020, ska vi nog vara nöjda, anser Matthias Rapp.

Matthias Rapp menar att politikerna borde justera i stödsystemet för att göra det effektivare.

- Politikerna är allt för låsta vid den plan och tidtabell som fanns när elcertifikatsystemet infördes. Man utgick ifrån att utbyggnaden skulle följa kvotkurvan vilket innebär att ett lågt elpris ska ge ett högre certifikatpris. Men så har det inte blivit, nu har vi ett relativt lågt elpris, som jag bedömer kommer att vara till framåt 2020, men ersättningen från certifikaten är ändå låg beroende på det överskott som skapats av den forcerade utbyggnadstakten, fortsätter Matthias Rapp. 

Matthias Rapp anser att Sverige bör införa en mekanism i systemet med elcertifikat som gör det mer flexibelt när det gäller justeringar av kvotkurvan.

- I till exempel England har man en mekanism som kallas ”head room” som innebär att man kan utnyttja stödsystemet tidigare än beräknat om marknaden är villig att investera i snabbare takt. Man flyttar stödet genom att öka kvoten i närtid. Detta innebär att politikernas mål kan nås tidigare samtidigt som man undviker ett certifikatöverskott som drabbar investeringarna negativt, säger Matthias Rapp. 

Matthias Rapp tror på framtiden för havsbaserad vindkraft: 
 - Östersjön lämpar sig mycket väl för havsbaserad vindkraft, både i Sverige men också, som en ny rapport visar, även kusten mot Finland. För att få igång investeringarna borde Sverige införa samma villkor som man har i exempelvis Tyskland och Danmark, där anslutningspunkten till elnätet läggs i anslutning till vindkraftparken. Om det sker inom ett par år kan vi mycket väl bygga cirka 5 TWh fram till år 2020.

Det skulle innebära att Svenska Kraftnät får ansvaret att bygga ledningar ut till anläggningen i havet. Kostnaden skulle i så fall kunna fördelas via Svenska Kraftnäts stamnätsavgifter, enligt Matthias Rapp.

En satsning på havsbaserad vindkraft i Sverige är oundviklig om övriga länder runt Östersjön börjar bygga, menar Matthias Rapp.

- Det finns minst 100 TWh att hämta ifrån Östersjön och det till en betydligt lägre kostnad än för motsvarande utbyggnad i Nordsjön. En satsning på havsbaserad vindkraft skulle dessutom tysta ner motståndet mot vindkraft som breder ut sig i delar av landet, avslutar Matthias Rapp.

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(20)    Begrav den här! +(10)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 10 Maj 2012 08:40:31

Ingvar Gunnarsson

Hej.
Ingen skriver om hur de 8360 MW effekt, som vår kk
bidrar med under kalla veckor i vårt svenska kraftbalanssystem (totalt ca 25000 MW).
Bättre kan vi. Det krävs ca 20 år att ersätta dessa
8360 MW.. Upp till bevis, mina herrar.
mvh
Ingvar

Den 09 Maj 2012 13:38:56

Claes Hedenström

Styrmedel är aldrig lätt!
Ett viktigt krav ifrån producentsidan då elcertifikatsystemet infördes var att det skulle vara långsiktigt, förutsägbart och därmed ge stabila förutsättningar för investerarna i ett marknadsbaserat system. Med handen på hjärtat ska man ge en eloge till lagstiftarna att man precis har tillmötesgått dessa önskemål och krav. För maximal stabilitet finns kvotkravets utveckling inskriven i svensk lag så att inte plötsliga justeringar kan genomföras utan en normal och sansad process. Exempel på motsatsen är de enorma förändringar som genomförs i nationella stödsystemen i Tyskland, England, Spanien, Italien, Tjeckien vilket dels leder till kraftigt förändrade förutsättningar för investerarna men också en ökade skeptisism bland finansiärerna vad gäller den politiska stabiliteten.
Jag kan sympatisera med Matthias syn att man borde kunna justera resan fram till målet och därmed kunna justera kvoterna lite då och då. Men risken är uppenbar att den stabilitet som finns i förutsättningarna för elcertifikatsystemet går förlorade och vi får samma uppslitande och ibland förlamande politiska diskussioner som i några av de ovan nämnda länder.
Det svenska elcertifikatysystemet är värt mer beröm.

Den 08 Maj 2012 23:35:35

Jimmie Lindberg

Är det inte att vara lite självgod när man hävdar att KVA:s Energiutskott är ovetenskapligt. När man talar i egen sak, likt Rapp gör, så är trovärdigheten i uttalandet ganska svagt. Vindkraft kan inte minska utsläpp i Sverige då vi inte använder fossil energi för elproduktion. Energimyndighetens prognoser visar att all el som produceras av vindkraft ska gå på export. Vi har redan ett överskott på el i landet. Vindkraft är således meningslös. Att Rapp kan tjäna pengar på vindkraft är för mig inget som gör den viktigare. Det finns inga argument för vindkraftsutbyggnaden, den enkla sanningen.

Den 02 Maj 2012 09:59:10

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Att uttala sig oprovocerat om något man uppenbarligen inte vet mycket om gör att vi knappast kan lita på det de säger om andra tekniska företeelser heller, menar Matthias Rapp. "
Ett minst sagt häpnadsväckande uttalande. KVA får alltså inte uttala sig utan att vara tillfrågat (oprovocerat), inte heller om något som man inte vet något om. Skull Kungliga Vetenskapsakademin uttala sig i en teknisk fråga utan att veta vad de pratar om. Man tar sig för pannan. Detta dessutom för en representant för en industrigren som verkligen har personer som uttalar sig utan att veta vad de talar om.
Nu är man ute med håven och vill förändra reglerna i certifikatssystemet till en högre subvention. Vad jag kommer ihåg var certifikatsystemet ett stödsystem till införande av ny teknik. Efter en tid skulle den kunna stå på egna ben, särskilt som den verkar i en fri marknad. Nu går det inte ihop sig, detta har vi ju många sett i ett halvår, så nu är det dags för elkonsumenterna att öka stödet!
Hur för marknadsliberalismen.