Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.svd.se 19 April 2012 / Energi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(19)     Begrav den här! +(1)

Myter om el: Avregleringen inte orsak till höga elpriser

Avregleringen webb 02.jpg
Runar Brännlund menar att avregleringen inte är förklaringen till att elpriserna stigit sedan 1996. Foto: Umeå universitet och Svensk Energi

Medierna sprider bilden att avregleringen har drivit på elpriset. Men detta är en felaktig slutsats, menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi.

Det här är andra artikeln i Second Opinions serie som avslöjar myter om el. Den första artikeln handlade om myten att minskad energianvändning kräver minskad elanvändning.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Dela |


1996 avreglerades den svenska elmarknaden och elen började handlas på elbörsen Nord Pool. Om dagens elpris jämförs med elpriset 1996 kan man konstatera att det var lägre då. Att avregleringen därmed skulle vara förklaringen till de högre elpriserna är en bild som inte sällan sprids i medierna.

På det här sättet har det skapats en myt, för att avregleringen skulle vara förklaringen till att elpriset har stigit är orimligt, menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.
– Huvudförklaringen till att elpriserna har stigit är att produktionskapaciteten inte har ökat i samma takt som efterfrågan på el. Vi har inte byggt ut produktionen nämnvärt och detta i kombination med driftstörningarna inom kärnkraften under senare år har påverkat utbudet. Att förklaringen till högre elpriser skulle vara avregleringen köper jag inte alls, säger han.

Runar Brännlund har tillsammans med professorn Patrik Söderholm fått regeringens uppdrag att klargöra vad som påverkar elprisets nivå. Exakt vilken deras slutsats kommer att bli är klart i slutet av maj då deras rapport lämnas till näringsdepartementet. För att få ett långsiktigt perspektiv, som sträcker sig förbi avregleringen, har Runar Brännlund analyserat prisets utveckling sedan 1970 och tittat på vilka delar av konsumentpriset som har ökat mest.

Han kommer fram till att det inte är råkraftsdelen, det vill säga priset för den producerade elen, som har ökat mest.
– Vi kan se att elpriset för konsumenten 2011 var fyra, fem gånger högre än 1970. Men vad som är intressant är att se på vad konsumentpriset består av. Det är råkraftsdelen, punktskatter, moms på punktskatterna, elcertifikat och moms på elcertifikatet och då ser man att 1970 bestod 90 procent av konsumentpriset av råkraftspriset. 2011 bestod 50 procent av konsumentpriset av skatter, avgifter och elcertifikat. Med andra ord kan en stor del av prisökningen för konsumenten förklaras av höjda skatter och avgifter på el, säger Runar Brännlund.

Skatterna och avgifterna har fortsatt att öka sedan avregleringen, men detsamma gäller inte konsumentpriset. Mellan 1996 och 2001 sjönk råkraftspriset och därmed konsumenternas pris, för att sedan 2002 ha ökat. Runar Brännlund menar att de löften som framfördes om sänkt elpris i samband med avregleringen gjordes utifrån felaktiga grunder.
– Det är fel att bara titta på priset och utgå från att alla andra faktorer som till exempel produktion, väder, omvärldsförhållanden är oförändrade. De löften om lägre elpriser som gjordes i samband med avregleringen från till exempel politiker utgick från att alla faktorer i framtiden skulle vara oförändrade, men så funkar det inte, säger han och påminner om att syftet med avregleringen var inte främst att sänka elpriset, utan att öka effektiviteten i hela elsystemet.

Efter avregleringen har prisvariationerna ökat, om man till exempel jämför mars 2012 med mars 2010 så var elpriset mer än det dubbla för två år sedan: 60 öre per kilowatt-timme jämfört med 26 öre.
– De här prisskillnaderna har då i medierna och energidebatten använts som bevis för att elmarknaden inte fungerar, men jag anser att det är tvärtom. Det är en indikation på att elmarknaden fungerar och att utbud och efterfrågan styr.

Till följd av elprisutvecklingen har röster för återregleringar av elmarknaden höjts. Men resonemang kring att reglera elmarknaden för att skapa ett lägre elpris, ställer sig Runar Brännlund oförstående till.
– I grunden är det här väldigt enkelt, det handlar om vad det kostar att producera el. Hur produktionen ska kunna bli billigare med ett pristak förstår jag inte. Om till exempel elen kostar en krona per kilowatt-timme och så bestämmer man att den bara får kosta 50 öre. Det kommer att leda till ett efterfrågeöverskott eftersom produktionen kommer att minska, ifall vi inte betalar elproducenterna på något annat sätt. Det krävs dessutom någon form av allokeringsmekanism som ska reglera vem som ska få använda elen. Hur detta i slutändan skulle leda till en effektivare produktionsapparat och lägre elpris för kunden på sikt har jag svårt att förstå, säger han.

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(19)    Begrav den här! +(1)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 09 Maj 2012 11:57:44

Carl Wiberg

Sedan 1995 har dollar inflationen varit 1% och kroninflationen knappt 2% så elprishöjningen (fr 13 till 40 öreKwh enl Lennart Lindberg) perioden ifråga i kronor reellt 5% årligen, medan samma tid oljan har stigit med 100usd från 18 dlr per barrel, dvs exklusive dollarinflationen med 11% reellt årligen, vilket förstås kineserna är orsak till, vars BNP tillväxt varit i samma storleksordning ~11% och ju slagit rakt in på våra svenska energipriser och däribland också elkraften som dock i reella termer här ökat med mindre än hälften jämfört med oljan (och kol som i stort följer oljan). Oljan och kolet är ju vad som sätter 'märket' för globala energipriser så olja & kol blir marginalkostnadssättande, vilket är enda sättet icke-kommunistiska ekonomier kan fungera på – dvs med 'förhatliga' marginalpriserna som faktiskt gäller alla marknader där 'homogena' varor bjuds ut till absolut sista kunds förfrågan, vilken erbjuds köpa denna allra sist efterfrågade varuenhet till just säljarens marginaltillverkningskostnad .. dvs helt utan vinst för säljaren/tillverkaren. Så givet alla kinesiska energiköpare från 1995 och framåt så är en höjning från 13 till 40 öre på svensk elenergi inte fy skam ... vi har anledning att vara rätt nöjda, för någon anledning till att just elenergin skulle ses som en medborgerlig rättighet som subventioneras via skattemedel för att skyddas från konkurrensutsättning och därmed marginalprissättning - det finns ej - såvida man inte förespråkar statlig planekonomi där varupriserna kopplas mot den i fria ekonomiers salupriser irrelevanta tillverkningskostnaden, eftersom det i fria ekonomier i stället är kundernas uppoffringsvilja som kommer att avgöra vilka tillverkningsresurser som kan ianspråktagas för produktionen. Tillverkningskostnader frågar ingen efter när bilen tankas .. lita på att det är mycket billigare att sätta en spade i Saudiska sanden än hinka upp olja ur Ishavet .. but who cares at the gas pump? Kolvätemolekyler är väldigt homogena produkter men elektronen ännu mer så .. den är ju exakt homogen och därför perfekt att tillämpa marginalkostnadsprissättning på, vilket dock görs också på allt annat i fria ekonomier, som bilar i jämförbara klasser, mjölk, skjortor osv osv vilka man indelat i så varujämförbara konkurrensgrupper som möjligt är, för att priserna i respektive marknad ska adekvat uttrycka balansen och priskrysset mellan anbuds- och utbuds- sidan.

Den 07 Maj 2012 15:45:56

Carl Wiberg

Visst moms och certifikat m.fl Lennart Lindberg 'dumheter' kan lämnas utanför råkraftpriser, men att vi inom EU strävar efter en integrerad marknad med kabelutbyggnad och fri handel mot kontinenten inklusive Tyskland som efter Fukushima lägger ned kärnkraftproduktion går inte att negligera och den därav tillkommande exportefterfrågan på vår svenska (?) el som det leder till på i Sverige befintliga anläggningar, driver naturligtvis priserna uppåt. Ökade krav på kontroll och säkerhetsinspektioner i kärnkraftverken här i Sverige med påföljande rubbade kärnbränslecykler i reaktorerna likaså, utöver nyligen ett par mycket kalla vintrar som vi inte sett sedan avregleringen påbörjades gör också sitt. Vid avregleringen av livsmedel så var det tyska Lidl som till stor del startade pressen ned som givit oss billigare mat i Sverige pga EU integrering. Man får ta det goda med det onda ... och att kraftverken råkar ligga i Sverige betyder inte att vi fortfarande äger dem. Har man sålt så har man ... även om i backspegeln till för lågt pris.

Den 07 Maj 2012 15:27:44

Carl Wiberg

Uppdraget från regeringen var att se på elprisets faktorer. Tyvärr jämförs sällan i media elpris med övriga energislag, som oljan och kolet, vars priser ökat mycket snabbare än pris på energi i elektrisk form. Borde lyftas fram i diskussioner om elpris, som argument utvisande att Nordpool lyckats.

Den 28 April 2012 18:24:11

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

Den gode professorn svävar lite på målet Mitt ELPRIS var 1968 innan reformen som jag skrev nedan 13 öre/kWh. Då var nog kostnaden från vattenkraft 3-4 öre/kWh, kärnkraft 10-12 öre/kWh, mottryck d v s att man gör både el och värme 20-25 öre/kWh och vindrkaft 60 öre/kWh. Idag är det väl ungefär samma proportioner, men allt har blivit några öre dyrare. Är det svar på Din fråga?

Den 28 April 2012 07:13:57

Samuel af Ugglas

Hur stort är råkraftpriset på el ifrån de olika källorna?

Den 20 April 2012 15:26:28

Lennart Lindberg

Ingenjör

Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef

En del professorer är duktiga. Faktum är dock at 1995 var mitt elpris 13 öre/kWh. (Framräknat bakvägen genom att ta totala kostnaden 1996-nätkostnaden 1996). I dag är mitt elpris, exklusive elcertifikat över 40 öre/kWh. Har inte elpriset ökat då?? Produktionsförhållandena har i stort sett inte förändrats, Barsebäck är borta, men i grunden är produktionen i stort sett vatten- och kärnkraft. Om det inte är elproducenternas möjlighet att med hjälp av en fungerande marknad höja priset, vad i Herrans namn är det då?? Moms, skatt certifikat och andra dumheter lämnar jag utanför.