Greenpeace presenterade nyligen rapporten ”The advanced energy revolution” som beskriver Sveriges väg till ett förnyelsebart energisystem där kärnkraften är avvecklad.

Greenpeace scenario bygger dels på bedömningar av den tekniska och ekonomiska utvecklingen av förnyelsebar energiproduktion och energieffektivisering, dels på förändringar av politik och styrsystem. Totalt kan energianvändningen i Sverige minska med nära 40 procent till år 2050, enligt Greenpeace.

Vilka styrmedel behövs för att åstadkomma 40 procent minskning av samhällets energianvändning?
- Det krävs exempelvis bindande mål för energieffektivisering av ’apparater’ som använder energi, ekodesigndirektivet är ett sådant, säger Martina Krüger som arbetar med klimat- och energifrågor på svenska Greenpeace.
Men det behövs även bindande mål för energieffektiviseringen av hela samhället inklusive bättre standards för energiförbrukning av hus. Men Sverige är emot en sådan reglering på EU-nivå.

Det kan även behövas andra styrmedel men exakt vilka har inte Greenpeace tagit ställning till.

- Energieffektiviseringen händer ju bara till en väldig liten del 'automatiskt', säger Martina Krüger. Så det måste regleras, men vilka de bästa instrumenten är, det är vi beredd att diskutera.

Elförbrukningen kommer dock att öka i Greenpeace scenario bland annat eftersom fordon i framtiden inte kommer att drivas med fossilbränsle. Elproduktionen i Sverige kommer därför att behöva öka från 149 TWh per år till 169 TWh per år.

Elproduktionen år 2050 består enligt Greenpeace framtidsbild av lika mycket vattenkraft som idag, en 25-faldigad installerad effekt i vindkraften och tre gånger så mycket från biomassa jämfört med 2007. Dessutom finns betydande produktion av solel. Kärnkraften är avvecklad.

För att nå dit räknar Greenpeace med att det behöver investeras 3,6 miljarder Euro per år i förnybara energikällor i Sverige.

- Det är totalt ca 25 miljarder Euro mer än i referenscenariot, där ingen avveckling av kärnkraften sker och transportsektorn inte omvandlas. Räknar man in besparingarna av bränslekostnaden, så blir det totalt sett billigare att ställa om energisystemet än att inte göra det.

Detta kommer även fram i Europeiska Kommissionens modeller av olika färdplaner till 2050, där de säger att ’totalkostnaden för samhället kommer att vara samma vare sig man satsar på kärnkraft, eller förnybart, eller fossila bränslen med ccs eller en kombination´, berättar Martina Krüger.

- Vi utgår från de bedömningar som World Energy Outlook har gjort när det gäller utveckling av konventionell teknologi och de investerings- och produktionskostnader som man kan räkna med i framtiden. För förnybar energi har vi tagit fram beräkningar som baserar på att vid varje fördubbling av total produktion, så minskar kostnaden med en viss faktor, beroende på vilken utvecklingssteg tekniken är, säger Martina Krüger.

I rapporten finns en avslutande del som handlar om vilka politiska åtgärder som måste till för att visionen ska förverkligas. Greenpeace trycker på att det behövs tydligare politiska visioner och mål, och vill skapa legalt bindande målsättningar för minskad energianvändning i EU:s medlemsstater.

Men, fortfarande ska den stora förändringen i huvudsak ske ute i företagen och i hushållen genom att marknaden på olika sätt stimuleras och beskattas, ungefär med samma sorts metoder som används idag. Greenpeace är positivt till de generella styrsystem som idag finns i Sverige när det gäller klimatpolitiken, det vill säga koldioxidskatten och det europeiska systemet med utsläppsrätter. Dock finns det behov att förbättra vissa styrmedel, till exempel elcertifikaten, menar man.

Greenpeace vill reglera elnäten hårt genom att tvinga fram en åtskillnad mellan elnät och elproduktion som inte ska få förekomma i samma företag. Detta ska enligt Greenpeace ta bort diskriminering av nya producenter som vill ansluta sig till näten.

- Vi har hört många klagomål där nätföretag säger att det är ’fullt i nätet’ för till exempel vindkraft. Vi vill införa ett system där förnybar energi har företräde framför andra energislag. På lång sikt behövs en stor förändring av hela elnätet.

Någon bedömning av effekterna på elpriset totalt sätt gör inte Greenpeace. Martina Krüger menar att kostnaderna för samhället av en omställning till förnybar energi hur som helst inte kommer att överstiga kostnaden för andra scenarier.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

--------------------------------------------

Konkreta förslag från Greenpeace, exempel

• Stödet till kärnkraften ska avvecklas. Kärnkraften betalar idag inte betalar de fulla kostnaderna för vad lagringen av använt kärnbränsle kommer att kosta och inte heller betalar riskpremien för en eventuell kärnkraftsolycka. Detta kommer att göra kärnkraftsel dyrare och det förbättrar kalkylen för investeringar i förnybart.

• Investeringarna i förnybart ska enligt Greenpeace åstadkommas genom att samhället sätter upp tydliga mål och sedan använder de befintliga, förbättrade styrsystemen.

• Systemet med utsläppsrätter förbättras i och med att rätterna auktioneras ut, snarare än som idag delas ut gratis till vissa utsläppare. 

• Greenpeace utesluter inte att de utsläppsminskningar som länderna förbinder sig att åstadkomma ska kunna genomföras med åtgärder i andra länder. Förnybar elproduktion ska subventioneras med särskilda pålägg som producenter av förnybar el erhåller.

• Även investeringsstöd och skattekrediter är möjliga åtgärder, menar Greenpeace, så länge som man inte har tagit bort alla subventioner till konventionell energi.

• Koldioxidskatt bör införas och harmoniseras i alla EU-länder, men om den för Sveriges del bör höjas framgår inte av Greenpeace rapport.

• Greenpeace vill också att EU sätter av resurser för modernisering av energisystemen, infrastruktur och forskning.