Förbrukningen av el i södra Sverige – i elområde fyra - kommer snarare att öka än minska de närmaste åren, det visar de tillgängliga prognoserna, i alla fall om utvecklingen är likartad jämfört med övriga Sverige. Det bidrar i så fall till att öka priset på el.

När det gäller att minska utsläppen av klimatgaser finns det ambitiösa mål för att minska energianvändningen, bland annat inom EU-samarbetet.

- Många av EU-direktiven och EU’s strategier och handlingsplaner inom olika områden driver mot energieffektivisering. Det finns mål inom både Sverige och EU för den totala energianvändningen, där el ingår, men det finns inga mål specifikt för elanvändning, säger Carin Karlsson som är expert på Energimyndigheten.

Hon pekar på Ekodesigndirektivet och Energimärkningsdirektivet som exempel på hur EU arbetar för att nå målet om 20 procent minskad energianvändning. Dessa direktiv handlar om att ställa krav på att olika produkter ska vara energieffektiva och att hjälpa konsumenter att kunna välja de mest effektiva produkterna. Men, även om elanvändningen minskar på en del håll så ökar den på andra.

Energimyndigheten gör i sin senaste kortsiktsprognos bedömningen att elförbrukningen i Sverige inklusive energiförluster vid distribution kommer att öka med cirka 2 procent till 2013.

I långtidsprognosen till år 2030 beskriver Energimyndigheten tre olika scenarier för energianvändningen i Sverige, men alla tre scenarier landar i att elanvändningen kommer att öka något jämfört med nuläget.

- Förbrukningsutvecklingen är beroende på ett antal olika faktorer, där temperaturen är en och konjunkturen en annan, säger Mikaela Sahlin som arbetar med prognoserna på Energimyndigheten.

Energimyndigheten skriver i sitt huvudscenario: ”Det är industrin som ökar sin användning mest av sektorerna med knappt 4 TWh. Transportsektorn ökar elanvändning med hela 37 procent men från en låg nivå, ökningen motsvarar drygt 1 TWh. Sektorn bostäder och service m.m. minskar sin elanvändning med 1 procent vilket motsvarar knappt 1 TWh.”

En annan bedömning för den svenska utvecklingen kom nyligen från Greenpeace. I Greenpeace scenario ”advanced energy (r)evolution” så ökar elförbrukningen i Sverige med ungefär 7 procent till år 2050 jämfört med 2007, bland annat beroende på att fordon drivs med el i scenariot. 

Det görs ännu inga särskilda bedömningar av hur förbrukningen av el kommer att förändras i de fyra olika elområdena, eller om det skulle kunna finnas någon trendmässig skillnad dem emellan. Man skulle kunna tänka sig att om priset är högre i södra Sverige så skulle det trycka ner förbrukningen mer än i övriga Sverige, men det finns naturligtvis även andra faktorer, som exempelvis tillväxten i den regionala ekonomin.

Det finns inget som pekar mot att priserna i elområde fyra på grund av minskad elförbrukning kommer att pressas. Tvärt om kommer el-balansen sannolikt att försämras ytterligare på grund av ökad förbrukning. Det ställer höga krav på förbättring av de två andra faktorerna – produktion och import – om priset ska kunna pressas.

En annan aspekt på förbrukning är den effekt som behövs vid varje givet tillfälle. Svenska Kraftnät gör en gång om året en bedömning inför kommande vinter av vilken effekt som behövs när det går åt som mest el, och det är när det är som kallast. Förra vintern inträffade toppförbrukningen den 22 december klockan 17-18, när det var mycket kallt.

Svenska Kraftnät bedömer att den maximala elförbrukningen kommer att bli något lägre i vinter än förra vintern, eftersom den var onormalt kall. När det gäller elområde fyra gör Svenska Kraftnät bedömningen att det inte finns någon risk för effektbrist när det är som kallast, men det säger inget om eventuella pristoppar. Elområde fyra är beroende av import och skulle efterfrågan vara hög även i Danmark, Tyskland och Polen så kan priset sticka iväg.