Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.svd.se 28 Oktober 2011 / Energi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(244)     Begrav den här! +(25)

Timbros vindkraftskalkyl är riktig

timbro.jpg
Marian Radetzki & Jonny Fagerström.

Timbros vindkraftskalkyl är riktig, skriver Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd och Marian Radetzki, professor i nationalekonomi. Att vindindustrins lobbyister gör allt för att dölja de enorma kostnaderna för den onödiga satsningen på vindkraft visar att Timbros insats på området är viktig och angelägen.

Dela |


Eftersom en del av underlaget till Timbros kostnadskalkyl för vindkraften är grundad i de siffror om 300 miljarder kronor i subventioner till vindkraften vi presenterade 2010 kan det vara på sin plats att påpeka att den kostnad om ca 200 miljarder kronor som Timbro presenterar i dagsläget ligger rätt enligt vår uppfattning.

Sedan 2010 har nämligen priset på elcertifikat sjunkit. Subventionerna till vindkraften följer priset på elcertifikat, vilket är den stödform (egentligen en skatt) som våra politiker beslutat om och som alla elkunder betalar på toppen av sin elräkning. Priset på elcertifikat skall enligt teorin variera som en följd av utbud och efterfrågan på certifikaten, en så kallad marknadskomponent.

Under det senaste ett och ett halvt åren har det växt fram ett överskott på elcertifikat vilket tvingat ner priset. Marknaden kring elcertifikaten är emellertid politiskt styrd och vindindustrins mångordiga propaganda gör nu gällande att man bland annat måste ”höja ambitionerna i elcertifikatsystemet” och ”införa kontrollstationer” vilket egentligen bara har en enda innebörd, nämligen att höja kvotplikten på förnyelsebar el och därmed tvinga upp subventionerna kraftigt.

Om denna lobbying lyckas, ja då ökar subventionskostnaden för vindkraft igen och då stiger också kostnaden återigen mot 300 miljarder kronor till år 2035, helt enligt den kostnadsbild som vi redovisade 2010.

Låga elpriser och låga subventioner gör vindindustrin olönsam.Det som är bra för Sverige är därmed inte bra för vindindustrin.

Här har politikerna ett val. Vindindustrin har tidigare försökt förvilla siffrorna genom att själva redovisa beräkningar grundade på en utbyggnad om endast 12,5 TWh trots att man själva propagerar för regeringens utbyggnadsmål om 30 TWh, en siffra som legat till grund för våra beräkningar och som vi förstår det också för Timbros.

Jonny Fagerström Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Marian Radetzki Professor i Nationalekonomi

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(244)    Begrav den här! +(25)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 01 November 2011 18:59:12

Marita Eliasson

Vindkraftsutbyggnaden torde vara bland det största och mest kontroversiella infrastrukturprojekt som Sverige någonsin startat. Medborgarna har all rätt att kräva en grundlig redovisning av de ekonomiska konsekvenserna och få en beräkning och värdering av klimatnyttan.

Den 30 Oktober 2011 15:39:01

Lars Berggren

När ska regeringen , vind lobbyn, miljö rörelsen sluta bedra svenska el kunder och skatte betalare.
Denna symbol kraft passar inte storskaligt i vårt elsystem. Detta är på gränsen till bedrägligt.
Tack för ert arbete mot detta.

Den 30 Oktober 2011 08:45:34

Ingvar Engelbrecht

Jonny och Marian!
Bra!
Fortsätt att sprida sanningar om vindkraften!!

Den 29 Oktober 2011 23:39:02

Urban Sandberg

Jag undrar stillsamt hur länge det ska behöva ta innan våra polititiker fattar vilken skit vindkraften är. Meningslösa (dock inte för bidragstagarna - markägare, tillverkare och montörer) plåt- och betongschabrak. Snälla ni vakna upp!

Den 29 Oktober 2011 18:50:10

Gunnar Ålfors

Vindkraft verkar dra till sig mycket osakligt. Varför? Ideologi o tro kanske påverkar objektiviteten
Kan inte genomskåda allt men vindkraft (Liksom vatten- o kärnkraft) har höga fasta kostnader trots att de rörliga är låga. Att det skulle kompenseras av låga elpriser måste vara fel. På marginalen finns alltid fossilkonden med höga rörliga kostnader i vår effektiva, internationella frihandelsmarknad. Varifrån skulle de låga elpriserna komma? Möjligen lägre genom att de orimliga staliga påslagen (kärnkrafts- , vattenkraftsskatt, elberedskaps-, elcertifikatsavgift, energiskatt o så moms på alla dessa pålagor) minskades?

Den 29 Oktober 2011 14:22:11

Jesper Räf

Detta problematiserar frågan ytterligare. Timbros siffra togs ju fram genom att genomsnittet av tre olika uppskattningar av kostnaderna beräknades. Beräkningen som ligger till grund för Timbros 215 miljarder består alltså i att man först tar summan av termerna 110, 175 och 300 genom tre, och sedan lägger till 25.

Detta är alltså den kalkyl som skribenterna menar är riktig. Visserligen blir resultatet 220, och inte 215, men vi bortser från den petitessen.

Nu uppstår dock ett intrikat problem. Siffran 300 i beräkningen kommer ju ursprungligen från skribenterna själva, men när de nu reviderar sin uppskattning, från sina ursprungliga 300 miljarderna till Timbros 215, så förändras ju utgångsläget för Timbros kalkyl! Närmare bestämt är det nu i stället genomsnittet av talen 215, 175 och 110 som ska beräknas, enligt detta uppenbart kloka sätt att hantera frågan, för att sedan summeras med 25 (med en felmarginal på 5).

215 + 175 + 110 är 500.
500 / 3 är drygt 165.
165 + 25 (minus 5) är 185.

Eftersom skribenterna ställt sig bakom sättet att räkna, får man förmoda att de även ställer sig bakom detta nya resultat av Timbros beräkning. Kostnaden är nu 185 miljarder. Naturligtvis måste vi nu ställa oss en ny fråga, eller närmare bestämt samma fråga en gång till: I och med att skribenterna genomför denna andra nedrevidering, sjunker då inte Timbros resultat ytterligare? Jovisst! Kalkylen är ju nämligen korrekt enligt skribenterna, varför de nu kan antas sänka sin uppskattning ytterligare en gång. Och så vidare.

Nu tycker kanske någon att vad nyss jag lagt fram är en smula oseriöst? Jo, visst är det så. Det är just det som är poängen.