När det gäller anläggning av nya vindkraftverk har kommunerna ett avgörande inflytande. Det är sedan ett par år länsstyrelserna som ger tillstånden till de större projekten med stöd av miljöbalken, men det krävs också ett positivt beslut från kommunen för att ett vindkraftverk ska få anläggas. Men kommunen måste inte fatta något beslut alls, vilket i praktiken innebär samma sak som ett nej. Och om en kommun fattar beslut om att inte tillåta vindkraft finns i lagen inga krav på att beslutet behöver motiveras och kommuners beslut om vindkraft går inte att överklaga. Vindkraftbranschen saknar därmed den förutsägbarhet när det gäller tillstånd, som är det normala i andra verksamheter.

Peter Ardö är domare vid miljödomstolen i Vänersborg och han var sekreterare i den utredning som låg till grund för den beslutsordning som sedan 2009 gäller för anläggande av vindkraftverk.

- I utredningen föreslog vi inte ett kommunalt veto, det kom in efteråt när lagförslaget togs fram av regeringen och prövades i riksdagen.

Det är enligt Peter Ardö en ordning som är unik för just vindkraften och som normalt inte finns när det gäller andra verksamheter med riksintresse som innebär ingrepp i naturen, exempelvis anläggning av industrier, bygge av motorvägar, sprängningar för bergtäkter eller anläggning av vattenkraftverk.

Peter Ardö konstaterar att den typ av kommunalt veto som finns när det gäller vindkraft inte har sin motsvarighet på andra områden, de är reglerade i en annan del av miljöbalken.

- Med dagens ordning får vi så mycket vindkraft som kommunerna vill, kan man säga, konstaterar Peter Ardö.

Agne Hansson är en av regeringens fyra utsedda vindkraftsamordnare som ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer och myndigheter. Han menar att trots att det finns en hög acceptans för vindkraften i Sverige så ökar motståndet bland annat genom kampanjaktiviteter i syfte att skapa lokal opinion emot. Och det kan resultera i att kommunens politiker inte fattar något beslut alls eller fattar negativa beslut.

- Med den nya lagen fungerar tillståndsprocessen sämre än tidigare, tvärt emot vad som var avsett, säger Agne Hansson. Det blir väldigt nyckfullt och knappast rättsäkert som jag ser det.

Före den nya lagen var vindkraftsprojekten beroende av flera kommunala beslut, både när det gäller miljö, planfrågor och bygglov. Men det fanns i alla fall en förutsägbar beslutsprocess som också gick att överklaga, menar Agne Hansson. Från en krånglig men förutsägbar process, till en enklare men godtycklig, kan det verka som.

Det finns många exempel på kommuner där frågan om vindkraft gått i långbänk och diskuteras flitigt i politiken och i medierna. Men frågan om rättsosäkerhet i processen står då inte fokus. Ett exempel är Ödeshögs kommun där diskussionen om vindkraften gått het i kommunalpolitiken de senaste åren. Corren och SR har rapporterat om vindkraftsdebatten i Ödeshög vid en mängd tillfällen men knappast berört frågan om problematiken med oförutsägbarheten för vindkraftprojekten.