E24:s Per Lindvall menar i en aktuell artikel att Sverige har mycket att lära av den kaliforniska elkrisen för tio år sedan. Avregleringen i Kalifornien misslyckades och ledde till en situation i början av 2001 då lagstiftarna fick gå in och genomföra elransonering. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med el för alla behov.

- Resonemanget i E24 är helt fel. Det är tvärtom så att Kalifornien och USA har mycket att lära av Sverige och Norden.

Det säger Kaj Lindholm som vid tiden för den kaliforniska kraschen var verksam i Kalifornien för Vattenfalls räkning. Idag är han fristående konsult. Kaj Lindholm pekar på de skillnader som finns mellan avregleringen i Kalifornien och Sverige och han menar att avregleringen i Kalifornien var feltänkt.

- Den kaliforniska marknaden var manipulerad. Men inte av bolagen utan av lagstiftarna. Till skillnad mot i Sverige idag fanns i Kalifornien en strikt reglering av konsumentpriserna som var huvudorsaken till krisen, menar Kaj Lindholm.

I Kalifornien liksom i Europa föregicks avregleringen av ”unbundling”, det vill säga att skilja elproduktion, elhandel och elnät. De stora bolagen i Kalifornien sålde av sina kraftverk.

En amerikansk avregleringsvariant var att man lade ett pristak på den el som såldes till slutkonsumenterna. Så gjorde man i Kalifornien. Men den el som elhandelsbolagen skulle köpa från produktionsbolagen var däremot inte prisreglerad. Det var grogrunden till katastrofen och är tvärt emot hur den svenska och nordiska avregleringen gick till.

- Eftersom konsumenterna i Kalifornien inte behövde betala marknadspris för elen påverkades inte konsumtionen och det fanns ingen press på att hushålla med el. I takt med att efterfrågan ökade steg priset på efterfrågad elproduktion. Dessutom var det kraftbrist redan från början.

Till slut nåddes en situation där elen inte räckte till och där elhandelsbolagen var konkursmässiga. Detta konstaterade också den svenska Energimyndigheten i sin rapport ”Elkrisen i Kalifornien” redan 2002:

”Ett centralt problem är att elhandelsbolagen på grund av reformens pristak har tvingats köpa el till högre pris än de kunnat ta ut av kunderna.” skrev Energimyndigheten.

Energimyndigheten konstaterar att detta ledde till att elhandelsbolagens ekonomi urholkades och att många producenter vägrade att sälja till dem eftersom man inte litade på betalningsförmågan. Detta var en viktig anledning till elbristen.

Energimyndighetens rapport belyser också hur viktigt det är med god överföringskapacitet mellan olika områden när efterfrågan är större än utbudet. Annars finns risk för marknadsmanipulation. Detta ligger däremot i linje med E24:s analys.

Kaj Lindholm lyfter fram ytterligare en skillnad mellan Kalifornien och Sverige. I Kalifornien var incitamenten för produktionsbolagen att investera i ny elproduktion låga. På 1980- talet, långt före alla tankar på avreglering, stiftades en lag (PURPA) som tvingade de etablerade kraftbolagen att köpa förnyelsebar och annan el till ett reglerat pris - så kallade "avoided costs" - från fristående producenter. Detta ledde till en kraftigt ökad produktion av exempelvis småskalig vatten-, vind- och solkraft, vilket i och för sig var en önskad utveckling. Men den minskade utrymmet att investera på egen hand. Att bygga ny produktion med högre marginalkostnader lockade inte eftersom prisregleringen inte medgav tillräcklig avkastning. Dessutom skulle ersättningen till fristående producenter öka eftersom den byggde på just marginalkostnader. Resultatet på längre sikt blev kraftbrist vars kulmen kom i samband med avregleringen.

Hur var det med företaget Enron då, var inte de med och manipulerade marknaden?
- Enron utnyttjade situationen, men lurade inte i första hand elkunderna utan aktiemarknaden. De skrev bland annat upp värdet på sina tillgångar på ett olagligt sätt. Enronskandalen var en konsekvens av den misslyckade avregleringen men inte en orsak till den, avsultar Kaj Lindholm.