TV4 Nyheterna rapporterade igår att i det närmaste alla små svenska vattenkraftverk inte lever upp till dagens miljökrav utan snarare skadar miljön. Det handlar om knappt 2 000 små vattenkraftverk som bidrar med ungefär 4 Twh/år, det vill säga lite mer än vindkraften.

Några mindre vattenkraftverk har fått sina rättigheter att bedriva verksamhet ifrågasatta på senare tid, kan Second Opinion rapportera. Walter Johansson på Svensk Vattenkraftförening känner till minst fem fall där länsstyrelser beslutat att verksamheten måste upphöra eftersom man hävdar att den är olaglig. Second Opinion har undersökt ett av fallen.

1993 köpte Uno Guttormsson Färna kraftverk vid Skinnskatteberg av dåvarande Assi Domän. Vattenkraftverket byggdes på 1940-talet men dammen har anor redan från början av 1600-talet då man använde kraften för järnbrukets räkning. Numera produceras cirka 1 Gwh/år. Det kan jämföras med ett normalstort nytt vindkraftverk som producerar cirka 6 Gwh/år.

Varför köpte du kraftverket?
- Jag är intresserad av miljö och teknik på uppfinnarjocke-nivå. Och det kändes mer meningsfullt att investera pengar på detta sätt än ett vanligt pensionssparande, säger Uno Guttormsson.

1 Gwh el räcker till ungefär 40 eluppvärmda villor under ett år och kostar i konsumentledet drygt en miljon kronor. Efter de skatter som konsumenter betalar ger det Uno Guttormsson en intäkt på drygt 500 000 kronor plus bidrag från elcertifikat på ytterligare cirka 200 000 kronor. Kostnaderna består till exempel av personal för att sköta vattenregleringen, underhåll av dammar, kraftverksmaskineri, fastighetsskatter, avskrivningar och kapitalkostnader.

Den 12 april 2010 ringde telefonen hos Uno Guttormsson.

- Jag blev uppringd av en handläggare på länsstyrelsen. Han undrade om jag hade tillstånd för kraftverket. Jag blev förvånad, jag har inga särskilda tillstånd. Dammen har funnits sedan 1600-talet och därför kan man räkna med urminnes hävd. Han sa att det nu ska bli ordning på detta.

Urminnes hävd kan man hävda för sådant som tillkom före år 1882.

Några dagar senare fick Uno Guttormsson brev från Länsstyrelsen i Västmanland. Där stod det kort och gott att vattenkraftverket måste upphöra inom drygt två månader, senast den 1 juli 2010 vid vite om 100.000 kronor. Länsstyrelsen motiverade beslutet med att ”vattenkraft ovillkorligen kräver tillstånd”. Någon hade skrivit för hand att bekräftelse på mottagande av beslutet förväntas ”omgående”.

- Kraftverket har stått där och producerat el i sjuttio år. Att hänvisa till ändrad praxis innebär i praktiken att man använder sig av retroaktiv lagstiftning. Min tilltro till myndigheterna har fått sig en törn.

Lars Edenman på miljöenheten vid Länsstyrelsen i Västmanland är involverad i handläggningen av Färna kraftverk. I Västmanland finns 60 kraftverk varav tre saknar tillstånd, enligt Lars Edenman.

- Man ska ha tillstånd för vattenkraft och det har inte Färna kraftverk, säger Lars Edenman. Man kan inte anta hävdvunnen rätt att bedriva verksamhet eftersom det inte är samma verksamhet som förr.

Länsstyrelsen har tidigare i en underrättelse erkänt den hävdvunna rätten, men inte längre. Länsstyrelsen menar att eftersom verksamheten vid dammen förändrats från att ge kraft till exempelvis en blåsbälg som inte använts dygnet runt, året om, till ett kraftverk för elproduktion som körs kontinuerligt så förändras miljöpåverkan och det krävs tillstånd.

Uno Guttormsson menar att det inte är så det går till, det går inte att köra kraftverket jämt eftersom det inte finns nog med vatten. Man måste anpassa sig och reglera efter vattentillgången, säger han.

Och Lars Edenman ifrågasätter om nyttjanderätt för vatten ska gälla i evighet, det är otidsenligt säger han.

Syftet med föreläggandet är inte att stoppa driften utan att få frågan om rätten att driva verksamheten prövad i domstol, menar han.

Men Länsstyrelsen har ju förbjudit verksamheten, hur hänger det ihop?
- Det är viktigt att få fram tydliga domslut som kan vägleda framåt, säger Lars Edenman.

Även med ett tillstånd kan Länsstyrelsen ha synpunkter på verksamheten och gör en avvägning mellan olika intressen. Elproduktionen är ett intresse och miljöhänsynen ett annat, berättar Lars Edenman.

Finns det några tumregler för hur dessa intressen ska vägas mot varandra? Spelar det någon roll hur mycket el som kan produceras?
- Nej, man får ta det från fall till fall. Kraftverksägaren kan till exempel få tåla att viss mängd vatten ska släppas förbi kraftverket av miljöskäl.

På frågan varför detta händer just nu har Lars Edenman inte något tydligt svar. Länsstyrelsen har varit tillsynsmyndighet sedan 1970-talet. Möjligen kan EU:s nya vattendirektiv spela in. Länsstyrelsens beslut är ett tjänstemannabeslut som fattats av chefen för Miljöenheten, i samråd med bland annat juridisk expertis. I fallet med Färna kraftverk beslöt länsstyrelsen att det skulle stänga inom mindre än tre månader.

Varför var det så bråttom?
- Det är bråttom att få igång en prövning av tillståndsfrågan.

Överklagade beslutet

Uno Guttormsson överklagade beslutet till Miljödomstolen som avkunnade dom den 24 februari i år som innebär att Länsstyrelsens beslut upphävs. I korthet anser miljödomstolen dels att Färna kraftverk uppförts i linje med då gällande lag, dels att Länsstyrelsens förbud är en allt för kraftfull åtgärd även om kraftverket inte skulle leva upp till gällande lagar och regler.

- En fråga jag har är vad som hade hänt om jag inte överklagat utan stängt kraftverket, frågar sig Uno Guttormsson. Skulle dammen då tömmas eller svämmas över? Vem skulle då ha skött vattenregleringen?

Den frågan har inte Lars Edenman något svar på utan säger att man får ta en sak i sänder. Men han understryker att syftet inte är en stängning utan att få till en prövning som leder till tydliga förutsättningar. Det finns ingen möjlighet för länsstyrelsen att utföra sitt uppdrag att värna miljön om det inte finns tydliga tillstånd, menar han.

Länsstyrelsen har överklagat Miljödomstolens dom angående Färna kraftverk. Om Färna kraftverk till slut måste stängas kan det få betydelse för fler kraftverk runt om i landet eftersom de är gamla, inte har tillstånd från länsstyrelsen utan lutar sig mot hävdvunnen rätt. För Uno Guttormsson skulle det innebära en ekonomisk förlust om 5-10 miljoner kronor, enligt hans egen beräkning, som han får stå för själv.

------------------------
Redaktionens notering:
Tipsa gärna Second Opinion om fler frågor och aspekter som gäller vattenkraftens villkor.