second opinion
Prisreglering leder till ännu dyrare el

Foto:stock.xchng
Kritiken mot elmarknaden har varit massiv den senaste tiden. Second Opinion bad Niclas Damsgaard som är konsult på Pöyry Management Consulting och expert på elmarknadsfrågor att ge sina kommentarer.
Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.
Det riktas ofta kritik i medierna mot hur elmarknaden fungerar och inte minst marginalprissättningen, som innebär att all el kostar lika mycket oavsett vad det kostar att producera den.
- Ja, det är vanligt med kritik, men kritikerna ger sällan förslag på alternativa lösningar, säger Niclas Damsgaard. Och det beror troligen på att det är svårt att hitta bättre modeller. Sedan är det självklart att det upprör när priserna ökar så kraftigt som de gjort. Men det är inte konstigt att priserna varierar kraftigt på den här typen av marknad.
Niclas Damsgaard tycker att vissa medier ägnar sig åt populism och driver kampanj.
- Priset på el sätts på samma sätt som andra råvaror. Men en skillnad är att konsumenterna märker prisförändringar på el direkt.
Konsumenterna märker förändringar i elpriset snabbare
När priset på pappersmassa eller stål går upp så slår det igenom på konsumentpriserna, men det märks inte direkt, berättar Niclas Damsgaard. Om priset på tidningen går upp på grund av ökade papperspriser är det inte heller lika tydligt vad det beror på som när uppvärmningskostnaderna av bostaden ökar. Konsumenter köper normalt sätt inga råvaror förutom el och kanske viss mat.
- En prisreglering på el kan ju sänka priset på kort sikt. Det är därför ganska lockande att ta till för politiker och journalister som vill peka på snabba förändringar. Men, på lite längre sikt blir det dyrare.
Leka med tanken om återgång till en reglerad marknad
Niclas Damsgard menar samtidigt att prisökningarna det senaste dryga året hänger ihop med att kärnkraften var avstängd alldeles för länge förra vintern. Det har lett till ett underskott på vatten som vi nu får leva med.
- Om man leker med tanken på att gå ifrån marginalprissättning tillbaka till en reglerad marknad av något slag så kommer det att bli ännu dyrare i längden, för det blir mindre effektivt när det gäller att få till nya investeringar. Det ger inte heller riktiga prissignaler till konsumenterna. Även om man med politiska åtgärder prisreglerar så måste någon i slutändan betala.
Forskningen
Det finns forskning kring alternativa prissättningsmetoder, berättar Niclas Damsgaard. Med den nuvarande modellen får alla producenter som får sina bud accepterade på elbörsen samma pris. Ett alternativ är att producenterna får bjuda ut el till olika priser och får betalt utifrån sitt eget bud. Producenterna kommer naturligtvis att försöka få så mycket betalt som möjligt. De får då gissa vad priset kommer att bli och lägga sig under det. Forskningen har visat att detta sannolikt ger ett lite lägre pris än vad marginalprissättning gör. Men det skapar osäkerheter kring priset som gör att det blir mindre effektivt. Det kan därför i det långa loppet bli dyrare för konsumenterna.
Finns det då inget som kan förbättras?
- Jo det gör det absolut. Det borde gå att få bort en del av pristopparna genom att förbättra marknadsinformationen till säljare och köpare på Nord Pool Spot.
Om mer flexibla efterfrågebud kan komma in på spotmarknaden kan de extrema pristopparna kapas väsentligt. Och genom timdebitering i hushållen kommer förbrukningen bli mera flexibel, och det kapar ytterligare pristoppar. Det går sannolikt att både förstärka kapaciteten i transmissionsnätet och förbättra utnyttjandet av den befintliga kapaciteten för att därmed jämna ut priset, menar Niclas Damsgaard.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Lennart Lindberg.
Försökt förstå vad du får alla dumheter ifrån. Läste därför på din uppmaning din blogg men hittade inget som skulle förklara någon kunskap om det du skriver om. Där står:
”Så lurade Lennart Lindberg lokalpressen”, ”jag blir så lätt sentimental”, ”nu blir han sentimental i alla fall och får torka bort en tår ur ögat.” ”sedan blev jag informationsansvarig trots att jag inte har någon formell utbildning för det.” ”Lurade lokalpressen”, ”Något som Lennart gärna skrattar gott åt är minnet av ... Det är ju preskriberat nu så det här kan jag berätta. Pressen följde ju det här noga, men vi fick husägaren att säga att allt gått bra. Vi ljög som hästar travar för media”, ”välkänd som skribent i J-nytt”.
På den blogadress du föreslår hamnar man i övrigt på något som heter ”Tankesmedjan”. Där finns en massa anonyma (du?) inlägg som elakt häcklar elföretag, elbörs o elmarknad.
Ovanstående ger ingen seriös bild av dig. Du beskriver dig som: ”Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef”.
Du verkar nu skriva frenetiskt utan kunskap o med okunniga o ogenomtänkta åsikter, Varför o vad syftar du till?
Det enda som går att vaska ut av ditt skrivande är att du ogillar avreglerade marknader, frihandel, öppna gränser o konkurrensmarknader. Dessutom verkar du ha en konspiratorisk uppfattning om marknadens aktörers beteenden. Den rudimentära kunskapen om vad som händer på marknaden verkar baseras på tittande på Internetsidor som du inte kan tolka riktigt.
Vad vill du egentligen? ”Ljuga som hästar travar” kanske, men varför då?
Varför??
Lennart Lindberg
Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef
Såvitt jag vet fick alla produktionsbolagen full täckning för sina investeringar före 1996. Som artikelförfattaren skriver "monoplet kunde sprida ut det på sin övriga produktion". Visst det är ju det jag förespråkar. Så var det ju. Sedan den sista slutsatsen som saknar rall täckning. "I övrigt hade priserna - oavsett hur marknaden regleras - knappast hållit sig på den nivå som gällde för 1996. De hade stigit oavsett. Frågan är hur mycket". Detta framställs som ett axion, med andra det behöver inte bevisas. Jag säger tvärtom. Vi hade idag haft ett elpris någonsatns mellan 20-25 öre/kWh i 1996 års pris. Ett monopol kan nämnligen, rätt eller fel, styra prisbilden och produktionen. Hade vi haft monopol i år hade vi inte exporterar vår vattenkraft så kraftigt som vi gjorde under sommaren utan "sparat i ladorna".
Niclas Damsgaard
Naturligtvis kan exempelvis ett monopol investera även om de inte genom priset får full täckning för investeringen. Monopolet kan sprida ut det på sin övriga produktion. Den möjligheten finns dock inte på en fri marknad.
Viktigare dock - och det som var min poäng - är att marginalkostnadsprissättningen skickar riktiga prissignaler till kunderna om vad konsekvenserna av deras konsumtionsbeslut är. Om de ändrar sin förbrukning är det produktionen på marginalen som förändras. Det handlar alltså om att ge riktiga incitament för exempelvis energibesparingar.
Tidigare analyser som jag själv har gjort visar också på att den "gamla" marknaden var samhällsekonomiskt dyrare i termer av att man i grunden överinvesterade.
I övrigt hade priserna - oavsett hur marknaden regleras - knappast hållit sig på den nivå som gällde för 1996. De hade stigit oavsett. Frågan är hur mycket.
Lennart Lindberg
Elingenjör verksam i branschen i 36 år. Huvudsakligen som marknads- och informationschef
Niclas damgård är svareg skyldig. Han säger:"Om man leker med tanken på att gå ifrån marginalprissättning tillbaka till en reglerad marknad av något slag så kommer det att bli ännu dyrare i längden, för det blir mindre effektivt när det gäller att få till nya investeringar." Detta är ju bara trams. Före 1996 hade vi en väl fungerande produktionsapparat, med marginalprissättningsfunktion i produktionsledet, men produktionspris i brukarledeet. Vi hade en stor kondenskraftreserv, som betalades solidariskt av alla elkunder. Vi ahde ingen elbrist och elpriset var under hälften av idag. Kom nu inte dragande med koppling till kontineten, kom nu inte dragande med att det inte går att bygga ny kraft och kom inte dragande med EU ocg alla hot därifrån. Det gick alldeles utmärkt före 1996 och kommer natirligtvis att gå efter 1996 också. En väl fungerande svenske elproduktionsapparat enligt förutsättnignarna före 1996 skulle utan vidare klara Sveriges elbehov.











/images/Anders Östlund webb.jpg)
/images/Debattporträtt pilum_vd_jantorner_gallery_large2.jpg)
/images/Jonny Fagerström och Björn Törnvall.jpg)
/images/Brannlund_Runar_3_1.jpg)
/images/Hökmark webben.jpg)
/images/Elnät webb.jpg)
/images/tommy.jpg)
/images/AndersMathiassonochKjellJansson.jpg)
/images/110179_8178.jpg)
/images/Anna 3.jpg)
/images/15222 - Eva Flyborg.jpg)
/images/ekonomi.jpg)
/images/Vind foto-Jamie Cook webb.jpg)
/images/Krister.Hamm_.jpg)
/images/kjell_jansson_1_tryck_0.jpg)
/images/Lågt elpris_0.jpg)
/images/nils.andersson_1.jpg)
/images/jarmo partanen2.jpg)
/images/Martin Lundmark webb.jpg)
/images/Magnus Olofsson.jpg)
/images/martina-kruger-highres2.jpg)
/images/UTB Tre personer webb.jpg)
/images/Ulrika_Jardfelt webb.jpg)
/images/Bo D webb.jpg)
/images/StineFridolfTonywebb.jpg)
/images/Patrick_Ekman_webb.jpg)
/images/anders mathiasson webb.jpg)
/images/Vindkraftverk Vattenfall webb_1.jpg)
/images/Christer Larsson2 webb.jpg)
/images/Gunnar_Fredriksson webb.jpg)
/images/Carin Karlsson foto2.jpg)
/images/Mikael.Odenberg.jpg)
/images/Elnätsbild_0.jpg)
/images/Lars Blomqvist dubbel webb.jpg)
/images/Annika_H_L webb.jpg)
/images/Forsmark2 webb.jpg)
/images/Elbil vattenfall webb2.jpg)
/images/Elpriser webb.jpg)



/images/martina-kruger-highres2_0.jpg)
/images/Hans%20bergstr%C3%B6m.jpg)
/images/alfny.jpg)
/images/Karin_Widegren webb_0.jpg)
/images/niclas_damsgaard webb_0.jpg)
/images/gunilla_jarlbro_0_0.jpg)
/images/100217_Mikael-Odenberg1288X2008_0.jpg)
/images/Ingela Hålling2_0.jpg)
/images/nyamartin_0.jpg)
/images/15222 - Eva Flyborg_0.jpg)
/images/Krister.Hamm__0.jpg)