Skip to Content

second opinion

Ursprunglig artikel publicerad i: www.e24.se 16 Februari 2011 / Energi
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)     Begrav den här! +(5)

Om artikel i E24: Prissättningen på el fungerar

nils.andersson.jpg

Marginalprissättningen på el fungerar kanske i teorin, men inte i praktiken påstår Per Lindvall i en artikel i E24. Dessbättre fungerar marknadsprissättningen på den nordiska elmarknaden både i teorin och i praktiken. Marginalprissättning är ingen prismodell utan ett resultat av fungerande konkurrens.

Dela |


Marknadspriset på Nord Pools spotmarknad speglar alltid det totala systemets marginalkostnad vilket är det yttersta beviset på att konkurrensen fungerar. Marknadspriset blir tack vare fungerande konkurrens alltid det lägsta möjliga vid den givna efterfrågan. När efterfrågan är hög blir marknadspriset högt. Vid överföringsbegränsningar blir marknadspriset i praktiken högre i underskottsområden och lägre i överskottsområden precis som i teorin.

citatteckenlang.gifMarknadspriset påverkas av de olika producenternas utbudskurvor. Ingen samverkan mellan producenterna förekommer.

Det som karakteriserar den nordiska elproduktionen är främst den stora andelen reglerbar vattenkraft. Den reglerbara vattenkraften optimeras av varje producent utifrån hur man ser på den reglerbara vattenkraftens alternativa produktionsmöjligheter.

Den reglerbara vattenkraften används alltså både för att säsongsreglera och för att korttidsreglera. Det är därför marknadspriserna sällan blir väldigt låga.

Vattenkraften

Vattenkraftens reglerförmåga är mycket stor och värdefull ur både producenternas och kundernas synpunkt. Ett intressant faktum är att denna optimeringsmetod användes även före avregleringen. Även då med samma goda resultat.

Det är mycket viktigt att hushålla med vattenkraftens produktionsförmåga. Den maximala skillnaden mellan vattenkraftens produktionsförmåga ett kraftigt våtår och ett kraftigt torrår uppgår till ca 90 TWh dvs lika mycket som kärnkraften i Sverige och Finland producerar tillsammans under ett år med normal tillgänglighet.

Utsläppsrätter

Att kravet på utsläppsrätter höjer marknadspriset på el är helt riktigt. Det är också riktigt att detta leder till ökade intäkter för befintlig vatten- och kärnkraftproduktion. Detta har finansministern insett och infört produktionsskatter på dessa anläggningar. Detta är dock en farlig väg eftersom en produktionsskatt försvårar investeringar i nya anläggningar.

Det är också riktigt att elskatt, elcertifikatavgift och handeln med utsläppsrätter höjt elpriset för mindre elkunder. Sammantaget innebär dessa politiska beslut ett ökat elpris på 50 öre/kWh inklusive moms.

Däremot är det inget fel på marknadsprisbildningen på den nordiska elmarknaden. Den fungerar lika bra i praktiken som i teorin och det uppstår inga absurda konsekvenser.

Dela |
Rösta på second opinion: Lyft upp den här! +(9)    Begrav den här! +(5)
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en mänsklig besökare och för att förhindra program att spamma.
Image CAPTCHA
Skriv in de tecken som visas i bilden.
Kommentarer. Kommentatorn har juridiskt ansvar för sina inlägg.
Den 21 Februari 2011 15:01:18

Gunnar Ålfors

Pensionär

Om "med bättre förr" avses lägre elkostnader för kund så är svaret: Oerhört mycket lägre statliga pålagor, mycket lägre priser för kol/olja som då liksom nu måste användas i elproduktionen (inte bara i Norden). Ändå lägre hade det varit då om de effektiviseringar som avregleringen lett till funnits då.

Den 20 Februari 2011 18:06:19

Lennart Lindberg

Jag ger upp min argumentation. Att bli idiotförklarad när man försöker att föra ett resonomang är inte roligt. Mitt enkla påstående kvarstår dock. Det var bättre förr. Och det är bättre i Spanien Frankrike och Italien, för att inte tala om alla baltländerna. Varför?

Den 19 Februari 2011 21:36:59

Gunnar Ålfors

Pensionär

Obegripligt att det inte går att förstå att marginalprissättning kunde leda till vissa priser på 60- o. 70-talet. Marginalpriserna var naturligtvis så låga då.
Visst hade vi ”internationella” priser tidigare. Vi har ju kört ihop med andra länder i nästan hundra år. Köpt och sålt el har vi gjort hela tiden och därmed utjämnat priserna.
Mycket ”dyft” har hela kollektivet i Europa tjänat på avregleringen. Att det blir dyrt beror mest på staten som tar så orimligt mycket skatt och avgifter på elen samt moms på även dessa avgiStaten tar en orimligt står del av el-betalningarna. Se på dessa länkar.
http://www.second-opinion.se/energi/view/1710
http://www.second-opinion.se/energi/view/1697
http://www.second-opinion.se/energi/view/1678
http://www.second-opinion.se/so/view/1665
http://www.second-opinion.se/energi/view/1662

fter och skatter.

Den 19 Februari 2011 19:46:01

Lennart Lindberg

Enligt Gunnar Ålfors gällde marginalprissättning redan på 60-70-talet. Jaså, varför kostade len då under 10 öre/kWh?
Enligt samma sagesman måste vi ha internationella elpriser eftersopm "vi hänger ihop med Europa". Det gjorde vi före 1996 också och hade inga internationella priser.
Frågan om jag inte har förstått"frihandel och avreglerade marknader" är nästan oförskämd. Jag har nu på ett flertal sätt att det är OK att vi har höga elpriser i en fri marknad, men avsikten var faktiskt inte att en fri marknad skulle ge högre priser.
Vad jag säger är gör som Frankrike, gör som Spanien, gör som i stort sett hela det övriga Europa, strunta i avregelringen. Vi kudner har inte tjänat ett dyft på detta.

Den 18 Februari 2011 21:27:12

Gunnar Ålfors

Pensionär

Marginalprissättning gällde mellan producenter. Såväl tidigare som när jag började jobba med detta på 60-talet. Jag var vakthavande på Kraftkontroll vid elransoneringen 69/70, torråret 76/77, extremvintern februari 87 m.fl. krisår.

Marginalprissättningen gällde då.

Vattnet användes inte alls på annat sätt då. Exakt som nu.

96 var jag också aktiv både i körningen och annat.

Vem som insåg vad vet jag inte men i alla fall insåg jag det. Om andra inte insåg det förstår jag inte varför. Det var ju självklart.

Excesser i dag fattar jag inte. Det är ju självklart att en internationell marknad har marknadspriser. Har du inte förstått frihandel och avreglerade marknader?

Hur skulle vi i Sverige kunna ha andra elpriser än i övriga Europa när vi hänger ihop så mycket?

Den 18 Februari 2011 21:08:47

Gunnar Ålfors

Pensionär

Lennart Lindberg: ”Frågan är bara om det var en sådan marknad som vi eftersträvade under det tidiga 90-talet när vi, enligt alla förarbeten till den nya ellagen, såg fram mot lägre (Gjorde vi verkligen det? Myt) elpriser. Naturligtvis inte”.

Joho då. Meningen var att priset skulle vara riktigt. Nämligen återspeglandet marginalpriset för produktionen. Efter en inledande tid med elbrist sjönk priserna kraftigt. Då kom politikerna på att höja elskatten. När sedan elmarknaden stabiliserade sig blev det ingen sänkning av elskatterna.

Lennart Lindberg: ”Detta kunde vi inte förutse”. Jo visst kunde vi det.

Lennart Lindberg: ”Att innehavarna av vattenkraft, genom att bestämma när de vill använda sin resurs, observera helt lagligt, på ett för priset mycket avgörande sätt, körde när det passade dem. I dagens debatt förs det sällan fram det faktum att det fins ju ingen aktör som MÅSTE köra sin kraftproduktion, utan man kör den när man själv VILL. Det vill man bara när man kan tjäna mycket pengar. Då uppstår det i marknaden som jag kallar "att vattenkraftproducenterna kan kontrollera vattnet". Med andra ord, när det inte finns någon risk för att de skall tvingas att spilla vatten, så kan de köra så att de får maximal utdelning. Det är en fri marknad. Det tråkiga är bara att ingen av våra politiker vill säga detta.” Självklart har alltid vattenkraften körts när det är mest effektivt att köra den. Alltid för att få bäst ekonomi (Samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt).

Lennart Lindberg: ”Att sedan försöka överföra detta till "före 1996" är lite magstarkt. Nils Andersson vet mycket bättre än undetecknad, att vi då hade en helt annat system fär att prissätta "råkraften". Vi hade ett pris baserat på den verkliga produktionskostnaden, detta innebar att några timmars körning med gasturbiner och något flera timmars körning med oljekondens inte gav något nämnvärt genomslag på priset.”
Dumheter. Inte magstarkt utan helt i linje med intentionerna vid ”avregleringen”

Lennart Lindberg: ”Så låt oss enas om att marknaden fungerar perfekt, men det var inte en sådan marknad vi väntade oss.” Perfekt ja. Vem som förväntade sig vad vet vi inte men att den skulle bli effektiv var huvudsaken och det blev den.

Den 18 Februari 2011 21:07:41

Lennart Lindberg

Ledsen Gunnar men jag tror inte på Dig. Som inköpare av "råkraft" kan jag konstatera att inte var det marginalprissättning som gällde. Jag var med när i kristider körde gasturbiner men vi köpte råkraft för 3 öre/kWh på årsbasis. Jaf vidhåller att man prissatte råkraften från den Vägda produktionskostnaden och det fick vi eldistributörer betala. Man använde dessutom vattnet på ett annat sätt. Detta gällde även de första åren efter -96, satt ju själv med då. Det fanns inget snack om 18 kr/kWh, knappt 18 öre/kWh. Försök inte slå blåa dunster i oss elkonsumenter. Varför var samtliga i förarbetena överens om att en fri elmarknad skulle ge billgiare el. Även Vattenfall och Sydkraft svarade så. Vad jag minns var det bar i stort sett Björn Karlsson i Linköping som varnade för de exesser vi idag upplever.
Beträffande de elanslutnignar vi har till omvärlden så ahr de i stort sett funnuts före avregleringen och haft till syfte att utnyttja krafttillgångarna så att ett lågt elpris skulle uppkomma. Mins väl när vi hade en elkraftsskatt och man spillde i Sverige och köpte från Norge.
Nej jag vidhåller med en åsnas envishet att marginalprissättningen, som helt rätt är en följd av en fri marknad, var ingen som ingsåg 1994-1995 när vi debatterade en fri elmarknad. Vi är lurade!

Den 18 Februari 2011 20:19:02

Gunnar Ålfors

Pensionär

Nisse har rätt. Lennart fel. Det var marginalprissättning även då mellan producenterna även om slutpriset till kund jämnades ut. Viktigast nu är dock att de statliga pålagorna förryckt prisbilden. Detta är mycket viktigare än något annat än det som debateras.
Fattar inte media och allmämhet att de staliga pålagorna är det som bör debateras?
Staten tar stor del av el-pengarna
Elmarknaden är internationell. Redan för nästan ett sekel sedan kopplades Sverige ihop med utlandet. Under det senaste halvseklet har mängder av ledningar tagits i drift, Inte bara mellan Sverige och grannländerna, utan även mellan andra nordiska länder och omkringliggande länder. Det finns starka förbindelser till Ryssland, Estland, Polen och framförallt till Tyskland.
Avregleringen har gjort att elmarknaden liksom de flesta andra marknader är internationell. Frihandel och borttagna tullar/avgifter har gett en marknad som är hypereffektiv. Elbörser finns inte bara i Norden utan även i flera andra länder. Börserna påverkar varandra (på samma sätt som aktiebörserna). På den nordiska elbörsen finns företag från flera än de nordiska länderna. Elpriserna blir därigenom utjämnade inom Europa.
Det finns mängder av elproducenter som handlar på börserna. Vattenfall, som ibland anses stor, är liten i sammanhanget (20 % i Norden men mycket mindre i hela marknaden). Därtill finns ändå många fler säljare av el. Enbart i Sverige finns fler än hundra.
Konkurrensen är alltså stor och priserna starkt kopplade till utbud och efterfrågan.
Inom varje land bestäms priserna huvudsakligen av annat än elbörspriserna. Statliga skatter och avgifter utgör ofta en mycket extremt stor del av slutpriserna på el.
Kritik mot höga elpriser bör därför i första hand riktas mot politikernas skatt- och avgiftspålagor.
Att elbörspriserna är som de är, är naturligt. I den stora marknaden är det alltid (nästan) kolbaserad elproduktion som ligger på marginalen. Sverige klarar sig inte utan att ibland importera och ibland exportera. Självklart blir då producentpriset beroende av koleldade elproduktionens priser.
Detta (Eftersom vi lyckligtvis har frihandel och inte gammaldags protektionism med tullar och annat effektivitetshindrande) leder till bästa samhällsekonomi.
Överföring el på ledningarna är fortfarande ett monopol. Det måste det vara, det är orimligt att olika företag bygger flera egna ledningar parallellt. Det finns dock övervakning av elnätspriserna så de kan inte sättas självständigt av nätägarna.
Politiska beslut har gjort elen allt dyrare. Sedan 1996 (tidigare var elskatterna ändå lägre, eller helt obefintliga) när elmarknaden avreglerades har elskatten inklusive moms ökat till mer än det dubbla. Till detta kommer kostnaden för el-certifikat och utsläppsrätter. Statens pålagor har därigenom fyrdubblats. Den del elföretagen själva tar in har inte alls ökat tillnärmelsevis lika mycket. De producerande företagen har dessutom drabbats av andra statliga pålagor som ökad skatt på olika produktionskällor.
Väldigt stor del av el-betalningen hamnar alltså hos staten. Det som elföretagen får behålla är därtill utsatt för internationell konkurrens.






Den 18 Februari 2011 19:09:22

Lennart Lindberg

Nils Andersson vet ju sedan sina många år i branschen hur det fungerar. Hans beskrivning av den väl fungerande elmarknaden är ju korrekt och framförallt sann. Frågan är bara om det var en sådan marknad som vi eftersträvade under det tidiga 90-talet när vi, enligt alla förarbeten till den nya ellagen, såg fram mot lägre elpriser. Naturligtvis inte. Detta kunde vi inte förutse. Att innehavarna av vattenkraft, genom att bestämma när de vill använda sin resurs, observera helt lagligt, på ett för priset mycket avgörande sätt, körde när det passade dem. I dagens debatt förs det sällan fram det faktum att det fins ju ingen aktör som MÅSTE köra sin kraftproduktion, utan man kör den när man själv VILL. Det vill man bara när man kan tjäna mycket pengar. Då uppstår det i marknaden som jag kallar "att vattenkraftproducenterna kan kontrollera vattnet". Med andra ord, när det inte finns någon risk för att de skall tvingas att spilla vatten, så kan de köra så att de får maximal utdelning. Det är en fri marknad. Det tråkiga är bara att ingen av våra politiker vill säga detta.
Att sedan försöka överföra detta till "före 1996" är lite magstarkt. Nils Andersson vet mycket bättre än undetecknad, att vi då hade en helt annat system fär att prissätta "råkraften". Vi hade ett pris baserat på den verkliga produktionskostnaden, detta innebar att några timmars körning med gasturbiner och något flera timmars körning med oljekondens inte gav något nämnvärt genomslag på priset.
Så låt oss enas om att marknaden fungerar perfekt, men det var inte en sådan marknad vi väntade oss.